Arsene Wenger

Parallellt med en ganska blygsam karriär som spelare - där han dock spelade ett fåtal matcher för Strasbourg när laget vann den franska ligan 1978/79 - hade Wenger utbildat sig till ekonom och även arbetat som scout och utbildat sig till tränare. 1981 hade han tagit alla licenser som krävs för att få träna lag på alla nivåer, och tränarkarriären kunde börja. Efter att ha jobbat ett år som assisterande manager i den franska andradivisionen blev han 1984, på rekommendation av ingen mindre än Michel Platinis far Aldo Platini, utsedd till manager för Nancy i den högsta ligan.

Hans första säsong där gick ganska bra, laget slutade tolva i ligan vilket var en förbättring mot föregående säsong men klubben saknade pengar att bygga ett ordentligt lag. Den följande säsongen slutade med att Nancy fick kvala för att hänga kvar men säsongen efter gick det inte att rädda det sjunkande skeppet och det blev nedflyttning. Wengers kunskaper som manager hade dock gjort att AS Monaco hade fått upp ögonen för honom, och sommaren 1987 skrev han på för klubben.

Det blev omedelbar succé. Wenger fick pengar att värva för, och byggde ett lag som vann ligan redan under hans första säsong. De två följande säsongerna slutade laget trea, för att sedan sluta tvåa säsongen 1991/92 där man också nådde finalen i Cupvinnarcupen där Werder Bremen blev för svåra. 1994 nådde laget semifinal i Champions League där man åkte ut mot Milan som sedan vann hela turneringen. Bayern Munchen ville vid det här laget värva honom, men Monaco sade nej. 

1995 flyttade Wenger till Japan och klubben Nagoya Grampus Eight, där han blev kvar i 18 månader innan han tog över Arsenal i september 1996. Den engelska pressen, som inte hade någon som helst koll på vem den här fransosen var, sablade ner Arsenal totalt och förutspådde fiasko och katastrof. Wenger skulle dock snabbt motbevisa tvivlarna och ledde redan den första säsongen klubben till en andraplats i Premier League, och säsongen därefter blev det inte bara seger i ligan utan även i FA-cupen. Framgångarna fortsatte, och det blev nya ligatitlar säsongen 2001/2002 (även denna gång även med seger i FA-cupen!) samt den oförglömliga säsongen 2003/2004 då laget gick igenom ligan utan att förlora en enda match. Wenger var geniförklarad, inte bara för sättet Arsenal spelade fotboll utan också för hans förmåga att hitta spelare som andra hade misslyckats med att få ut deras fulla potential ur, som tex Thierry Henry och Patrick Vieira. Hans sätt att se på kosthållning och träning förlängde karriärerna för veteraner som Tony Adams och Martin Keown.

Säsongen 2004/2005 blev det vinst i FA-cupen, men det var tydligt att det blev svårare att hänga med i kampen mot de miljarder som oligarken Roman Abramovitj hade börjat pumpa in i Chelsea. Bygget av Emirates Stadium var dock i full gång och styrelsen utlovade guld och gröna skogar inom några år. Säsongen 2005/06 var den sista på Highbury, och Arsene Wenger började nu för första gången få en del kritik då lagets spel i ligan inte alls fungerade och en kvalplats till Champions League säkrades i den allra sista omgången - men märkligt nog gick det desto bättre i Champions League där klubben var mindre än 20 minuter ifrån att vinna sin första pokal i den turneringen innan Barcelona lyckades vända finalen.

Därpå följde ett antal år utan framgångar i form av pokaler. Meningarna gick isär om huruvida Wenger hade tappat sin förmåga eller om det var bristen på pengar eller vad det var som var felet. Ändå var laget ett par gånger inte alls långt ifrån att nå hela vägen, som tex säsongen 2007/2008 där det blev en tredjeplats bara fyra poäng efter vinnarna Manchester United. Den kanske bittraste förlusten kom i Ligacupfinalen 2011 där ett skadedrabbat Arsenal gjorde en plattmatch och förlorade mot Birmingham som senare samma säsong skulle åka ur Premier League. Debatten om Wengers vara eller icke vara i klubben har tidvis varit väldigt infekterad, och frågan om han är snål och principfast eller helt enkelt inte har haft mer pengar att röra sig med har diskuterats i oändlighet.

Men så, efter nio år utan pokaler, kom FA-cupvinsten 2014 och den allra värsta titeltörsten kunde släckas i alla fall till viss del. Wenger hade sommaren innan värvat Mezut Özil för rekordsummor, och följde sommaren efter upp detta med att värva Alexis Sanchez från Barcelona. Kanske är tiden förbi då klubben tvingas leta i fyndlådan?

Den usla inledningen på säsongen 14/15 avslutade effektivt Arsenals titelambitioner men en stark avslutning förde upp laget på en tredjeplats i ligan vilket innebär direktkvalificering till gruppspelet i Champions League. Arsene lyckade även styra skutan till klubbens 12e FA-Cuptitel (sin sjätte!), vilket är ett rekord. I juni värvade Arsene målvakten och Chelsealegendaren Petr Cech.

Många hade stora förväntningar på den kommande säsongen efter klubbens 12:e FA-Cuptitel och värvningen av Petr Cech. Dock hade Arsenal svårt att hitta ett flyt i säsongen, och med de obligatoriska skadorna på nyckelspelarna hade de svårt att utmana på riktigt. I en säsong som kändes allmänt upp och ned, med Leicester i toppen och Chelsea i princip i botten, och där alla storlag hade problem kändes det som en ypperlig chans för Arsenal. Dock hade även vi svårt att hitta stabiliteten och även om säsongen slutade med en andraplats så var besvikelsen stor.

(skrivet 2016-08-03)