Mustafi: "Har blivit en måltavla"

Shkodran Mustafi såg ut att vara på väg bort från Arsenal i somras. Men när transferfönstret stängde så var tysken kvar i klubben. Tyskens karriär såg tidigt väldigt bra ut. Världsmästare med Tyskland. Värvad till Arsenal som den dyraste mittbacken i klubbens historia. Men det senaste året har vänt tvärtom. Ratad och hatad av fansen i Arsenal. Bortplockad från landslaget och numera minimalt med speltid. I veckan träffade Der Spiegel Mustafi, på en kebaberia i Norra London. Här är hela intervjun, översatt från tyska:

Spiegel: Mustafi, är du den näst sämsta försvararen i världen?
Mustafi: - Nej, det tycker jag inte.

Den spanska tidningen "Marca" har nyligen gjort en undersökning om senaste årets sämsta spelare. Med 150 000 röster blev du tvåa, bakom Manchester Uniteds Phil Jones.
- Jag skulle tänka på det, om det var en enkät från de bästa tränarna i Europa.

Undersökningen visar hur mycket ditt rykte som försvarare har fått lida. Vad har hänt de senaste månaderna?
- De första två åren efter min flytt till Arsenal 2016 gick väldigt bra för mig. Jag såg mig själv som en bra spelare. Men strax efter julen 2018 kom en liten dipp. Jag har gjort några misstag och de har skapat en större röra än jag någonsin kunde tro förr.

Spiegel: Du menar 1-5-matchen mot Liverpool i slutet av December 2018?
- Jag hade missat tre veckor med en skada och fick hoppa in och spela utan att ha tränat med laget för att tränaren behövde mig. I halvtid stod det 1-4, jag kände mig inte bra och hade skadat mig själv igen. Efteråt fick jag massvis med negativa kommentarer från Arsenalfans på Instagram och Twitter. Och artiklar skrevs där jag kritiserades hårt.

Du orsakade en straff, en försvarsmiss som blev en 2-3-förlust mot Crystal Palace - och det har varit mer misstag. På Twitter skrev någon "De spelade som på rullskridskor". På en Arsenal-fan sida krävde folk att du såldes.
- Jag är självkritisk nog att förstå att jag gjorde dessa misstag. Jag kan också hantera tuff kritik. Men kritiken har eskalerat och blivit irrationell. Jag har blivit en måltavla. Till slut fick jag även skit för en förlust när jag inte ens spelade.

En artikel skrevs i tabloiden "The Sun" i mitten av Augusti. Ett fan hade fotograferat dig framför deras buss vid Arsenal Stadium och skrivit på Twitter att blockerade vägen till puben för Arsenal-anhängarna. Rubriken till artikeln löd "Blockdran Mustafi".
- Det var kulmen av den här galenskapen. Jag var inte i truppen och ville se matchen. På väg till arenan stannade jag snabbt och frågade en matchvärd om jag kunde köra igenom. Han sa åt mig att vänta en minut, och släppte sedan fram mig. Det är precis då det fotot togs. Men såklart har jag aldrig blockerat någons väg till puben.

Men det har även varit kritik mot dig från fotbollsindustrin. Den tidigare Arsenal-spelaren och 1998-års VM vinnare Emmanuel Petit kallade dig "Kungen av misstag".
- Det irriterade mig mycket. Det är en sak om fans eller media kritiserar dig. Men det är en helt annan sak när en före detta spelare, som vet hur svårt det kan vara ibland på planen, säger så. Jag förväntar mig att sådana spelare ska vara lite mer känsliga och inse vad deras hårda ord kan trigga igång. Förr kanske en sådan sak hade varit i tidningen en dag och sen är det borta. Idag är det på internet och det kommer att finnas med mig hela min karriär. En gammal spelare som Petit ska inte behöva göra ett namn för sig genom att säga så nedlåtande saker om nuvarande spelare.

Det finns en youtube-video, en fan-producerad samling av dina misstag i Arsenal. Den heter Mustafi must leave. Videon har setts 1,8m gånger. Har du sett den?
- Nej. Jag måste också skydda mig från sådant.

Hur hanterade du detta?
- Det fanns dagar då jag verkligen tvivlade på mig själv. Men någon gång insåg jag att jag är mentalt stark. Något min fru sa hjälpte mig mycket: "Om du verkligen var så dålig som folk säger, då hade du aldrig varit en VM-vinnare och Arsenal-spelare, något måste ha tagit dig hit. Efter det har det varit lättare att hantera det.

Du blev världsästare 2014, efter att ha fått en plats i turneringen då Marco Reus blev skadad. Efter det sa du, "Den svåraste delen av vårt jobb är att hantera känslor". Kan du det idag?
- Det är fortfarande den viktigaste saken i fotboll. När det går bra är det viktigt att du inte flyger iväg. Så du kan inte helt njuta av det. När du är nere måste du vara försiktig så att du inte blir galen. Jag har känt på bägge sidor.

Som en professionell fotbollsspelare, är det bättre att inte tillåta några känslor?
- Nej. Du måste lära dig att använda känslorna på ett korrekt sätt. När jag var uppe högt och flög försökte jag använda de positiva känslorna för att förbättra mig själv. De inspirerar mig. Och nu när jag är nere, ska de negativa känslorna också motivera mig. Jag sa till migsjälv: Jag vill inte sitta i båset och känna mig skyldig mot mina kollegor. Det driver mig framåt också.

Hur gör du, som ett proffs, för att lära dig att hantera känslorna? Fick du psykologisk hjälp?
- Nej. Jag kände att jag kan ta mig igenom detta själv. För mig hade det varit röda varningslampor om det här hade förstört mig så mycket att jag inte hade någon lust att spela längre. Om jag inte kunnat skratta på träningar. Men så var det inte. Jag fortsatte att ha vänner på jobbet. Och min familj hjälpte mig.

Uppfattas spelare annorlunda idag än de brukade göra?
- Fotboll har blivit mindre human. Sociala medier har bidragit till detta, för vem som helst kan kommentera, utan riktiga namn. Människor kan spy ur sig sin frustration direkt till oss.

Som en spelare, får du också mycket bra av sociala medier. De kan framhäva sig själva och sina samarbetspartners där. Ni kan bli mer av ett varumärke.
- Det är helt rätt. Men oavsett så tycker jag det finns en gräns. Om det inte längre handlar om sport, utan bara att misskreditera någon för att få fler likes, då har det gått för långt. Jag hoppas det kommer mer restriktioner i framtiden. Det som finns på internet försvinner inte. Och jag är orolig att det eventuellt kommer påverka mina barn.

Förolämpningar från fans, uttalanden från din coach Unai Emery i somras att du borde lämna klubben. Och du är fortfarande en Arsenal-spelare. Varför?
- I somras fanns tankar om att lämna klubben. Men det fanns inga möjligheter som passade för båda sidor. Arsenal lade även till några villkor för en potentiell övergång, trots deras uttalande. Och jag visste: nästa förändring är viktig för att börja skriva ett positivt kapitel i min karriär igen. Om jag flyttar någonstans där det inte riktigt passar, så ändras inte situationen så mycket. Så jag stannade. Jag är öppen för framtiden - även för Bundesliga.

Tyska landslaget möter Argentina i en vänskapsmatch på onsdag. De var inbjudna endast en gång efter Confederations cup 2017. Hur fungerar det där? Kommer Joachim Löw ringa och förklara varför han inte satsar på dig längre?
- Jag fick ett telefonsamtal före VM 2018. Tränaren sa då att jag inte skulle vara med. Men det var redan tydligt för mig, för jag var inte inbjuden tidigare. Jag tar det heller inte för givet att jag kommer bli inbjuden. Det var ingen detaljerad konversation efter det.

Hade du önskat det?
- Jag tycker om när människor säger till mig vad jag behöver förbättra. Men först och främst behöver jag få mer speltid i Arsenal. I Europa League och i Ligacupen, spelar jag hela matcher och har inte släppt in ett enda mål. För mig är det en stråle av hopp om att saker kommer bli bättre.

För er tysktalande finns hela intervjun här.