Det är inte bull i Istanbul

Jag hade nästan utlovat Turkish Delight till hela Arsenal Sweden och vi fick munnarna proppfulla av godsaker. 2-5 speglar inte alls vad som hände på planen, Arsenals ineffektivitet var som bortblåst och de rödvita gjorde mål på i stort sett allt. Spelet delades i stort sett lika under de första tio minuterna då lagen som brukligt är kände rätt mycket på varandra. Fenerbahce var i stort sett piskade att vinna för att få en chans till avancemang i grupp D. Arsenal spelade ganska så avslappnat och när Fabregas smeker fram en passning till Adebayor som är iskall börjar jag tänka att det här är vår kväll.
Min nervositet försvann helt efter att en kopia slås minuten efter som Walcott får fatt i. Han gör heller inget misstag och att Arsenal ska vinna verkar stå utom allt tvivel.

Vårt passningsspel denna kväll var klart godkänt och Fabregas var på strålande humör. Wenger valde att ställa upp med Adebayor som ensam forward men jag tror inte han kände sig så ensam. Han borde ha kunnat känna kroppsvärmen från Nasri och Walcott som supplerade alldeles lysande.
Efter 2-0 målet kom vi av oss lite och det resulterade återigen i ett debacle på en fast situation. Song väljer att ta en frispark när Boral är på väg igenom. Frisparken slås av Roberto Carlos som slår en crossboll som når Guiza. Han slår in den i straffområdet och den tar Silvestre och lägger snyggt bakom Almunia. Silvestres karriär i Arsenal är inte briljant än så länge.
Minuterna efter är ordningen dock återställd när Diaby gör 1-3. Han blir dessutom varnad efter målet för att ha tagit av sig tröjan. 1-3 står sig halvleken ut och man sitter nöjd i soffan och myser.

Andra halvlek hinner knappt starta förrän Song tycker att han får för lite uppmärksamhet. Den bättre av mittbacksparet stänker in 1-4 på assist av den sämre av mittbacksparet Silvestre. Liten revansch av Silvestre som dock flera gånger visar att han inte är i toppform.
Efter 1-4 är matchen förstås avgjord och tempot sjunker betydligt. Vi spelar bra och har förvånansvärt lätt för att ta bollen av turkarna. Det fula spelet lyser också med sin frånvaro. Det enda som förvånar mig är att Senturk håller sig på plan hela matchen. Flera grejer borde resulterat i gula kort redan i första halvlek men han klarar sig med ett som han får sent i andra. Almunia har varit ett säkert kort i Arsenaltröjan denna säsongen. Idag var det dags för hans första misstag när han inte når ut på Alex pass till Guiza som retfullt lobbar över spanjoren. Den borde han ha tagit.

Lasse Kinch får man leva med, men ikväll satt han faktiskt och hyllade Arsenal och det var nästan så det kom något positivt ur Mjällbys mun också. Kinch satt och tyckte att det skulle bli spännande att se Ramsey på planen och det blev det också. Han skötte sig utmärkt under inhoppet och fick göra matchens sista mål i den fjärde övertidsminuten. Nu kommer Kinch att tjata om Ramsey i varenda Arsenalmatch framöver.

Att ta tre poäng i Istanbul gör man inte varje dag och det är stort av Arsenal att så pass avslappnat kunna göra det. Jag tror inte vi hade någon som behövde överanstränga sig ikväll. Fenerbahce hade många bra chanser och vi ska tacka Almunia och Eboue för att det inte blev mer spännande. Men 2-5 är respekt.

Fenerbahce - Arsenal 2-5
0-1 (10) Adebayor, 0-2 (11) Walcott, 1-2 (19) Silvestre (självmål), 1-3 (21) Diaby, 1-4 (49) Song, 2-4 (78) Guiza, 2-5 (90) Ramsey

Arsenal
Almunia 8
Eboue 7, Song 7, Silvestre 5, Clichy 7
Walcott 8 (84 Djourou), Fabregas 8, Diaby 8 (73 Ramsey 8), Denilson 7, Nasri 7
Adebayor 7 (86 Vela)

Ej använda avbytare: Fabianski, Van Persie, Bendtner, Gibbs
Domare: Peter Fröjdfeldt
Publik: 49 521

(10: Världsklass , 9: Strålande, 8: Mycket bra, 7: Bra, 6: Godkänd, 5: Sådär, 4: Underkänd, 3: Dålig, 2: Miserabel, 1: Spursklass)