Speciella omständigheter vid stora värvningar

Det har varit en lång väntan för alla Arsenalsupportrar runt om i världen. Men efter FA-cup segern mot Hull City har den långa titeltorkan till sist tagit slut. Det var ett värdigt sätt att avsluta en i mitt tycke klart godkänd säsong från Arsenals sida. Men för oss supportrar finns det egentligen inget slut på säsongerna. För redan nu har Silly Season tagit vid och ryktena om spelare till Arsenal är i vanlig ordning många. Vissa rykten ligger det förmodligen en del substans i medan det i andra rykten inte finns någon sådan alls.

Faktumet är att Arsenal är i en bra position för att kunna rekrytera spelare av högsta klass. Det finns flera faktorer som pekar på det. Klubben har redan visat att det finns en vilja att spendera pengar i och med värvning av Mesut Özil, Arsenal har brutit titeltorkan och därigenom visat att klubben är att räkna med igen efter år av motgångar, och inte minst har Arsène Wenger byggt upp ett samspelt lag som ser ut att trivas väldigt bra tillsammans både på och utanför planen. Helt säkert finns det kvalitetsspelare ute på marknaden som skulle kunna tänka sig att spela i Arsenal nästa säsong med tanke på de här ingredienserna.

Bortser man från ovan så finns det dessvärre sådant som Arsenal Football Club inte kommer kunna påverka när det kommer till att rekrytera spelare från konkurrenter. Det här kallar jag för speciella omständigheter vid stora värvningar. Vad klubben behöver göra är att hoppas på att bollen sätts i rullning och andra klubbar öppnar upp möjligheten för Arsenal att värva spelare i sommar. De speciella omständigheterna gör nämligen ofta köpen av de stora spelarna möjliga, men det kan också få helt motsatta effekter. Vi tar oss tillbaka till den 1 september 2013 för att se hur det kan gå till i verkligheten.

"Özils flytt är dåliga nyheter för mig. Han var den spelaren som bäst kände till mitt rörelsemönster framför mål. Jag förstår inte hur vi kan göra av oss med en spelare som gör skillnaden. Jag är arg över Özil-försäljningen".
Orden är från världens bästa fotbollsspelare 2013, Cristiano Ronaldo. Det hade inom en närliggande period blivit officiellt att Real Madrid accepterat ett 42,5 miljoner pund stort bud från Arsenal på Mesut Özil. Tysken var klar för Arsenal. Övergången kom som en blixt från en klar himmel. För det var samma Mesut Özil som briljerat i den spanska ligan de senaste säsongerna och som enligt många tillhörde kategorin en av världens bästa playmakers. Han hade assisterat till fler mål än någon annan spelare de senaste fem säsongerna. Han själv och Ronaldo hade hittat ett effektivt samarbete som kunde förstöra en tillställning för vilket motstånd som helst. Mesut som framspelare, Cristiano som avslutare. Men trots detta samarbete, trots tyskens storspel under de senaste säsongerna och trots alla framspelningar så hade hans situation i Real Madrid på bara några dagar blivit ohållbar.

Relationen med den nya managern Carlo Ancelotti var allt annat än bra. Italienaren ansåg att Özil inte jobbade tillräckligt hårt för laget och valde istället att ge andra spelare chansen under säsongsinledningen på tyskens favoritposition. Den tyska spelfördelaren fick acceptera en plats på kanten under starten på säsongen – något som han inte alls var nöjd med. Han kände sig inte uppskattad av sin manager i Real Madrid. Det enda som Mesut ville var att känna uppskattningen från sin tränare och spela i en fri roll som tia bakom den ensamme anfallaren. Bara dagarna innan hade Arsenal gjort en officiell förfrågan på Real Madrids Angel Di Maria. Den spanska klubben hade avslagit Arsenals förfrågan om argentinaren, men ändå skickat ett svar tillbaka till Arsenal att det fanns en annan spelare som de kunde få lägga bud på.

Det var endast en dag kvar av transferfönstret och Arsenal hade ännu inte lyckats värva den där anfallaren som supportrarna hoppats på hela sommaren. Det spekulerades länge att Gonzalo Higuain var så gott som klar för Arsenal, men den utdragna såpan fick till sist ett snöpligt slut efter att han valde att skriva på för Napoli istället. Någon anfallare av Higuains kalibrer värvades aldrig under det här fönstret. Men däremot, mitt från ingenstans, hade klubben fått klartecken från Real Madrid att lägga ett bud på Mesut Özil, en av världens bästa spelfördelare. Det första budet accepterades. Resten är historia.

Jag tycker att exemplet med Özil är intressant, då det speglar hur det kan se ut i verkligheten på spelarmarknaden när det kommer till värvningar av de stora spelarna. Ancelotti hade under sin korta tid som manager för Real Madrid beslutat sig för att Özil inte passade in i hans lag. Om samme man istället fattat beslutet några dagar senare skulle Özil inte varit en Arsenalspelare idag. Om Arsenal för den delen lagt ett bud på Özil en månad tidigare skulle Real Madrid med största sannolikhet aldrig ha accepterat ett sådant bud. Förmodligen skulle de inte ens ha övervägt det. Sammantaget kan sägas att det ibland är små marginaler som gör skillnaden under transferfönstren.

I grunden handlar det om att klubbar behöver ha eller hitta ersättare innan de kan sälja storspelare till konkurrenter. Så länge ingen ersättare finns klar har den säljande klubben oftast ingen intention att låta spelaren lämna. Den speciella omständigheten tror jag kommer att vara nyckeln för Arsenal i sommar när de siktar in sig på de stora spelarna. Klubben har pengar att spendera och troligtvis finns det också stora spelare som kan tänka sig att gå till Arsenal, men för att de här spelarna ska bli aktuella som nyförvärv krävs det att hjulet sätts i rullning. Flera klubbar behöver vara inblandade och rekrytera sinsemellan för att möjligheterna ska öppnas för Arsenal att agera på marknaden. När chansen därefter uppstår för klubben att värva gäller det att snabbt ta den. Utdragna historier liknande den med Gonzalo Higuain får inte upprepas. Argentinaren är en utpräglad målskytt som jag tror kunnat göra stor nytta i Arsenal och på sikt blivit den anfallaren som klubben letat efter sedan Van Persie lämnade för Man United.

Ett tillräckligt stort bud på en spelare kan eventuellt vara vad som behövs för att en säljande klubb ska acceptera budet och gå med på en försäljning. Däremot beror det helt på vilken klubb det handlar om, dvs. om klubben är i behov av pengar. Att exempelvis erbjuda Manchester City en stor summa pengar för en av deras bästa spelare finner de förmodligen inte som intressant, såvida det inte är någon ytterst speciell omständighet som leder till något annat. För det första så behöver de inte pengarna och för det andra vill de inte släppa sina bästa spelare till en konkurrent – i alla fall inte så länge ingen likvärdig eller bättre ersättare har värvats in. Jag tror inte att pengar är en stor motivationsfaktor för de ljusblåa från Manchester när det handlar om spelarförsäljningar.

Förmodligen har Arsenal en plan för hur de ska värva spelare i sommar och kartlagt sina mål noga där de vet vilken situation den säljande klubben befinner sig i. Det finns klubbar som helt enkelt inte har råd att tacka nej till vissa bud på sina bästa spelare. Även om det sista dessa klubbar vill är att sälja så är det inte ekonomiskt försvarbart att inte acceptera stora erbjudanden när de väl kommer.

Sedan ska tilläggas att en bra väg att gå kan vara att snegla på några av storklubbarnas avbytarbänkar; Jovetic i Manchester City för att ta ett exempel. Där har vi en spelare som har kvalitéer men som inte får sin önskade speltid i klubblaget. Kanske skulle City kunna tänka sig att släppa en sådan spelare om budet är tillräckligt bra för att inte stå i vägen för spelarens framfart? Pengarna behöver de som sagt inte. Den speciella omständigheten skulle i så fall här kunna vara att de känner att de klarar sig utan spelaren som förvisso är kvalitativ, men som trots det inte är en del av startelvan.

Jag både tror och hoppas att det här kommer bli sommaren när Arsenal går ut på marknaden och köper vad som behövs för att nästa säsong försöka gå långt i Champions League och utmana hela vägen i det inhemska ligaspelet. Att agera på rätt sätt i transferfönstret kan bli en av nycklarna till nästa säsongs eventuella framgångar.

Det handlar till viss del om att vänta och se när hjulet sätts i rullning och spelare byter klubbar. Därefter kommer det med största sannolikhet att öppnas upp möjligheter för Arsenal att värva kvalitetsspelare. För Arsenals del är det i slutändan väsentligt att ta chansen när den väl dyker upp. Detta för att undvika ett scenario liknande det med Gonzalo Higuain.

Sedan vet vi att det kan krävas speciella omständigheter för att lyckas vid de stora värvningarna den här sommaren också på transfermarknaden. Det räcker med att gå tillbaka till exemplet med Mesut Özil för att bevisa detta påstående rätt.