Cup Kings of England!

Kvällen började med en smärre irritation över studioexperterna Bojan och Niva. Det enda de fokuserade på var vilka enorma problem vi skulle få med tanke på vår backlinje. Niva höll på att trilla av stolen när han skrockandes och kluckade om vartannat om vilken "walk in the park" det skulle bli för Diego Costa.
- Det är ett lättpsykat lag och det kommer inte att bli en kul eftermiddag för Mertesacker och de andra, skrattade Niva innan han fick tag i bordet för att inte skratta sig av stolen.
Men det blev annorlunda. Arsenal hade i första halvlek inte en tanke på att låta sitt försvar arbeta speciellt hårt. Vi parkerade en offensiv buss på Chelseas halva och det dröjde inte länge innan Alexis Sanchez lurade skjortan av det blå försvaret och slog in ettan redan i den femte minuten. 
Arsenal fortsatte att pressa och Danny Welbeck radade upp chanser men Gary Cahill verkade ha någon slags radar inställd och var ivägen och räddade till synes givna mål både en och två gånger.
I paus ojade sig studion över målet då den ene ville ha det till hands, medan den andre ville ha det till offside. Domarteamet ville dock inget av det utan blåste till haltidsvila med one-nil to The Arsenal.

I den andra fick David Ospina bekänna färg direkt från början, men han fick chansen i matchen och tog den. matchen hade blivit 68 minuter gammal när Victor Moses visade Chelseaklass och försökte fuska till sig en straffspark. Detta bedrägeri genomskådades dock av domaren och istället fick han sitt andra gula kort och det var bara att promenera med skammen. Men någon fördel såg det inte att bli - till en början åtminstone.
Strax efter kunde Diego Costa kvittera och nu var det nerver på helspänn igen. I tre minuter fick de andas innan Aaron Ramsey blev cuphjälte då hans 2-1 blev matchens sista mål.

Efter fyra minuters jobbig tilläggstid så blåste Anthony Taylor i pipan och Arsenal kunde jubla efter sin 13:e titel. Ingen annan klubb har vunnit så många. Arsene Wenger blev också han historisk då han med dagens seger har lett sitt lag till 7 segrar i FA-cupen.

Hur ställer vi oss nu då till den här segern?
Ja, vi ska vara hur glada som helst!
Alla klubbar drömmer om att vinna titlar och idag gjorde vi precis det. Det var inget ligaguld, men det var en vinst i FA-cupen. Turneringen är världens mest mytomspunna fotbollsturnering och den har vi vunnit flest gånger av alla. Vi missade Champions League med en ynka poäng och slutade femma. Många klubbar skulle dregla i avund över en sådan säsong, men i många Arsenalsupportrars ögon är det en fiaskosäsong. Tänk då på att i skuggan står Tottenham som vanligt utan titel och det enda de kan glädja sig åt är att de för första gången på 22 säsonger kommer före oss i tabellen. 22 säsonger!!! Det finns massor att glädja sig åt helt enkelt.

Å andra sidan är det befogat att fundera på hur det står till i klubben. En och annan cuptitel är trevliga plåster på såren över uteblivna ligatitlar. Att vinna den inhemska ligan är i mina ögon det högsta priset man kan vinna och det har vi misslyckats med alldeles för länge. Inte så att det är 56 år sedan, men den jämförelsen ska vi inte luta oss mot för vi är en så mycket större klubb än Middlesexklubben. Vi ska vara med och tampas om titeln varje år, och nu behövs det mer än plåster för att fixa såret. Trenden är nedåtgående och kurvan måste brytas. Nästa säsong spelar vi Europa League och jag tror att det kan vara positivt. Nu har vi chans på en titel då lagen helt logiskt inte är lika bra som i Champions League. Det blir ett år där det är dags att skruva upp saker och ting på många plan i vår kära klubb.

Men det, ursäkta språket, skiter vi i idag!
We know what we are - Cup Kings of England - We know what we are!