Krönika: Perspektiv på Arsenal

I mitten av mars i år var jag en av dom medlemmar från Arsenal Sweden som åkte ned till München i Tyskland för att se returen mot Bayern München i Champions League-slutspelets första utslagsrunda. Även om stämningen var god så var det ett ganska dystert gäng när det gällde förutsättningarna. Klubben var inne i en tuff period, matchen innan hade varit en bitter förlust mot rivalerna Tottenham och missnöjet bland många supportrar var mycket stort. Vareviga dag diskuterades när egentligen Arsene Wenger skulle lämna klubben, för det var dit vi hade kommit nu, mannen som var en av huvudarkitekterna till det moderna Arsenal bespottades inför öppen ridå, det var till och med fullt slagsmål på läktaren en match på grund av att en grupp fans höll upp en flagga där det bland annat stod "Wenger out".

Det var så där det såg ut, vi var ju redan ute! Matchen i München skulle ju bara spelas av, hur skulle Arsenal ha en chans mot det gigantiska FC Bayern i deras hemmaborg?
Svaret på den frågan vet vi om, ett Arsenal som var slaget och uträknat (för alltid om man skulle lyssna på en del) åkte ned till München och höll på att göra det omöjliga, de slog dem kommande Champions League-mästarna och var faktiskt inte långt ifrån att slå ut dem ur hela turneringen.
Sen den där kvällen i München har egentligen ingenting varit sig likt, man räddade säsongen genom att inte förlora en match till i ligan, spelet man visade upp var ofta inget som kan kallas ögongodis men man tog vinsterna, man spelade säkert och tog poängen. Och även fast den här säsongen började med en riktig snedspark i premiären har laget fortsatt som de lämnade det i maj.

Om någon skulle sagt till mig inför den där matchen i Tyskland att vi 8 månader senare skulle leda ligan skulle jag antingen ha frågat vad vederbörande hade rökt på och om de hade en till mig med eller bara skakat på huvudet och gått därifrån. Idag är inte en titel i maj osannolik, i dagens läge ser det snarare ut som att vi har en riktigt bra chans att ta en titel i maj.

Vi gick in i november med ett spelschema som när det spikades i augusti satte kårar i kroppen på varenda gooner. Vi hade Liverpool, vi hade Borussia Dortmund borta på mäktiga Westfalenstadion och för att inte glömma så hade vi också Manchester United på Old Trafford bara dagar efter det.
Hur slutade det? Som vi alla vet så kom vi ur det med två vinster och en snöplig uddamålsförlust mot United.
Framtiden ser ljus ut när det tar magsjuka och slitna spelare för att motståndarna ska ha en chans att slå oss. Jag är inte orolig och personligen ser jag fram emot våren med Arsenal, gör du?