Krönika: Bortaspöket reste sig på nio

Den var så nära att spricka, den dystra trenden. För första gången sedan dåvarande nyförvärven Cazorla och Podolski samarbetade fram en 0-2-seger mot Liverpool tidigt säsongen 2012-13 var Arsenal på väg att vinna på bortaplan mot något av storlagen Liverpool, Chelsea, Manchester United och Manchester City. Men nej. Inte den här gången heller.
Det hade varit så viktigt att rensa bort det där hjärnspöket en gång för alla, och med ett Liverpoollag ur slag var chansen god på pappret i alla fall.

Att Arsenal var i mentalt underläge tyckte jag visserligen var tydligt. Förnedringen under motsvarande match förra säsongen är knappast glömd i Arsenalomklädningsrummet och även om The Gunners startade aggressivt var Liverpool det bättre laget i första halvlek. Arsenals försvarsspel saknade linjer och det rensades ibland rent desperat. Vi ska nog också tacka vår lyckliga julstjärna att det var en Markovic och inte en Suarez eller Sturridge som fick de vassaste chanserna i under den inledande halvan av matchen.
Om Liverpools ledningsmål var logiskt så var Debuchys kvittering fullständigt ologisk. Den var dock gratisbiljetten in i matchen, för i andra halvlek spelade Arsenalspelarna upp sig. Liverpools trebackslinje klarade inte av att hålla koll på gästerna när Giroud och Cazorla kombinerade snyggt innan 1-2 var ett faktum. Då kände jag mig faktiskt rätt säker på att det skulle räcka.

Istället blev ett beslut av domare Oliver i allra högsta grad avgörande. När Giroud tryckte ned Skrtel och sedan oturligt trampade honom i huvudet valde domaren att låta Liverpools läkarteam förbinda blödningen på plan och det ledde till ett långt uppehåll och nio tilläggsminuter. Det utnyttjade ironiskt nog Skrtel själv när han nickade in 2-2 i den 97:e minuten.
Sen när ska den typen av skador behandlas på planen? Varför skickades in slovaken ut över sidlinjen som brukligt är när det är skador av den här typen? Jag har kanske missat något i domarnas anvisningar här men det var knappast så att det var någon fara för bestående men, för då hade mittbacken knappast fortsatt spela under resten av matchen. Jag kan köpa att behandling sker på planen om någon har blivit medvetslös eller har brutit ett ben - men detta är bara ännu ett exempel på där domarnas bedömningar den här säsongen kan slå helt olika. En annan domare än Oliver hade säkert visat Skrtel av planen och därmed hade konsekvensen blivit kortare tilläggstid.

Detta var mycket tunga tappade poäng. Inte bara för att jaga bort bortademonerna utan också för den missade chansen att få en skjuts självförtroende i ryggen nu när julschemat står för dörren. Arsenal måste börja plocka trepoängare nu för att dels klättra i tabellen och dels att bygga självförtroende. Att spela dåligt men ändå vinna kan ge just den skjutsen - att spela dåligt plus att tappa poäng på övertid gör knappast det.

På annandagen får The Gunners en ny chans att starta en trepoängartrend när QPR besöker Emirates. För chansen att besegra något av topplagen på bortaplan får vi vänta till 18 januari då Manchester City tar emot. Tyvärr utan en seger på Anfield i ryggsäcken.

Till sist: Det faktum att Arsenal släppte in ett mål på en fast situation orkar jag inte ens kommentera.