Panelen: "Det var kaos helt enkelt"

Nu återstår bara två ligamatcher den här underliga säsongen, hur skulle du sammanfatta 2019/2020?

Thomas Gustavsson, Stockholm: Händelserik. Även om jag kände mig ganska klar med Unai inför 19/20 så var jag optimistisk efter sommarens värvningar även om förlusterna av Kos och Nacho kändes. Men oj vad det gick fel, men Arteta kom in och det kändes som vi kunde se en framtid, sen kom pandemi och allt med det och en stapplande återstart. En allmänt väldigt konstig säsong.

Therese Kainu, Stockholm:Det har varit en extremt speciell mycket frustrerande säsong. Säsongens utropstecken är helt uppenbart Bukayo Saka!

Rodny Skörd, Uppsala: Att vi ser ut att gå mot den sämsta ligaplaceringen sedan 1995 summerar nog säsongen ganska bra.

Vad skulle din prioritet vara att få ordning på under sommaren, inför kommande säsong?

Thomas: Centralt försvar och mittfält, dom individuella bristerna vi sett i försvaret den här säsongen måste vi sudda ut, våra mittbackar är inte bra nog och det måste vi åtgärda. Saliba kommer in men han behöver stöd. På mitten behöver vi bolltrygghet och defensivt ansvar.

Therese: Först och främst måste prio vara försvarsspelet. Sen måste vi bli bättre på att röra oss utan boll och vara mer svårlästa för motståndarna - överraska mer.

Rodny: Det skulle vara skönt om vi kunde stärka upp försvaret ordentligt, vi behöver mer trygghet där helt klart.

Hur ser din uppladdning ut inför en viktig match?

Thomas: Beror lite på om jag ser matchen hemma eller på lokal. Men försöker läsa på om trupperna under dagen, skador osv, ofta ganska mycket ångest involverat om vi ska vara ärliga. Om jag ser matchen på lokal blir det ofta en bra terapisession efter matchen.

Therese: Helst av allt lyssnar jag på bra upptempo musik och sedan ett par timmar innan matchstart möter jag upp Arsenalgänget för att få sällskap under matchen.

Rodny: Oftast möter jag upp dem som ska stå för sällskapet under matchen ett antal timmar innan avspark, ofta på puben. Där snackas det om allt mellan startelvor och olika matchscenarion samtidigt som man kanske dricker en pint. När det börjar dra ihop sig så är det inte helt ovanligt att lite nervositet kickar in.

Vilket är ditt bästa semifinalminne från FA-cupen?

Thomas: Wigan 2014 med straffläggning och allt. Såg matchen på lokal, Kim gjorde mål med bruten rygg. Det var kaos helt enkelt.

Therese: Utan tvekan säsongen 13/14 mot Wigan. Minns fortfarande hur nervositeten växte under hela matchen för att sedan efter straffvinsten vara ännu högre när den efterlängtade titeln bara hade ett motstånd kvar.

Rodny: Det kan nog vara när vi slog Sp*rs 2001. Att slå ut Tottenham i semifinalen gjorde liksom att man tyckte att det skulle bli härligt att vinna finalen mot Liverpool på Millennium Stadium, men det gick ju som det gick.