Blogg

…jag vet att det bara var ligakuppen. Kuppen som genom åren bytt namn lika ofta som José Mourinho byter lag, kuppen vars primära syfte är erbjuda möjlighet till trupprotation och kuppen vars sekundära syfte är att klubbar som spurs, foolsen och Swansea, för en gång skull, skall få stå och känna sig som vinnare. Ett litet plåster på de ömmande förlorarsåren.

Efter en, rakt ut sagt, h-vetisk vecka på jobbet fick jag mig i går kväll, en vanlig fredagskväll -sittandes på muggen- någon form av uppenbarelse. Jag satt där och analyserade vilka fallgropar jag, under just avlagda vandring längs med arbetsveckans uppförsbacke, ramlat i, vilka fel som var begångna av mig respektive av kollegor och vem/vilka som egentligen bar ansvaret för att det hela hamnat där det hamna.

Nu, under den nya hemsidans introduktionsskede, under den tid då sidans helhetspaket väntar på att sätta sig på riktigt, har jag känt en viss ambivalens. Jag satsade på en spelsystemsanalys, vilken jag fortfarande är ganska nöjd med, och lät den analysen vara föregående veckas enda text fram till lördagskvällens THR som, utifrån en kacki fulstreams visande av vår match mot Norwich, rundade av min första vecka som bloggare på Nya Arsenal.se.

Först och främst vill jag erkänna att det egentligen är fel av mig att benämna systemet som nytt. Det borde såklart ha hetat nygammalt, men jag kände att jag inte ville gå den vägen. Dels för att inte leda in dagens spelartrupp i en oändlig skugga den i så fall skulle ha hamnat i, men framför allt för av respekt för den ursprungliga spelartrupp som det i så fall skulle refereras till. Mer om detta senare.