Gallas hjälte med omdiskuterat mål

FA-cupmötet med Hull på tisdagkvällen var den tredje matchen på sju dagar, och den tredje som slutade med vinst för Arsenal, men det satt hårt åt och ett vilt kämpande Hull kunde mycket väl ha vunnit den här matchen.

Segern var på det hela taget rättvis, men Arsenal inledde matchen stillastående och fantasilöst och Hull tilläts anfalla mer än vad jag till och med tror att de själva hade tänkt sig. Efter 12 minuter händer också det som helst inte skulle hända - Hull gjorde mål, och de gjorde de genom en kombination av sömnigt försvarsspel och en skopa tur. På något sätt fick Hull lyfta in bollen i straffområdet utan att någon annan än Djourou reagerade, men det skott som följde träffade Djourous utsträckta fot och styrdes i en perfekt båge över en helt chanslös Fabianski.

Detta fick Arsenal än mer ur gängorna och under cirka tio minuter var det Hull för hela slanten, eller i alla fall för en större del än vad som kändes hälsosamt. Det var också mycket nära 0-2 när Hull efter en hörna fick in bollen i mål, men tack och lov för oss stod fem (!) Hull-spelare cirkus två decimeter offside. Innan dess hade också Fabianski hunnit göra en mycket bra räddning på en frispark från Geovanni.

Sakta men säkert jobbade dock Arsenal sig in i matchen igen och ju längre den första halvleken led desto farligare började det kännas. Hull å sin sida började maska redan innan 30 minuter hade spelats, och det buades friskt från läktarna när domare Riley envisades med att bara säga till Hull-spelarna att inte maska i stället för att dela ut gula kort.

Närmast en kvittering i den första halvleken kom vi när Arsjavin dundrade på ett volleyskott som smet precis utanför stolpen, men 0-1 stod sig. Personligen kände jag att det hela nog ändå skulle ordna sig och i den andra halvleken var det i princip spel mot ett mål i 45 minuter plus fem minuters tillägg. Arsenal stångade sig blodiga mot en försvarsmur som alldeles uppenbart hade till uppgift att hålla 0-1. Arsenal kom till allt hetare lägen och när Song och Vela byttes ut mot Bendtner och Nasri så orkade inte Hull stå emot längre. Niklas Bendtner fick en boll i straffområdet och efter diverse strul jobbade han sig ner mot kortlinjen och spelade bollen parallellt med mållinjen till Arsjavin som i stället för att skjuta passade snett inåt/bakåt till Robin van Persie som kunde slå in bollen i mer eller mindre öppet mål. Vi befann oss då i den 74:e minuten.

Skulle Hull orka svara på detta? Nej, det gjorde de inte - men det var faktiskt inte så långt ifrån 1-2 ändå då en lång rensning mer eller mindre av en slump hamnade hos Geovanni som fick iväg ett skott som smet en halvmeter utanför Fabianskis vänstra stolpe och jag är inte alls säker på att vår målvaktande polack hade nått den om den hade gått innanför.

På andra sidan banan hade både Bendtner och Gibbs fina lägen att göra 2-1, men det dröjde ytterligare ett par minuter. Samir Nasri lyfte in en frispark från ganska långt håll in mot straffområdet, och en hel hög med spelare hoppade upp i luften och utan att någon riktigt såg hur det gick till så hamnade bollen hos William Gallas som enkelt kunde nicka in den i det tomma målet - men frågan här är om inte Gallas var offside? Jag måste säga att min spontana reaktion var att jag trodde att han var offside, men på den första reprisen såg det ut som om bollen gick via Hulls målvakt Myhill till Gallas, men på den andra såg det ut som om Bendtner var på bollen. Offside eller inte? Mål blev det i alla fall och vi var nu äntligen i en mycket välförtjänt ledning.

Hull gjorde en sista kraftansträngning, men trots fem minuters övertid kom de aldrig närmare en kvittering än ett inlägg som Fabianski plockade ner utan större besvär. Hull ansåg att de skulle ha haft en frispark precis innan slutsignalen, men det skulle de inte för Geovanni föll alldeles för enkelt för det. Det hindrade inte Hulls manager Phil Brown samt hans assisterande (vars namn jag just nu inte kan komma ihåg och är för trött för att orka leta fram...) från att få totalt tuppjuck, och domare Riley fick faktiskt eskorteras från planen av ett flertal stewards som höll undan den galne assisterande coachen som alldeles uppenbart inte var nöjd med Rileys insats.

Till slut blev det trots allt en välförtjänt hemmaseger, och nu väntar Chelsea i semifinalen på Wembley.

Arsenal-Hull 2-1 (0-1)
0-1 (13) Barmby
1-1 (74) van Persie
2-1 (84) Gallas
Domare: Mike Riley

Fabianski (7)
Sagna 6-Gallas 7-Djourou 5-Gibbs 7
Walcott 7 (Eboue 82/6)-Song 5 (Nasri 64/7)-Diaby 5-Arsjavin 8
van Persie 7-Vela 5 (Bendtner 64/6)

Övriga: Mannone, Toure, Denilson, Silvestre

(10: Världsklass , 9: Strålande, 8: Mycket bra, 7: Bra, 6: Godkänd, 5: Sådär, 4: Underkänd, 3: Dålig, 2: Miserabel, 1: Spursklass)