Medlemmar: 8388 st.
Visa menyn

Har AFC ett moraliskt ansvar?

tis 7 mar 2006 kl 14:31

Har en professionell fotbollsklubb något etiskt eller moraliskt ansvar för sitt val av sponsorer? Bör man välja vem man vill synas med och i så fall på vilka grunder?

Frågan har aktualiserats sedan Arsenal tecknat sponsoravtal med både Emirates och Israeliska turistministeriet. Kontroversiellt? Ja, det tyckte åtminstone Emirates som "off the record" ansåg det vara "olyckligt" medan man officiellt naturligtvis ansåg att Arsenal var i sin fulla rätt att teckna kommersiella avtal med vem helst man så önskade göra.

Det finns goda skäl att anse att både Emirates och Israels turistministerium är mindre lyckade val av sponsorer. Emirates ägs till fullo av Emiratet Dubai, ett av sju emirat i Förenade Arabemiraten, en stat som utdömer dödsstraff, där det förekommer kvinnlig könsstympning, etc etc. Israel är en ockupationsmakt sedan snart 40 år och åstadkommer en diger träfflista på Amnestys egen hemsidas sökmotor.

Förmodligen finns det även goda skäl att acceptera båda två men då pratar vi om rent kapitalistiska skäl. Inte bara intäkterna från avtalen utan de som genereras av supportrar med olika kulturell, geografisk och religiös bakgrund. Genom att samarbeta med dessa två parter så säger man, underförstått, att "Arsenal is for everyone, muslims, jews, you name it. Everyone that loves good football has a place at the Arsenal FC". Måhända är detta kanske det huvudsakliga skälet till åtminstone den andra affären. Man ville kanske inte stöta sig för mycket med de supportrar som kan tänkas ogilla kopplingen till Dubai med allt vad det innebär och tecknade därför det andra sponsoravtalet?
Det huvudsakliga skälet till den första affären är ju ganska uppenbart, de betalade bäst och mest.

Runt om i världen går fotbollen och politiken hand i hand. I Europa kan vi titta på Italien och Livornos vänstersympatisörer kontra Lazios höger för att bara ta de kanske mest extrema exemplen, i Spanien har vi Kataloniens frihetskamp och maktens eget lag Real.

I England saknas, så vitt jag kan förstå, den här kopplingen, åtminstone den uppenbara och djupa kopplingen som vi ser på annat håll. Att en stad har ett "arbetarlag" och ett "överklasslag" må vara hänt, det är ändå att anse som försumbart i de här sammanhangen. Den kopplingen finns ju trots allt i Halmstad och Göteborg också för att nämna några ställen.

Politik och idrott bör dock hållas separerade så långt det går om vi bortser från det kommunala aktivitetsstödet. Det finns ingen som helst anledning att propagera för den ena eller den andra sidan i den typen av frågor. Det är en självklarhet att ta ställning mot rasism och för diverse välgörande ändamål. Internationella konflikter, försvarsbudgetar och löntagarfonder bör man däremot hålla fingrarna borta ifrån. Därför är det självklart att en professionell fotbollsklubb kan välja och vraka bland sponsorer utan djupare etiska betänkligheter. Ett företag på som rör sig på samma marknad som klubben och som inte är föremål för polisiära utredningar eller andra sanktioner bör därför kunna accepteras utan knussel. Det är dessutom svårt att argumentera mot någon som av självaste FIFA kallas för en "First Class Partner".

Men alla som bygger och vårdar ett varumärke bör nogsamt fundera över vad man står för och vilka signaler som man skickar ut. Därmed bör även en fotbollsklubb av Arsenals dignitet välja sina sponsorer med omsorg. Har man gjort det i de här fallen? Knappast, man har valt med plånboken och med plånboken allena.

Så bara för att man lovordar principen behöver man ju inte applådera åt allt som kommer i dess kölvatten. Det är lite grann som tryckfriheten.

Fotnot: De främsta externa informationskällorna har varit: amnesty.se och emirates.com/index.asp

***

Platespotting var tydligen hett här. Själv är jag på jakt efter 533. Men det går långsammare och långsammare för varje år nu...

***

Först vomerade jag över hela skärmen när jag fick se det nya forumet. Kände mig som en pensionär på Gotland som försöker få in Bingo-Lotto på digital-tv.
Men nu har jag snart fått kläm på det tror jag...

De glada gubbarna vet jag hur de fungerar nu, förutom de som ser olika ut men heter samma sak och som blir han den lila som wooooar oavsett vilken man väljer. Fast i jämförelse med hur jag gammal jag känner mig när jag funderar över innebörden av vissa av dem så framstår pensionären i exemplet ovan som rena fjortisen.

Vad jag däremot inte har fått kläm på är definitionen av hur unik en viss fråga måste vara för att vara berättigad till en egen tråd. För fyra år sedan så sprang jag själv runt med blåslampa i forumet (det gällde i och för sig andra frågor), nu känner jag mig mest obstinat med en stark lust att skapa meningslösa trådar i en aldrig sinande ström. Hitintills har jag dock lyckats besinna mig.

***

Bryan Robson och Ronaldhino är de två senaste medlemmarna i José Mourinhos fanclub.

***

Ja, så är det Real-matchen. Jag nöjer mig med att konstatera att vi går vidare till kvarten och om gästerna gör något mål så sätter jag en påse minimorötter på att assistgivaren har nummer 23 på ryggen och lystrar till namnet "Beckham". Kanske får vi anledning att återkomma till honom längre fram...

***

Gullbrandstorps AIS måste naturligtvis också nämnas, grussäsongen är över oss men här är så kallt och så mycket snö att det annars inte finns så mycket att berätta utom att vi har två problem:

1. Den 10:e juni ska vi spela match mot Heberg/Årstad och de vägrar flytta matchen fast halva vår trupp och tränaren då kommer att befinna sig i Dortmund.
2. Är det någon som känner till en ledig fotbollsmålvakt i Halmstadtrakten? I så fall så har ni min e-postadress.

***

Så, nu har jag sagt mitt och ni är välkomna att säga ert, som vanligt gör ni det i forumet (jag antar att det borde rimligtvis hamna under rubriken "Hemsidan" eller möjligtvis "The Home of Football", i vart fall inte under "Souvenirer" men jag är inte helt säker) eller direkt till mig på mark.aslin@arsenal.se.

Anledningen till att jag tjatar om detta är två: Det är väldigt bra för mitt ego och dessutom så tror jag faktiskt att det kan göra nästa krönika ännu bättre...

Text: Mark Åslin