Hemmavinst mot QPR

Julhelgens matcher har bjudit på en hel del aningen överraskande resultat, och bara kvarten innan avspark i vår match stod det klart att säsongens största skräll - ja, en av de största skrällarna på flera år - var ett faktum när Blackburn bortaslog Manchester United med 3-2. Omgången innan bjöd på resultat som Liverpool-Blackburn 1-1 och Chelsea-Fulham 1-1 samt, tyvärr, också Arsenal-Wolverhampton 1-1. Med detta i åtanke så var det nog fler än jag som var lite oroliga inför dagens möte med ett QPR som helt utan press på sig kunde gå in och bara köra på medan vi hade en enorm press på oss att vinna, kanske inte främst för att vi mötte just QPR utan för att vi helt enkelt måste ha poäng i striden om fjärdeplatsen.

Om det var pressen eller att spelarna är slitna vet jag inte, men Arsenal inledde under alla omständigheter inte på något sätt bra. Passningarna satt en halvmeter fel, slogs i fel lägen eller inte alls. De första 25 minuterna skapades inte en enda målchans åt rätt håll, men däremot en åt fel håll när Shaun Wright-Phillips sprang igenom men Wojiech Szczesny rusade ut och gjorde en fin räddning. Noterbart är dock att Laurent Koscielny var med bra bakom och troligen hade hunnit upp bollen om den hade passerat Szczesny, så det kändes inte sådär superfarligt för min del.

Desto längre halvleken led, desto mer Arsenal blev det emellertid. Robin van Persie var nära ett par gånger om och kanske var det allra närmast när han dundrade iväg ett skott på halvvolley som smet någon decimeter över ribban.

Även andra spelare försökte. Laurent Koscielny fångade upp bollen efter en hörna och drog på ett skott som stoppades av en fin målvaktsräddning där en vänsterarm var i vägen för bollen - det var bara det att det inte var målvakten som gjorde räddningen utan QPR-backen Luke Young. Solklar straff för alla som såg det, utom domaren Martin Atkinson. Det är den andra solklara handsstraffen på två matcher som Koscielny nekas, han blev rånad på en även mot Wolves.

Jag måste förresten stanna upp här och kommentera Martin Atkinsons insats som jag personligen tyckte var under all kritik. Väldigt många mycket tveksamma domslut i mina ögon, och att han lyckades varna Thomas Vermaelen för en tackling av Laurent Koscielny för något som inte ens borde ha varit frispark var bara grädden på moset. Jag förutsätter att varningen kommer att strykas och att Atkinson får sig en skopa ovett från domaransvariga.

I den andra halvleken blev det lite mer fart på spelet, även om det inte var någon direkt remarkabel förändring. QPR stack upp i ett av sina sällsynta anfall och Szczesny tvingades göra en insats när Alejandro Faurlin kunde plocka upp ett inlägg som Szczesny tidigare kastat sig ut och styrt undan, men allas vår favoritpolack kunde rädda ganska enkelt.

Theo Walcott fick kort därefter ett gyllene läge att göra 1-0. Efter en blixtrande snabb spelvändning som påminde mycket om hur det kunde se ut på Henrys förra tid i klubben fann sig Theo helt sopren 40 meter från mål. Det som därefter följde påminde avsevärt mindre om hur det kunde se ut på Henrys förra tid i klubben då Walcott förmodligen hann tänka alldeles för mycket på vad han skulle göra så avslutet blev varken hackat eller malet utan rann bara tre meter utanför mål till inspark.

Mål skulle det ändå bli kort därefter. QPR hade bollen genom Shaun-Wright Phillips, och vad han tänkte på det vete fanken men alldeles oavsett så slog han bollen rakt till Arsjavin som snabbt vände mot mål och sedan lade fram en perfekt macka till Robin van Persie som behärskat kunde dunka in 1-0 med vänsterfoten och därmed slå i alla fall ett av dessa rekord som det har pratats så mycket om. Robin är nu den Arsenal-spelare som har gjort flest ligamål under ett kalenderår, där just Thierry Henry numera är tvåa.

Ett par minuter efter målet blev det mycket mer fart på spelet. Det såg ett tag ut som om nervknutarna/tröttheten/vad-det-nu-var hade släppt, men sedan återkom oron. Från ca den 70:e minuten och framåt fick QPR alldeles för mycket att säga till om för min smak. Det blev förvisso, med facit i hand, aldrig särskilt farligt men ju mer då låter motståndaren komma upp i banan desto större risk för misstag bakåt så i alla fall jag satt och var ganska orolig.

Vi hade också våra chanser att avgöra det hela. Aaron Ramsey var nära med ett skott mot första krysset, Gervinho kanske skulle ha förvaltat en RvP-passning bättre och en del halvchanser för diverse olika spelare. QPR mattades av allt mer, och de sista sex-sju minuterna inklusive tilläggstiden så spelade Arsenal av matchen på ett bra sätt och såg bara till att hålla i bollen och skaffa sig hörnor och inkast.

Under dessa minuter dök det också upp en del intressanta målpling i tv-rutan. PLING, Chelsea-Aston Villa 1-2. PLING, Swansea-Tottenham 1-1. PLING, Chelsea-Aston Villa 1-3. Hux flux var vi fyra i tabellen med två poäng till Chelsea och Liverpool närmast bakom och tre (dock med en match mer spelad) bakom Tottenham, och när domaren blåste av vår match kollade jag text-tv på en gång och såg att det var slut både i Swansea och på Stamford Bridge.

Trots tisdagens mindre tillfredsställande resultat så firar vi trots allt nyår på en Champions League-plats. Vi har tuggat oss ikapp och förbi Newcastle, vi har tuggat oss ikapp och förbi Liverpool och nu också Chelsea. Det gäller nu att inte slappna av och tro att allt är ordnat, men med exakt halva serien kvar är vi i allra högsta grad med och slåss om en CL-plats. Upp med en hand alla som trodde på det i början av september.

Oroande var dock att Thomas Vermaelen klev av efter 54 minuter med vad jag bara kan anta är en skadekänning. Det ska sägas att Francis Coquelin som klev in i hans ställe svarade för ett mycket bra inhopp på vänsterbacken, det var lite skakigt bakåt ett par gånger men han redde ändå upp alla situationer på ett rätt bra sätt, men det här var trots allt QPR hemma. Det kommer att bli mycket svettigare mot Fulham borta på måndag. Jag har inga uppgifter ännu på vad det kan röra sig om för skada, jag antar att besked kommer senare under kvällen.

Hur som haver, när ni sitter där och kollar på den där överklasstanten som tvingar den stackars RUT-avdragsgilla arbetaren att konsumera stora mängder alkohol under det att han upprätthåller hennes vanföreställningar om ett rikt socaialt liv genom att imitera hennes imaginära vänner så tänk då på att det i alla fall går åt rätt håll för Arsenal. Och så kan ni även tänka på att ingen kommer att kunna deklamera nyårsdikten så kraftfullt som Jarl Kulle gjorde på sin tid. Ring, kl... ok, jag ska ge mig nu.

GOTT NYTT ÅR!

MATCHFAKTA

Arsenal-QPR 1-0 (0-0)
Målen: 1-0 (60) van Persie
Varningar Arsenal: Johan Djourou, Thomas Vermaelen QPR: Luke Young, Joey Barton (c)
Utvisningar Arsenal: - QPR: -
Domare: Martin Atkinson
Publik: 60 076

ARSENAL

Szczesny
Djourou, Mertesacker, Koscielny, Vermaelen (54)
Song, Ramsey, Arteta
Walcott (74), van Persie, Arsjavin (68)
Avbytare
Almunia, Coquelin (54), Rosicky (68), Benayoun, Oxlade-Chamberlain, Gervinho (74), Chamakh

QPR

Cerny
Young, Gabbidon, Connolly, Traore (78)
Wright-Phillips, Barton (c), Taarabt, Faurlin
Mackie (74), Bothroyd (64)
Avbytare
Murphy, Orr (78), Hill, Derry, Smith (74), Helguson, Campbell (64)