Positivitet
ons 4 maj 2011 kl 15:24
God eftermiddag! På den senaste tiden har jag fått väldigt mycket kritik för att jag inte är optimistisk och posivit nog och det skall det bli ändring på idag! Innan jag börjar skriva inlägget vill jag dock meddela alla er som inte gillar det att jag de senaste veckorna nästan enbart skrivit om Arsenals problem dag in och dag ut.
Jag har fördömt laget, kritiserat tränaren, klagat på spelarmaterialet och helt enkelt drivits med känslomässigt i vår enorma formsvacka. Men även pessimister - som jag blivit den senaste tiden - kan se på Arsenal med optimistiska och positiva ögon. Och idag tänkte jag ta upp allt det som vi bör se på med glada miner, istället för den ilska och depression vi släppt ut under de senaste månaderna.
______________________________________________________________________________
Målvaktsläget
Inför den här säsongen bestod vår målvaktstrupp av clownen Almunia, tvålen Fabianski, oprövade Szczesny och besvikna Mannone. Nästan alla - inklusive jag - ville mer än gärna se att Wenger öppnade plånboken för en erfaren och bra målvakt då alla pinsamma målvaktstabbar under säsongen 09/10 med största sannolikhet kostade oss ligatiteln.
Arsène Wenger förstod situationen och gav sig även ut på jakt efter en målvakt. Man lade ett officiellt bud på Pepe Reina, man var centimeter ifrån att dra till sig M. Schwarzer från Fulham och det ryktades även om namn som Frederico M archetti, Hugo Lloris och Renè Adler. När transferfönstret var över stod vi dock där med exakt samma målvaktsuppställning som hade kostat oss massvis med poäng säsongen innan.
Manuel Almunia fick förtroendet som förstemålvakt, men sumpade chansen när han släppte in tre enkla mål mot West Bromwich på Emirates. Efter den matchen "skadade" sig spanjoren varpå Lukasz Fabianski fick chansen. Polacken tog den chansen direkt genom att göra en kanonmatch mot Partizan Belgrad och fortsatte sitt äventyr med flera fantastiska insatser som bl.a. gav honom ett par MoTM-utmärkelser.
Fabianski gjorde bra ifrån sig under hösten och vintern. Foto: Bildbyrån.
Men i januari skulle Fabianski komma att skada sig och då fick plötsligt 20-årige Wojciech Szczesny hoppa in. Han hade gjort succé under sin period i Brentford, men hoppet från League 2 till Premier League är stort. Den yngre polacken klarade dock av det suveränt, och trots att jag haft och fortfarande har mina åsikter om killen kan man inte blunda för att han överlag spelat mycket bra och stabilt.
Vissa supportrar vill dock fortfarande se en ny målvakt, men majoriteten har ändrat åsikt och har förstått att de bägge polackerna är ett mycket bra målvaktspar som kan komma att stanna i Arsenal många år framöver. Om någon hade sagt det innan säsongen hade jag antingen skrattat eller gråtit, men både Fabianski och Szczesny har bevisat att de håller och inför nästa säsong kommer nog Wenger inte ha några problem med att välja ut en förstemålvakt.
______________________________________________________________________________
Jack Wilshere (talanger som tar det stora steget)
När Jack Wilsheres namn dök upp på Sky Sports inför premiären mot Liverpool blev det tyst i hela Gunners Pub. Ingen hade förväntat sig att 18-årige Wilshere skulle få chansen från start, i premiären, borta mot Liverpool. Men efter ett lyckat halvår i Bolton och en bra försäsong gav Wenger den unge britten chansen och resten är historia.
Wilshere kom till Arsenal när han var nio år och har sedan dess utvecklats i monstertakt. I år har hans stora genombrott kommit då han under hela säsongen varit given i startelvan. Tillsammans med Laurent Koscielny har han spelat flest matcher det här året och det lär fortsätta då han nu även är given startman i Fabio Capellos engelska landslag.
Sanningen är dock att Wilshere inte är ensam om att ha tagit det stora klivet från lovande talang till startman. Wojciech Szczesny har gjort succé under våren och visat att han kan bli en världsmålvakt. Johan Djourou som aldrig lämnat talangstadiet på grund av skador har spelat med stor bravur under hela vintern och våren. Och hur mycket har inte Theo Walcott utvecklats den här säsongen?
Wilshere har gjort stor succé. Foto: Bildbyrån.
Våra talanger verkar bli bättre år för år och det finns ingen som vet vilka höjder de kan nå. Om vi bara ser till att krydda till laget med en och en annan värvning kan det här laget bli någonting riktigt stort, men det krävs hårt arbete, intelligens och en liten gnutta tur.
______________________________________________________________________________
Bortaspelet
Medan vi besegrat lag som Barcelona, Chelsea och Manchester United hemma på Emirates är det fortfarande bortaspelet som imponerat mig allra mest. Vi hade ligans bästa bortafacit fram tills några veckor sedan (fortf. ligans näst bästa bortafacit) och har gjort väldigt bra ifrån oss på bortaplan.
Arsenal har slagit många tuffa hemmalag som man misslyckats med ett flertal gånger om under föregående säsonger. Aston Villa, Everton, Blackburn och Manchester City är bara fyra exempel på lag som Arsenal haft svårt emot tidigare, men som man nu sett till att vinna emot på deras egen mark.
Vi får heller inte glömma bort cuperna där vi också gjort väldigt bra ifrån oss på bortaplan. Tottenham besegrades i Carling Cup, Newcastle fick stryk med 4-0 efter att ha slagit ut Chelsea i samma cup, Leeds åkte på däng hemma på Elland Road i FA-cupen och vi hade 1-1 mot Barcelona på Camp Nou tills domaren valde att avgöra matchen.
Sedan finns det självklart många förluster, likaresultat och slip-ups att tala om, men överlag har vårt bortaspel hållt en hög klass och blivit mycket bättre än det varit tidigare.
______________________________________________________________________________
Stora skalper (Arsenal kan vara hur bra som helst)
Medan vi fått erfara en förlust mot Chelsea och två förluster mot Manchester United har vi även slagit dem en varsin gång! Chelsea blev utspelade och förlöjligade när de mötte på ett helt friskt Arsenal som hade spelat sig till 3-0 efter en timma hemma på Emirates. Manchester United vann enbart med 1-0 efter ett klassiskt turmål hemma på Old Trafford och fick för bara några dagar sedan erfara en förlust när de mötte oss på Emirates.
En magisk natt. Foto: Bildbyrån.
Lägg där till den moderna klassikern mot Barcelona och hur krossade Manchester City blev på Emirates (kom dock turligt nog undan med 0-0) och ni märker själva att insatserna mot de bättre lagen blivit bättre i år. Om man vill kan man även ta upp matcherna mot Tottenham där vi var det bättre laget i bägge matcherna, men oturligt nog är det inte alltid det bättre laget som vinner!
Arsenal kan vara hur bra som helst - om de bara vill. Ofta är det den mentala spärren som sätter stopp för det, men de gånger den inte finns till förstör vi ofta lag genom att spela ut dem, vara effektiva och inte låta dem komma in i matchen. Det är dock den känslan som man hatar att uppleva när saker och ting inte vill sig. Känslan av att se ett Arsenal som kan slå vilket lag som helst i världen, men som inte uppnår sin fulla potential. Just nu finns den känslan till både på gott och ont, men om ytterligare framsteg görs nästa säsong kanske vi kan skippa ondheten i den.
______________________________________________________________________________
Skador
År efter år har vi svurit, grinat och klagat på skador, skador och ännu fler skador. Och visst är Arsenal fortfarande ett skadedrabbat lag, men den här säsongen har vart vår bästa, rent skademässigt, sedan vi vann ligan 2003/2004.
Visst har vi haft en 2-4 spelare på skadelistan nästan jämt, men det är en grov förbättring gentemot förra säsongen då vi hade upp emot elva-tolv spelare skadade nästan samtidigt. I år har det också handlat om spelare som oftast kunnat bli ersatta någorlunda väl. Någonting vi inte kunde göra förra säsongen.
Robin van Persie har vart frisk i mer än ett halvår, Samir Nasri har i stort sett varit frisk hela säsongen, Jack Wilshere har inte skadat sig en enda gång och spelare som Koscielny, Sagna och Clichy har undvikit skador väl. Även Theo Walcott och Johan Djourou har haft relativt skadefria säsonger. Låt oss hoppas att nästa säsong rullar vidare likadant!
______________________________________________________________________________
Utlånade spelare
Det måste ha varit länge sedan som så många utlånade spelare gjort så bra ifrån sig som de gjort den här säsongen. Vi har haft väldigt många spelare ute på lån i år, och många av dem har gjort mindre eller större succé.
Ryo Miyaichi har varit en av Feyenoords bästa spelare under våren. Henri Lansbury har krigat, spelat bra och gjort mål för Norwich som i förrgår blev klara för Premier League-spel nästa säsong. Kyle Bartley har spelat till sig en startplats i Glasgow Rangers. Vito Mannone - när han var frisk - var ofta Hulls bästa spelare i Championship. Francis Coquelin har gjort mycket bra ifrån sig i Lorient. Sanchez Watt har gjort bra ifrån sig i Leeds, och trots att JET haft det lite svårare i Cardiff har även han haft sina stunder.
Trots att många av de jag nämnde inte har en framtid i Arsenal kan man inte blunda för det faktum att de gjort bra ifrån sig under sina låneperioder. Vissa har gjort bättre ifrån sig än andra, medan vissa harklat efter lite. Bottom line är dock att Arsenal har en hel del talangfulla spelare ute på lån. Vare sig de blir eller inte blir något återstår att se, men vad vi sett i år har varit mycket lovande.
______________________________________________________________________________
Framtiden
Ni som följt bloggen de senaste veckorna vet att jag vart bitter, pessimistisk och övergiven. Tyvärr är det den enkla sanningen att Arsenal inte vart bra nog när det väl gällt. Men trots vår katastrofartade avslutning på säsongen vill jag ändå understryka att framtiden ser ljus ut, om nu Wenger gör rätta val i sommar.
Massor av spelare har tagit stora kliv, laget har överlag gjort en bättre säsong än 09/10, målvaktsproblemet är löst, nya värvningar sägs vara på ingång, Denilson har knappt spelat, våra skadeproblem har varit knappa och många spelare har visat stjärnkvalitet i år (Robin van Persie, Samir Nasri m.fl.).
Arsenal kan vara hur bra som helst - om de bara vill. Foto: Bildbyrån.
Om det görs förändringar, förbättringar och värvningar kommer en nystart gynna oss enormt mycket. Tänk er att gå in i nästa säsong med en frisk trupp, ett par nya namn, en större trupp, ett förändrat spelsystem och en ny mentalitet. Jag är beredd att tro att det kommer att göra avtryck direkt.
Detta "om" är naturligtvis ett problem bara det, men ett mognare, bättre och större Arsenal är just det vi kan komma att se nästa år. Men mycket beror som sagt på vad som händer i sommar. Och vi kan alltid trösta oss med att problemen ser värre och större ut för Chelsea, United, Tottenham och i viss mån även Liverpool.
______________________________________________________________________________
Det här var då allt! Det finns naturligtvis hundratals saker att vara lycklig över, men det här är några av de saker åtminstone jag känner någorlunda glädje över. Sedan finns det massvis och åter massvis med saker man inte gillar, saker som man inte gläds åt och saker som man anser vara stora problem, men låt oss lämna det åt sidan en dag som denna och fokusera på allt positivt.
Har ni några tankar ni vill dela med er? Några positiva tankar? Några andra saker som får er att vara optimistiska? Dela med er i kommentarspåret! För mig är det dock tack och hej för idag!