En mardröm i repris?

Good afternoon, som vi säger här i Storbritannien. Klockan har nyss hunnit passera treslaget och jag har druckit min dagliga té. Det är måndag, det är tomt och det känns något förfallet att prata om Arsenal en dag som denna. Jag, Joakim, Nedim och Pettersson fick hur som helst ut bra många åsikter om läget i klubben i gårdagens ljudblogg. Lyssna om ni inte gjort det än!

Arsenal Sweden pressar ut nyheter och nyhetsflödet har trots Arsenals formsvacka tagit till sig enormt. Senaste nyheten är de nya supprterintervjuerna där Semir Hadzibulic är den senaste att bli intervjuad. Dessutom håller sig bloggarna väldigt uppdaterade. Och sedan pågår det aktivt jobb med både föreningen, den kommande tioårsfesten, hemsidan och mycket annat! Nog om det!

Arsène Wenger fortsätter att vara kritiserad, men försöker hela tiden hitta positiva saker att ta med sig. Det här är det senaste vår tränare har att säga om läget:

The team has character. If you are 2-0 down with 20 minutes to go and you have no character then you don’t come back on a pitch like that. That is for sure. The team has solidarity, unity and a desire to do well. I don’t question that at all.

Of course we were a bit nervous at the start of the game. We had four targets and now we have only one, so the pressure increases on that one. But the players are highly focused to do it and it was important not to lose on Saturday.

You can not go out of the Champions League like we did and have no doubt. For a few days the players were disappointed but you could see in the last two days that the players were highly focused again. This team wants to do well and I am so desperate to help them to get what they deserve. From the first day of the season, their attitude has been absolutely spot on. That’s why they deserve to be rewarded and I am confident they will.

För att vara ärlig är jag nog inte den ende som är trött på allt snack om att vi har styrkan, mentaliteten och viljan att vinna. Det är ett snack som pågått i flera år, men det slutar alltid likadant. Nu är säsongen inte över, men mycket talar för att det slutar exakt likadant som det gjort föregående år. Wenger kallade ju sitt lag för "ett lag gjort av stål" här om dagen och det är sådana uttalanden som får mig att göra en så kallad facepalm.

Medan spelarna skall ha all möjlig cred för comebacken mot West Bromwich Albion skall de ha all möjlig kritik för vad de åstadkom innan Arshavin bestämde sig för att ta saken i egna händer. Alla lag åker på matcher som sådana i lördags, men det känns som om allt detta är en mardröm i repris. Arsenal har ju sedan 2005 gjort sig kända för att vara ett lag som alltid faller på mållinjen, oavsett om det gäller en Champions League-final, slutspurt i ligan eller en Carling Cup-final där man har 1-1 fram till sista minuten. Vi faller alltid på mållinjen, oavsett hur matchbilden, startelvan eller bänken ser ut.

WBA ordnade till en mindre skräll. En inte så oväntad syn. Foto: Bildbyrån.

Just nu är vi på väg att göra exakt samma misstag som vi gjort tidigare och säsongen 2007/2008 kommer jag att tänka på direkt när jag skriver detta. Vi ledde ligan med flera poäng vid slutet av vintern, men kom att bli omkörda av både Manchester United och Chelsea vilket till slut resulterade i att vi slutade trea, fyra poäng bakom ligavinnarna och två poäng bakom Chelsea. Det skulle således inte förvåna mig om någonting liknande hände i år.

Harry Redknapp menar att ett "torftigt" Manchester United får Premier League-bucklan serverade på ett silverfat:

Really we are handing the title to Manchester United this year. This is as poor as Manchester United have played in years, but they keep stumbling along and nicking results when they should have got done. Chelsea have blown up, Arsenal too - it is there for somebody this year to win the championship.

Ni vet redan vad jag tycker om Mr. Twitch, men tyvärr kan man ingenting annat göra än att erkänna att det han säger är 100 % korrekt. Arsène Wenger är dock som vanligt en man som helst fokuserar på det positiva och han kontrar således med följande:

Would anybody have predicted that we are where we are, in front of Chelsea and Man City and fighting for the championship? Nobody. Nobody in England believed we could even fight for the top four. The fact we are in the position we are in, I think, deserves a lot of credit. We should be proud of what we did until now. So let people talk and let us do the job. We still have [the steel and mental strength]. I don’t question that.I question myself ­always, but don’t worry about that if that is your worry. You ask about my commitment? When I sign a contract I respect it. [If] you look at what we did this season, it deserves a lot of credit.

Det är naturligtvis samma visa varenda säsong, men man måste ändå medge att man tycker det är lite synd att Wenger skall behöva prata om att vi förtjänar cred för någonting vi inte förtjänar nämnvärt cred för.

Arsenal är nederlagstippade säsong in och säsong ut (kom ihåg att Glenn Hysén tippade Tottenham som etta & Arsenal som sjua!), men ändå ser man till att hamna top4 säsong in och säsong ut. Naturligtvis är det bra och under de föregående säsongerna kan man till och med tycka att det är ett bra resultat sett till vad för förutsättningar som rådit.

Nu är det ju dock så här att klubben heter Arsenal. Vi heter inte IK Frej. Vi heter inte Huddersfield. Vi heter inte Blackpool. Vi heter Arsenal. Och Arsenal är ett lag som skall vinna titlar, oavsett vad andra tänker och tycker. Att på sex år inte ha vunnit en enda titel - inte ens Carling Cup - resulterar i ett stort underbetyg på alla tränare, spelare och styrelsenissar.

Hur bra och underhållande det än är att vara med i utslagningsfasen av Champions League år in och år ut, vinna Fair Play-ligan flera gånger om och hamna långt upp i tabellen varenda säsong är det nu dags för Arsenal att ta det sista avgörande steget. Det är nästan tragikomiskt att veta hur säsongen kommer att sluta innan den ens börjat. Vi åker upp och ner under hösten, gör bra ifrån oss under vintern och faller sedan som ett fritt fall under våren. Det är helt enkelt dags för Arsenal att börja vinna igen, någonting vi alla bör vara överens om. Det är dock enklare sagt än gjort.

Alla som skriver det jag skrev här ovan blir ofta kallade för gloryhunters, men sanningen är att vi alla i viss mån är gloryhunters. Vad är det annars vi strävar efter? Fortsatta fjärde- och tredjeplatser i ligan? Flera uttåg mot Barcelona i Champions League? Alla lag - till och med IK Frej - vill vinna titlar. Det är naturligtvis svårare för vissa lag än andra, men det är att nå så bra resultat som möjligt som exakt alla fotbollslag har som mål. Arsène Wenger sitter inte hemma i sin villa under sommaren och satsar på en fjärdeplats i ligan. Han vill vinna. Han vill segra. Han vill göra Arsenal till det Arsenal är till för.

Bilder vi vill se. Foto: Bildbyrån.

Sedan är det en betydande skillnad på gloryhunters och gloryhunters. Det finns alltså personer som med flit börjar hålla på ett lag som är framgångsrikt (läs: en majoritet av Barcelona-supportrarna). Något sådant förekommer ofta när ett lag är framgångsrikt, men det finns vissa lag som drar till sig fler sådana än andra (läs: Barcelona & Manchester United). Det gör mig även glad att hålla på ett lag som Arsenal där en stor majoritet av supportrarna är äkta supportrar.

Och innan jag får skit kastad emot mig i kommentarspåret vill jag nämna att jag älskar Arsenal exakt lika mycket oavsett vad som händer. Vi skulle kunna spela i League Two och jag skulle ändå sitta här och skriva ett blogginlägg varje dag. Jag har stor respekt för hur klubben drivs och jag tror fortfarande att framtiden är extremt ljus med flera lovande talanger, många kontraktsförlängningar och titlar på väg att rulla hem till norra London igen. Vi måste helt enkelt vara tålamodiga. Vi kommer stå där uppe på toppen igen, men det kommer att ta sin tid. Kom dock ihåg att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Innan vi lämnar titelsnacket vill jag länka till Arsenalist som gjort en lista över matcher där vi tappat poäng vi inte borde ha tappat. Sedan måste jag bara tillägga att jag tycker det är smått löjligt att den officiella hemsidan alltid tar med de tweets som är optimistiska och positiva. Det finns de som innehåller kritik, men det handlar om ytterst mild sådan. Jag har förståelse för varför man väljer att inte ha med allt för kritiska röster, men det måste få till en någorlunda bra blandning mellan optimism och pessimism då det just nu ser ut som om alla tror att vi kommer vinna Premier League enbart för att vi tog igen 2-0 till 2-2 mot WBA.

Lite målvaktssnack skall vi naturligtvis beta av! Bob Wilson avslöjade redan i oktober månad att Wenger hade lagt ett officiellt bud på en Premier League-målvakt, men valde då att inte nämna vem det var. Det var dock enkelt att komma fram till vem det var och det handlade självklart om Liverpools Pepe Reina. Det har aldrig bekräftats från en officiell källa, men jag kan själv intyga om att så faktiskt var fallet. Igår valde dock Wilson att för första gången avslöja namnet och han sade då detta:

He went for arguably the best goalkeeper in the country at the beginning of the season. He went for in the close season Pepe Reina. It didn't become known. He [Arsene Wenger] doesn't do it that way. He offered a huge amount of money, so he tried like mad to do that [deal].

Det här uttalandet är hyperintressant på flera sätt och vis, vilket jag skulle tacka Bob Wilson för om jag kunde. Det visar att 1) Wenger var desperat över en målvakt i somras, 2) att han inte snålade med pengarna (hur mycket nu "huge amount" of money kan tänkas vara) och att 3) pengar aldrig varit något problem.

Nu undrar ni naturligtvis varför han inte höjde sitt bud om pengar inte var några problem, men den frågan är enkel att besvara vid det här laget. Vi alla har följt Arsenal länge och om det är en sak vi lärt oss om Wenger är det att han aldrig lägger mer pengar för en spelare som han själv inte värderar till det rådande priset.

För tre somrar sedan hade vi chansen att köpa Xabi Alonso som just då kostade £16 miljoner. Wenger lade ett bud på £14 miljoner, men Liverpool kontrade då med prislappen £16 miljoner. £2 miljoner är enligt många ingenting, men Wenger ansåg inte att Alonso var värd mer än £14m och avslutade affären där och då. När vi i sommar värvade Laurent Koscielny för £10 miljoner öppnade Wenger med ett bud på cirka £6,5 miljoner. Lorient trissade dock upp priset gång på gång, men vi det här fallet ansåg Wenger att Koscielny var värd pengarna och gick således med på att betala så mycket som £10 miljoner för en orutinerad mittback. Om han inte ansett att Koscielny var värd mer än £6,5 miljoner hade han likt Alonso-fallet avslutat affären där och då.

Laurent Koscielny - värd sin prislapp(?). Foto: Bildbyrån.

Det är i all mening mycket intressant och indikationerna som kommit från många håll under de två senaste åren är att Wenger haft pengar att använda, men att han självmant valt att inte göra det. Således handlar det inte om några ekonomiska restriktioner som det handlade om det sägs ha handlat om de tre första åren efter arenabygget.

Efter Manuel Almunias katastrofartade tabbe vill många nu se Jens Lehmann återvända in i målet. The Daily Mail har dock idag publicerat en intressant artikel om att Lehmann inte är fit nog att återvända till spel (just nu)! Läs!

Innan ni ska få er dagliga dos av transferrykten har ni här en intressant historia om Jack Wilshere som tydligen skalll ha spottat på en taxiförare som hållt på Tottenham:

I had no idea who he was. He pointed to my cab and said, 'You’re f***ing taking us'. When I told him he was too drunk he got even more aggressive. He was looking at my Spurs hat and there was real hate in his eyes. Fortunately his friends pulled him away before it got really violent. Wilshere’s behaviour is the worst I’ve ever seen in my 38 years as a cabbie. No one deserves to be spat at because of the team they support.

Om det inte varit för att både hans familj och Arsenal gått ut med ett officiellt uttalande om händelsen hade jag trott att det var någon uttråkad Sp*rs-supporter som kokade ihop en stor lögn. Nu verkar det dock inte vara så. Wilshere skall naturligtvis ha all kritik för att han betedde sig ohyggligt, men ni får lyncha mig hur mycket ni vill när jag säger att en stor del av mitt Arsenal-hjärta älskar honom ännu mer.

Super Jack har hamnat i trubbel igen. Foto: Bildbyrån.

Smånyheter och transferrykten! Min nya favoritsida/favoritblogg Arsenal Report har ännu en gång skrivit en bra artikel om Arsenals sex titellösa år. Aaron Ramsey tror att Wales kan slå England i det kommande EM-kvalet. Sedan får vi även säga grattis till Kyle Bartley som igår vann den skotska cupen efter att Glasgow Rangers vunnit med 2-1 mot Celtic.

Manchester United sägs ha försprånget i förhandlingarna om Southamptons Alex Oxlade-Chamberlain samtidigt som Arsenal kopplas samman med namn som Edinson Cavani och Yohan Cabaye.

Detta var dock allt för idag! Kom ihåg att skicka in tips på videoklipp till ett kommande videoinlägg på kristonel.elwe@arsenal.se! Annars var det här allt för mig. Ha en trevlig start på veckan. Hörs imorr'n!