Optimism eller pessimism?

Kristonel Elwe
ons 19 jan 2011 kl 18:50

God afton! Livet verkar inte vilja göra mig någonting gott idag. När det inte är internet som krånglar har jag helt plötsligt nu däckats av en förkylning. Efter att ha sovit ruset av mig i tre timmar känns det nästan värre än vad det gjorde vid lunchtid. Förkylningar är något av det jag hatar mest av allt. Skall man vara sjuk skall man vara sjuk, typ lunginflammation. Det känns som att man kan ignorera en mesig förkylning, men när man väl försöker märker man enkelt av att det inte går.

Hur som helst tänkte jag ändå dra iväg ett inlägg då mina tankar om kvällens match inte kommer upp förrän imorgon, om jag inte mår ännu sämre det vill säga.

Under åren har man lärt sig att det alltid finns två sidor av fotbollsupportrar. Antingen är man optimist, eller så är man det motsatta, pessimist. Valet realist finns visserligen också, men i min mening är det svårt att vara realist då man inte har en aning om vad framtiden bringar.

Det är inte någonting man går runt och tänker på, eller någonting man "väljer", utan någonting som kommer naturellt med tankegångarna. Medan det finns supportrar som är så där "äckligt" optimistiska (sådana som alltid talar gott, t.o.m. efter en miserabel förlust) finns det även supportrar som inte gör annanting än ser svart framför sig. Nu är det här väldigt överreagerat då de flesta supportrar hamnar någonstans i mitten och ändras under säsongens gång (hur många var det egentligen som var optimistiska i höstas?).

Oavsett vad man är stöttar man alltid laget lika mycket och hoppas exakt lika mycket som alla andra. Det finns knappast någon Arsenal-supporter som inte skulle vilja se oss vinna en titel. Därför är det även viktigt att ha det i tankarna när man t.ex. diskuterar fotboll med en person som man kanske blir irriterad på på grund av dennes optimism eller pessimism.

Hur som helst, jag tänkte ikväll ta upp vad för skäl det finns för att vara optimist respektive pessimist, nu när lite mindre än halva säsongen återstår. Kom ihåg att det här bara är personliga åsikter och vissa saker som jag ser som "bra" kan av andra ses som dåliga.

______________________________________________________________________________

Skäl till att vara optimistisk

______________________________________________________________________________

En skadefri trupp

Visst, man kan fortfarande peka på långtidsskadade Vermaelen och Diaby, men om sanningen skall fram har vi den här säsongen varit relativt skadefritt. I anfallsväg har vi nu så mycket kraft att vi match efter match måste bänka spelare som Arshavin och Chamakh. På mittfältet har Nasri inte gått sönder en enda gång medan Fabregas inte varit långtidsskadad (däremot småskadad hela hösten). Spelare som Denilson, Rosicky och Ramsey får således infinna sig på bänken match efter match.

I försvaret har det varit lite tunt, men varken Sagna eller Clichy har varit skadad en längre tid och inte heller någon målvakt. Dessutom har Squillaci, Koscielny och Djourou klarat sig relativt bra hela säsongen.

En bra och skadefri trupp är alltid ett gott tecken på att laget mår bra. Om de kan föra över den känslan på planen kan saker och ting börja hända.

Inga skador = glada spelare. Foto: Bildbyrån.

______________________________________________________________________________

Bänken

Att ha en bra bänk kan vinna många matcher åt en. Nu när truppen både är bred och skadefri har vi spelare som Bendtner, Chamakh och Arshavin på bänken. Spelare som alla kan gå in och avgöra. Om vi vill stänga till en match kan vi slänga in spelare som Denilson eller Rosicky. Valet är stort och en bra bänk kan vinna titlar åt en, fråga bara Manchester United.

______________________________________________________________________________

Schemat

Att säga att vårt fortsatta schema är enkelt är nästan kriminellt. Vad man däremot kan säga är att vi har mindre tuffa matcher kvar att spela om vi skall jämföra med våra titelkonkurrenter Manchester United, Manchester City och möjligtvis även Tottenham och Chelsea.

Medan United har Manchester City, Chelsea och Arsenal (de två sistnämnda på bortaplan) samt många andra tuffa bortamatcher kvar att spela har Arsenal endast Manchester United på hemmaplan och Tottenham på bortaplan kvar av titelkonkurrenterna. Dessutom har United många fler tuffa bortamatcher kvar att spela, bl.a. mot Wolves, Liverpool och Blackburn. Jag ska inte sticka under stolen med att även vi har tuffa bortamatcher kvar (bl.a. mot Bolton och Newcastle), men om man jämför scheman åt tar jag Arsenals i tio fall av tio.

______________________________________________________________________________

Målvaktsspelet

Medan målvaktsspelet varit under all sorts kritik de senaste säsongerna har vi knappt sett någon tabbe alls den här säsongen. Lukasz Fabianski har kommit in och storspelat och räddat oss kvar i många matcher medan vikarien Wojciech Szczesny inte svikit oss då han fått chansen. Allt detta under tiden Manuel Almunia blivit utfryst, eller så kallad "skadad".

Szczesny - en supermålvakt i görningen. Foto: Bildbyrån.

Att ha en bra målvakt kan vinna lag titlar och att ha två bra målvakter (Fabianski & Szczesny) kan mycket väl visa sig bli avgörande mot slutet av säsongen.

______________________________________________________________________________

Formstarka spelare

Samir Nasri har haft en stigande formkurva hela säsongen, RvP ser ut att vara tillbaka i storform och spelare som Theo Walcott, Cesc Fabregas och Alexandre Song verkar bara bli bättre och bättre. Många formstarka spelare resulterar ofta i ett formstarkt lag och de gånger vi använt oss av vår bästa elva (Chelsea, Birmingham, Manchester City & West Ham) har det ofta slutat bra. 9 av 12 poäng jämfört med 2 av 6 poäng i de matcher vi roterat (om vi låtsas att en cupvinst ger 3 poäng...).

______________________________________________________________________________

Överlevnad

Trots att resultaten inte gått vår väg är vi kvar i exakt alla turneringar. Vi är en vinst ifrån att spela final i Carling Cup, idag kan vi gå vidare i FA-cupen och dessutom väntar fortfarande slutspelet i Champions League. Sedan får man naturligtvis inte glömma ligaspelet!

______________________________________________________________________________

Skäl till att vara pessimistisk

Manchester United

Manchester United är efter 24 raka matcher utan förlust fortfarande obesegrade. Och precis som i fallet med Arsenal vet vi att laget bara kommer tro mer och mer ju närmre de kommer. De har slitit, kämpat, övertygat och även fått med sig resultat i matcher där de inte borde fått med sig resultat, även kallat för lycka eller tur.

Desto närmre Manchester United kommer slutet av säsongen, desto starkare lär dem bli. Samtidigt som det finns mycket som talar för att de inte går igenom hela säsongen obesegrade finns det mycket som talar för att de åtminstone vinner ligatiteln. Just nu har de ett försprång på två poäng och en match mindre spelad. Det kan alltså visa sig bli ett försprång på fem poäng.

För att Arsenal ens ska ha chansen att vinna ligan gäller det för United att hamna i en mindre formsvacka av något slag. Man kan tycka att hela deras säsong varit en enda stor formsvacka, men de har ju faktiskt inte förlorat, eller hur? Samtidigt gäller det att kravla sig kvar bakom dem, så länge det bara går. Ett enda poängtapp kan resultera i att de drar in ett dödsryck - och då kan allt vara kört.

______________________________________________________________________________

Wengers ovilja att köpa

Vi är i ännu en mittbackskris, och den här gången är Sol Campbell ingen lösning. Vermaelen blir borta länge och Squillaci är fortfarande några veckor från att bli spelklar. Lägg där till en Djourou som kan åka på en långtidsskada när som helst samt en Koscielny som verkar bli allt tröttare och tröttare.

Just nu har vi bara tillgång till två mittbackar och om Wenger agerar lika naivt som han gjort i många transferfönster kan det mycket väl kosta oss både poäng och förluster senare fram mot våren. Att endast klara sig på tre mittbackar fram till mars och ha risken att bara ha två mittbackar from time to time är en risk som är alldeles för stor att ta, till och med för Wenger. En mittback är ett måste, annars kan saker och ting skita sig helt.

______________________________________________________________________________

Rotationen (= spelare som inte tar chansen/bänkspelare)

Medan vår bästa startelva gång på gång bevisat att dom just är bäst kan man inte säga samma sak om det lag som spelat mot Wigan, Leeds och Ipswich (trots en förstärkt trupp). Våra bänkspelare, våra reserver och de spelare som skall komma in och visa att de vill ha en plats i den ordinarie startelvan har kommit in och oftast visat det motsatta. Dåligt spel, dåliga avslut, dåliga passningar, dåligt allt.

Om vi ska ha en gedigen chans i det långa loppet gäller det för våra bänkspelare att börja prestera. Chamakh måste hitta tillbaka till höstens jag, Bendtner måste hitta tillbaka till vårens jag, Arshavin måste hitta att det finns en fotbollspelare i honom och Denilson måste ta för sig mer.

Arshavin måste börja prestera. Foto: Bildbyrån.

Wenger lär fortsätta att rotera (vilket är helt normalt) och det gäller då att verkligen gå in och visa att man vill spela från start i varenda match. Annars kan vi åka ur cuper, tappa poäng i ligan och snart glömma drömmen om att vinna en titel.

______________________________________________________________________________

Självförtroendet

Hur god stämning det än är i laget vet exakt alla spelare att klubben inte vunnit en titel på snart sex år. Självförtroendet må vara på topp hos många, men innerst inne vet alla hur viktigt varenda avancemang, varenda poäng och varenda match är. Så som vi gått in i vissa matcher (bl.a. mot Manchester United och Chelsea på bortaplan) har bevisat att den där rädslan och tappet av självförtroende när det väl gäller fortfarande finns kvar.

Spelarna, laget, ja, hela klubben måste tro, tro och tro. Hur mycket vi än blir inmatade med att laget "mår bättre än någonsin" och att "alla tror att vi kan göra det" sker saker och ting när det väl kommer till kritan. Om vi går in de kommande matcherna mot Tottenham och Manchester United med en rädsla, med ett osynligt självförtroende och en vilja som inte visar sig på plan, ja, då kommer vi inte ha en chans att vinna.

______________________________________________________________________________

Mållinjen

När vi väl varit med och kämpat om ligabucklan - tänker främst på 07/08 och 09/10 - har vi alltid fallit på mållinjen. Statistik ljuger inte ofta och Arsenal är ett lag som oftast inte gör bra ifrån sig under andra säsongshalvan. Det finns naturligtvis undantag, men vi alla vet hur smärtsamt det var 07/08 och hur nära, men ändå så långt borta, det var 09/10. Kommer laget göra om samma misstag eller kan 10/11 bli ett unikum? Medan det mesta talar för det förstnämnda hoppas vi alla på det sistnämnda.

______________________________________________________________________________

Det här var dock allt för idag! Nu krossar vi Leeds! Come on you Gunners!