Damfotboll, Mata och fredagsmatch

För er som missat det så är jag med i veckan podcast där vi pratar en hel del om matchen mot Fulham och läget i laget just nu, vilket har gjort att jag dragit mig lite för att blogga (lyssna gärna här). Helt enkelt för att när det går bra för laget finns det mindre att säga. Jag tröttnar på att älta samma saker om och om igen och jag antar att ni också tröttnar på att läsa om det.

Det finns dock vissa saker som tåls att tala om lite mer, en av de sakerna är Arsenals damer. De nämner vi också i veckans podavsnitt men som alltid när man har en massa olika saker att diskutera finns alltid utrymme för mer och vad är poängen med en blogg om man inte utnyttjar den till just dessa saker.

Det är få av oss engagerade Arsenalsupportrar om följer damlaget och det har självklart flera anledningar. Den lättaste anledningen att peka på är att det är för svårt. Matcherna visas inte på TV och de finns knappt att streama. Den bästa möjligheten är helt enkelt att vara på plats, och bor man inte i London är det lättare sagt än gjort.

Men det går att läsa nyheter, följa twitterkonton och hålla sig uppdaterad på resultat ändå - men ändå är det många som väljer bort det.

Diskussionen om damfotbollen tycker jag är intressant. Arsenal har länge haft en fantastiskt damlag och vi har vunnit i princip allting som går att vinna. Flera gånger.

Det är först de senaste åren, sedan skapandet av Women Superleague, som förutsättningarna jämnat ut sig i England. Istället för att lämna damfotbollen vind för våg har man plockat de åtta bästa klubbarna och skapat en elitliga där målet varit att jämna ut förutsättningarna och sprida pengarna mer jämnt.

Att det har påverkat utvecklingen blev tydligt när Liverpool vann ligan 2013 - och bröt Arsenals svit på 9 raka säsonger av ligatitlar. Det har också blivit tydligare i och med att de riktiga utklassningssegrarna som vi kunde se relativt ofta tidigare blir färre och mer ovanliga. Ligan har helt enkelt blivit jämnare - och därmed också mer intressant.

För den som vill läsa mer om damlaget och förändringen i och med WSL rekommenderar jag Tim Stillmans kolumn från i fredags "On the ladies" - mycket intressant.

Även om WSL inte är svaret på alla damfotbollens program i England så är det bra att någonting blir gjort. I det långa loppet tror jag självklart på att spelarna ska kunna leva på fotbollen - först då har man möjlighet att utvecklas. Jag tvivlar på att våra herrar skulle vara där de är i dag om de bara kunde träna två gånger i veckan och samtidigt balansera en karriär inom någonting helt annat för att få in pengarna.

Sedan är jag inte helt övertygad om att lönetaket som finns i ligan är helt rätt (en klubb får inte betala fler än fyra spelare i laget över 20 000 GBP per år - ca 18 000 kr i månaden).

Men faktum kvarstår - WSL är mer konkurrenskraftig och jämnare vilket gör den roligare och mer attraktiv för investerare. Och ju mer pengar som kommer in i damfotbollen desto bättre - i alla fall på det här stadiet.

Det är bra att damfotbollen får mer och mer uppmärksamhet - både bland supportrar och i media.

Fotbollen är fortfarande en väldigt (heterosexuell) manlig värld och vi andra är med på undantag. Det går åt rätt håll - men det går ibland lite väl långsamt. Att damfotbollen får ta mer plats är ett steg i rätt riktning. Att fler homosexuella spelare, som Thomas Hitzlsperger, vågar komma ut är ett annat.

****

Från det ena till det andra - i dag ryktas det om att Manchester United är nära att köpa Juan Mata från Chelsea. Jag hoppas verkligen inte det är sant. Nog för att jag förstår varför Mata vill röra på sig, men jag hoppas verkligen inte att han hamnar i United. Och speciellt inte nu i januari.

Man U har många problem just nu (och det är ju kul) men en spelare som Mata skulle kunna få dem på fötterna igen. Hur Mourinho resonerar om han faktiskt överväger att sälja Mata till dem är för mig obegripligt. Okej att det ska väldigt mycket till för att Utd ska kunna klättra så pass att de är med att slåss om en ligatitel den här säsongen, men är Mourinho verkligen så arrogant att han inte längre ser Utd som ens möjliga utmanare? Kanske inte nu - men nästa då?

Nej, jag hoppas att det bara är snack och att Mata stannar där han är, alternativt åker hem till Spanien igen. För även om jag alltid uppskattat spanjoren så känns det inte som att vi varken kommer få köpa honom eller behöver honom just nu.

****

Jag inser att jag i podden låter lite raljerande gällande Park och det var inte riktigt min mening. Men han är verkligen den konstigaste övergången vi har gjort ca någonsin. Jag kommer aldrig förstå vitsen med det köpet. Om någon vill förklara är jag idel öra.

****

Sist men inte minst ser jag fram emot matchen mot Coventry. Det ska blir roligt med en fredagsmatch för omväxlingsskull och dessutom mot ett lag som vi ska slå. Nu är ju inte det några garantier men ändå. Vi kör After Work på O'Learys i Gamla Stan på fredag, som sig bör, och är du i Stockholm finns inget bättre ställe att vara på. Kolla matchen, äta mat, dricka öl och hänga med trevligt folk. Blir inte mycket bättre. Anmäler dig gör du här.

Ses på fredag!