Mad, mad Jens

Jens Lehmann måste verkligen vara Europas, ja kanske även världens, mest omogne 38-åring. Hans senaste kritik mot Wenger andas så mycket bitterhet att det får Ior att framstå som ett under av positivitet.

Tysken har all rätt i världen till sin åsikt, men att lufta den i media dagen efter Arsenals tyngsta förlust sedan Paris 2006 är rent bedrövligt. Klubben behöver ingen sådan publicitet och det måste Lehmann vara fullkomligt medveten om. Men han ser bara till sin egen situation och skiter i vår klubb - och det är snarare hans bitterhet än hans räddningar jag tror man kommer minnas av Jens.

Det ska bli skönt att bli av med den där gnällspiken, för han lär ju knappast bidra till att höja stämningen i laget med alla sina kommentarer och sågningar av lagkamrater. Med facit i hand borde Wenger skeppat i väg honom redan i vintras, även om det var tysken själv som i slutändan valde att stanna.

Nog är det konstigt att det är lagets två mest rutinerade spelare i Lehmann och Gallas som har betett sig mest omoget den här säsongen. Å andra sidan gör det samtidigt att respekten för Cesc, Flamini och de andra ungdomarna blir så mycket större.