Aaron Ramsey
Aaron Ramsey kom till Arsenal från Cardiff City i juni 2008. Fick sitt ben avsparkat av Shawcross 2010 - och avgjorde sedan två FA Cupfinaler. Aaron Ramsey har växt fram till en favorit bland fansen i norra London.
Fakta
Tröjnummer: 8
Position: Mittfältare
Nationalitet: Walesisk
Ålder: 33 år
Födelseort: Caerphilly
Moderklubb: Cardiff City
Tidigare klubbar:
Han startade sin karriär som rugbyspelare i närheten av Cardiff. Han brukade spela med sina vänner och han vann många priser för sina insatser. Cardiff är väldigt känt för sina insatser inom rugbyn, så många väljer rugby före fotboll där. Han ansågs som ett löfte inom båda sporterna, men han ville spela rugby först då hans vänner gjorde det. Det var inte förrän han gick i mellanstadiet som han verkligen började satsa på fotbollen. Det var i en låtsasmatch på skolan. Personer som gick i årskurs 5 och 6 var tillåtna att spela, men även Aaron som då gick i årskurs 4.
Tränaren ansåg att Aaron var så bra, så han fick flytta till riktiga laget. Efter ett par månader blev tränaren befordrad och blev tränare för ungdomslaget i Cardiff. Då fick bland annat Aaron hänga med honom.
’The Prince of Wales’ lyder rubriken när man läser ett inlägg om Aaron Ramsey. Att gå från gillad, till att bli hatad så mycket att fansen vill ha bort honom från klubben, till att bli en av de mest älskade spelarna på väldigt länge. Det är en fantastisk resa som Aaron gjort, i alla fall om man ser vart han är just nu. 2010 bröt han benet i en match mot Stoke. Efter det blev han satt på ytterkanten och då började allt gå utför. Den centrala mittfältaren trivdes inte på kanten. Laget gick inte bra längre, och alla skyllde på bland annat Aaron Ramsey. Han förlorade kaptensbindeln i Wales. Han fick så mycket hot att han blev tvungen att stänga av sitt konto på Twitter.
Sedan hände något. Aaron Ramsey fick börja spela på det centrala mittfältet igen, och han började sin resa på att tysta kritikerna.
I Fa cup-finalen 2014 mot Hull avgjorde Waelsaren på övertid och säkrade därmed Arsenals första titel sedan 2005. I finalen 2017 gjorde Ramsey om bragden när han sänkte Chelsea och säkrade Arsenals rekord för flest vunna FA Cuper.
Säsong för säsong
2008/2009Det blev hela 22 matcher för Ramsey under sin debutsäsong i Arsenal. Han började säsongen som 17-åring då han först fyller år i december månad. Han gjorde sin debut för Arsenal i Champions League-kvalet mot FC Twente. 13 september 2008 kom Premier League-debuten mot Blackburn då han bl.a. spelade fram Emmanuel Adebayor som målade i matchen. Walesaren blev även den femte yngste målskytten någonsin i Champions League-sammanhang då han gjorde sitt första mål för Arsenal borta mot Fenerbahce i en 5-2-seger. Under våren blev han även utvald till "Welsh Young Player of The Year" (årets unga walesiska spelare). Under hösten 2008 gjorde han även sin debut för Wales landslag i en träningslandskamp mot Danmark. Han blev, som 17-åring, den yngste spelaren någonsin att spela för Wales seniorlandslag. |
2009/2010Aaron Ramsey spelade under hösten 2009 mer eller mindre till sig en ordinarie plats på Arsenals mittfält. Den unge talangen var i sanslös form och hyllades av supportrar, tränare, journalister och experter. Ramseys form blev bara bättre och bättre, men i februari 2010 skulle det inträffa någonting som både Arsenal-supportrar och Ramsey själv kommer minnas resten av sitt liv. I en bortamatch mot Stoke City kom Ryan Shawcross sent in i en tackling som resulterade i att Aaron Ramsey bröt benet på sex olika ställen. De två områden som drabbades värst var skenbenet och vadbenet. Walesaren togs ut på bår och kördes i illfart till sjukhuset. Många spelare visade sin uppgivenhet öppet på plan och några syntes till och med gråta. Arsenal vann matchen med 3-1, men reaktionerna efteråt handlade bara om Shawcross tackling. Det spekulerades i att händelsen kunde ha avslutat hans karriär, men som tur var gick det inte riktigt så illa. Ramsey fick gå med kryckor i en hel månad innan han började den långa vandringen tillbaka. Trots skadan blev han under 2010 än en gång utvald till "Welsh Young Player of The Year" (årets unga walesiska spelare). |
2009/2010Aaron Ramsey spelade under hösten 2009 mer eller mindre till sig en ordinarie plats på Arsenals mittfält. Den unge talangen var i sanslös form och hyllades av supportrar, tränare, journalister och experter. Ramseys form blev bara bättre och bättre, men i februari 2010 skulle det inträffa någonting som både Arsenal-supportrar och Ramsey själv kommer minnas resten av sitt liv. I en bortamatch mot Stoke City kom Ryan Shawcross sent in i en tackling som resulterade i att Aaron Ramsey bröt benet på sex olika ställen. De två områden som drabbades värst var skenbenet och vadbenet. Walesaren togs ut på bår och kördes i illfart till sjukhuset. Många spelare visade sin uppgivenhet öppet på plan och några syntes till och med gråta. Arsenal vann matchen med 3-1, men reaktionerna efteråt handlade bara om Shawcross tackling. Det spekulerades i att händelsen kunde ha avslutat hans karriär, men som tur var gick det inte riktigt så illa. Ramsey fick gå med kryckor i en hel månad innan han började den långa vandringen tillbaka. Trots skadan blev han under 2010 än en gång utvald till "Welsh Young Player of The Year" (årets unga walesiska spelare). |
2010/2011Otroligt nog gick rehabiliteringen fortare än väntat. Ramsey var tillbaka i träning under senhösten 2010 och gick till både Nottingham Forest (tre månader) och tillbaka till Cardiff City (en månad) för att få speltid i matcher under en viktig del av rehabiliteringen. Sin första Arsenal-match från start sedan skadan gjorde walesaren i en ligamatch borta mot West Bromwich Albion. Bara några veckor senare gjorde han sitt första mål sedan comebacken. Han blev utvald till Man of The Match då han gjorde matchens enda mål hemma mot Manchester United. |
2011/2012Ramsey var på väg tillbaka på allvar, men den här säsongen blev en stor besvikelse för den walesiske talangen. Det blev hela 44 matcher för Arsenal då han under stora delar av säsongen var given på mittfältet, men trots speltiden blev han starkt kritiserad av många supportrar för att spela för svårt, göra många misstag och vara allmänt dålig. Någonting som inte hjälpte var att en av hans stora idoler, hans mentor och den förbundskapten som givit honom kaptensbindeln i det walesiska landslaget tog sitt liv. Gary Speed blev bara 42 år gammal och Ramsey gick bl.a. ut på Twitter för att skriva av sig om sorgen av att ha förlorat en god vän och en fantastisk person. |
2012/2013Walesarens formsvacka fortsatte då han blev fortsatt kritiserad tidigt in i säsongen, men Ramsey förbättrade sig enormt under vintern och våren då han fick allt mer speltid på innermittfältet och inte ute på kanten där han blivit tvungen att spela under hösten. Det blev varken många mål eller assists, men det viktiga för både honom och Arsenal var att formen förbättrades avsevärt. |
2013/2014Avslutningen av den föregående säsongen hade lovat gott, och under hela hösten var Ramsey kanske ligans allra bästa mittfältare. Han var överallt på banan, gjorde drömmål till höger och vänster och drev tillsammans med Mesut Özil hela laget framåt. Sedan kom det som inte fick hända, då han på annandagen drog på sig en lårskada som skulle hålla honom borta i mer än tre månader. När han återvände hade laget tappat farten i titelracet men var kvar i FA-cupen, och Ramseys återkomst från start blev i cupsemin mot Wigan och han spelade som om han aldrig hade varit borta. Säsongen avslutades sedan med att han blev den stora hjälten med sitt 3-2-mål mot Hull i finalen och därmed sällade sig till den skara Arsenal-legender som har avgjort en final och bilderna på när han ligger på gräset a la Charlie George 1971 kommer med all säkerhet att bli klassiska med tiden. |
2014/2015Ramsey inledde säsongen med att i matchens slutminut avgöra premiären mot Crystal Palace. Under hösten hade dock walsaren en formsvacka och nådde inte upp till fjolårets nivå. Mot Galatasaray gjorde han ett drömmål då han från 30 meter satte en halvvolley i krysset. I samma match drabbades han av en skada som höll honom borta in i januari. Början av året var lite upp och ner för Aaron. Han gjorde comeback i bortavinsten mot Manchester City och deltog i de efterföljande fyra matcherna innan en skada höll honom borta till början av mars. I mars blev det mål och assist mot West Ham samt 2-0-målet borta mot Monaco. Därefter gick det bra för walesaren som spelade mycket och även gjorde flera mål och assist. Totalt blev det 10 mål under säsongen. |
2015/2016Ramsey var under hösten fortsatt en viktig kugge för Wengers lagbygge och startade i princip alla ligamatcher när han var skadefri. Walesaren var sin vana trogen farlig framför mål och gjorde fem mål i december och januari innan han följde upp det med sitt läckra klackmål i derbyt mot Tottenham på White Hart Lane. I mars skadade han ljumsken och tvingades till ett skadeuppehåll. I april var han tillbaka igen och fick bland annat med sig ett par assist under slutet av säsongen. Han fick även en plats i Wales EM-trupp i Frankrike där han var en viktig anledning till att Wales tog sig ända till en historisk semifinal. |
2016/2017Drabbades tyvärr av en hel del skador och var borta i fyra olika perioder och totalt 125 dagar under säsongen, vilket störde rytmen för honom och förstörde en stor del av säsongen. Han fick inte riktigt möjlighet att komma igång innan det var dags för nästa skada. Presterade oftast bra och visade mycket vilja i de matcher han spelade. Precis som säsongen 2013/2014 så avgjorde han FA-cup finalen. |
2017/2018Gjorde en fin säsong och vann årets spelare. På 24 matcher i ligan, varav tre kom från inhopp, mäktade mittfältaren med sju mål. I en säsong som var allt annat än lyckad för Arsenal, glänsde waelsaren ofta och visade på sin kvalitet. |
Statistik
Premier League |
Champions League |
FA-cupen |
Ligacupen |
Totalt |
Kort |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Säsong |
Spelade matcher |
Antal mål |
Spelade matcher |
Antal mål |
Spelade matcher |
Antal mål |
Spelade matcher |
Antal mål |
Spelade matcher |
Antal mål |
||
| 2008/2009 | 9 | 0 | 6 | 1 | 4 | 0 | 3 | 0 | 22 | 1 | 2 | 0 |
| 2009/2010 | 18 | 3 | 6 | 0 | 2 | 1 | 3 | 0 | 29 | 4 | 2 | 0 |
| 2010/2011 | 7 | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 8 | 1 | 1 | 0 |
| 2011/2012 | 34 | 2 | 7 | 1 | 3 | 0 | 0 | 0 | 44 | 3 | 4 | 0 |
| 2012/2013 | 36 | 1 | 7 | 1 | 3 | 0 | 1 | 0 | 47 | 2 | 9 | 0 |
| 2013/2014 | 23 | 10 | 8 | 5 | 2 | 1 | 1 | 0 | 34 | 16 | 6 | 0 |
| 2014/2015 | 29 | 6 | 7 | 3 | 4 | 0 | 0 | 0 | 41 | 10 | 8 | 1 |
| 2015/2016 | 31 | 5 | 5 | 0 | 2 | 1 | 1 | 0 | 40 | 6 | 5 | 0 |
| 2016/2017 | 23 | 1 | 4 | 0 | 4 | 3 | 1 | 0 | 32 | 4 | 3 | 0 |
| 2017/2018 | 24 | 7 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 | 0 | 32 | 11 | 2 | 0 |
| 2018/2019 | 28 | 4 | 0 | 0 | 2 | 0 | 3 | 0 | 40 | 6 | 0 | 0 |
| Totalt | 262 | 40 | 50 | 11 | 27 | 6 | 15 | 0 | 369 | 64 | 42 | 1 |