En rödvit parad i N5

Pokalerna, FA-cupen och Premier League, är hemma igen. Klubben har för tredje gången i historien plockat hem det åtråvärda "The Double". När tunnelbanan sakta rullar in på stationen Arsenal sprakar det lätt i högtalarna "Welcome to Arsenal - the home of the champions". Från underjorden väller det upp lyckliga och sjungande rödvita supportrar för paraden och hyllningarna till sina idoler.

Välkommen till verklighetens Fever Pitch.

Det kan inte bli bättre än så här.

Det finns en svensk mitt i det här.

Fredrik Ljungberg.

Han dyker egentligen upp överallt. Den röda, heta looken är redan kult i området och bland supportrarna. Unga som gamla har färgat håret likt Freddie.

Till och med hundarna bär den röda randen.

I hörnet av Aubert Park och Highbury Park står Alice med sin svarta labrador Mandy, som fått ett rött streck mellan ögonen och ner mot sin (!) matchtröja.

Ni läste rätt.

Hunden har sin egen tröja!

"Freddie är Arsenal i själ och hjärta. Han visar så mycket känslor för klubben. Det är stort", säger Alice.

Sången, den nya om Freddie, studsar ut från pubarna, mellan väggarna och på läktarna. När paraden svänger in på Highbury Park upp mot St Paul's Road tar sången ny fart igen...

"We love you, Freddie, because you got red hair..."

Huvudpersonen ler mest och verkar en smula tagen av all uppståndelse. Han har sin hatt långt nerdragen, vinkar och småpratar lite med lagkompisen Matthew Upson på busstaket.

Den franske mittfältaren Patrick Vieira bär FA-cupbucklan.

Den holländske dirigenten Dennis Bergkamp har hand om Premier Leagues.

Två titlar inom loppet av några dagar. De engelska tidningarna har tävlat med varandra i ordvalet runt Freddies storhet och hans smått osannolika form den senaste tiden.

"Han verkar stå väldigt stadigt med båda fötterna på jorden. Hans senaste månader har varit fantastiska", tycker Mark - en av många med den röda randen i håret.

"Det är tufft", säger han och skrattar.

"Freddies mål borta mot Liverpool i julas är lite av säsongens höjdpunkt. Vi blev oslagbara den dagen", menar Mark.

"Han behöver dock inte vara lika bra i sommar", säger Alice och tänker på sommarens möte mellan England och Sverige i VM.

"Vilka jag håller på? England och Freddie... Det blir dock lite svårt. Jag vet det", säger Mark och skyndar vidare i det rödvita följetåget till mästarnas bussar.

Över 300 000 supportrar hyllade mästarna längs gatorna i norra London under söndagen, men festen i området började ett dygn tidigare i samband med sista matchen mot Everton. Arsenal avslutade vackert med 4-3, men det var mer vänskap än kamp den här dagen.

På North Bank, där sången aldrig tar slut, gungade hela läktaren.

När så kaptenen Tony Adams lyfte pokalen mot skyn till ett öronbedövande fyrverkeri såg man en och annan tår i ögonvrån hos varje supporter där på läktaren.

Det är ju den bilden man alltid drömmer om.

En supporters liv kan aldrig vara bättre än så här.

Mästare.

Härligt.