Arsenal kunde inte försvara titeln

Arsenal var klara favoriter när de klev in på Wembley men båda lagen hade imponerat på vägen till finalen. Arsenal hade gjort hela 16 mål samtidigt som man bara släppt in ett enda. De hade slagit ut Doncaster, Bournemouth, Stoke, Sheffield Wednesday och Everton.

Inför finalen sa George Graham att det var den svåraste startelvan han någonsin behövt ta ut. David O’Leary var skadad och Paul Davis var länge tveksam till start då han missat några träningar inför finalen på grund av ett virus. Davis hann dock bli frisk i tid och kom tillbaka till startelvan, men O’Leary fick ersättas av Gus Ceasar.

Luton hade det inte heller helt enkelt att få fram en fungerande startelva då flera spelare dragits med skador. Lutons tränare, Ray Harford, identifierade David Rocastle som Arsenals största hot samtidigt som han sa att skadan på O’Leary skulle skada Gunners. ”Utan honom har de ingen ledare,” sa han på en presskonferens innan matchen. ”Han har närvaro på planen och den speciella Wembley-auran.”

Det skulle tyvärr visa sig att Harford hade en poäng.

Matchen började ganska jämnt med chanser åt båda håll och det dröjde inte mer än 13 minuter förrän ett av lagen skulle få utdelning. Luton fick frispark utanför straffområdet och försvaret lyckades inte få undan bollen ordentligt. Foster fick en fot på bollen och passade fram till mittfältaren Brian Stein som enkelt kunde rulla in bollen. Det var det andra målet Arsenal släppt in under hela tävlingen.

Arsenal klev framåt i banan efter baklängesmålet och spelade med mer vilja och fart än tidigare men Lutons försvar var på tårna. Davis och Rocastle var Arsenals största hot framåt men ingen av dem lyckades förvalta chanserna som de fick. Luton var inte heller ofarliga även fast de var lite tillbakapressade. Harford och Stein skapade problem för Arsenals backlinje de gångerna Luton kunde flytta upp och de var nära att utöka ledningen till 2-0 ett par gånger.

En timme in i matchen gjorde Graham Arsenals första byte när Groves ersattes av Hayes vilket fungerade bra för Gunners. Det skulle ge utdelning i den 72:a minuten när Luton inte lyckades få undan Davis frispark och Hayes lyckades få en fot på bollen i kaoset som uppstod efteråt. Kvitteringen var ett faktum.

Gunners fortsatte att pressa på efter kvitteringsmålet och bara tre minuter senare kunde man ta ledningen efter att Thomas passade fram Smith till ledningsmålet. Arsenal ledde 2-1 med kvarten kvar att spela och det såg ut som att man skulle kunna spela av matchen för att säkra sin andra ligacupvinst.

Arsenal fortsatte att dominera efter ledningsmålet och Rocastle, Smith, Hayes och Thomas hade alla chans att utöka ledningen men Dibble i Lutons mål, eller hans stolpar, envisades med att stå i vägen. Med tio minuter kvar fick så Arsenal en straff efter att Rocastle fällts i straffområdet och Winterburn klev fram för att avgöra matchen.

Han lyckades dock inte lura Dibble som räddade straffen. Detta skulle visa sig vara något av en vändning i matchen då Arsenal tappade lite av det spel som man hade haft sedan ledningsmålet. Istället för att fortsätta på samma vis blev man avvaktande och Luton kunde ta för sig mer och mer av spelet.

Med sju minuter kvar av matchen kom kvitteringsmålet då Ceasar misslyckades med en rensning på straffområdeslinjen. Med bara en minut kvar av matchen fällde Adams Lutons Mark Stein och från den efterföljande frisparken kom Lutons ledningsmål via Stein. Det fanns inte tillräckligt med tid kvar för Arsenal att försöka sig på en kvittering efter det och förlusten var ett faktum.

Arsenal var besvikna efter matchen men Graham var noga med att hylla Lutons insats, och speciellt målvakten Dibble som han menade på höll dem kvar i matchen. Han uttryckte också sympati för Winterburn över den missade straffen och uppmuntrade Arsenalsupportrarna att ha tålamod med spelaren.

Finalförlusten fick också Graham att vilja förstärka försvaret och var en stor anledning till varför Steve Bould kom till klubben från Stoke. Bould skulle komma att ersätta Ceasar i försvaret, vars karriär aldrig riktigt kom igång igen efter insatsen i cupfinalen.

Den här cupfinalen anses vara en av de bästa i ligacupens historia och kanske den största chocken genom åren.