You’ll never play for me again

22:00 den 8:e Aprill 2008, Anfield, Liverpool. I ett omklädningsrum sitter Philippe Senderos och gråter. Arsenal har precis förlorat kvartsfinalen i Champions League mot Liverpool med 4-2 och 5-3 totalt efter att ha tagit ledningen i matchen. Senderos har gjort en katastrofinsats, hans misstag ledde till Liverpools två första mål. In i omklädningsrummet kliver Arsene Wenger och informerar Senderos om att han har gjort sin sista match i klubben. Riktigt så blev det inte, men Senderos startade inte igen förrens sista matchen på säsongen, men det blev hans sista ligamatch för Arsenal. Efter det lånades han ut i några omgångar innan han såldes till Fulham.

Så illa behöver det så klart inte bli för Coquelin, men hans insats mot Tottenham faller inte långt ifrån det Senderos gjorde mot Liverpool. Det är troligt att Wengers förtroende för fransmannen fick sig en rejäl törn och han kan stå inför en lång kamp för att återvinna det. För samtidigt som han kastade bort den lilla chans vi hade kvar i ligan stod hans kanske främsta konkurrent Mohamed Elneny för en riktig stormatch. Dock står vi inför ett tufft spelschema med få alternativ så Coquelin lär få fler chanser relativt omgående, men på sikt kan det få större konsekvenser.

Misstag kan alla göra. Anfallare missar chanser, försvarare går bort sig och målvakter tappar in bollar. Sånt händer, men när det gör det är det viktigt att sätta in det in en vettig kontext. Var det här en isolerad händelse eller är det ett symptom på ett djupare problem? När Petr Cech bommar inlägget mot Swansea är det så klart ett misstag, men det är inget tecken på något egentligen. Det har han visat genom sitt oerhört stabila spel i övrigt. Det är bara ett isolerat misstag och ingen är perfekt. När Olivier Giroud missar chanser är det ett tecken på att han inte tillhör den absoluta toppen av forwards. Det är inget isolerat misstag. På samma vis var Coquelins utvisining inget isolerat misstag utan ett symptom på ett djupare problem, nämligen att han inte avänder huvudet när han spelar.

Det var inte första gången Coquelin drog på sig ett tidigt och onödigt gult kort för att se fortsätta att spela vårdslöst. Så sent som matchen mot Leicester spelade han på gränsen när vi jagade mål och han redan hade ett gult kort. Det skeede ett antal gånger i höstas också och visar med all tydlighet att han inte tänker när han spelar. Han är vårdslös och det är ett under att det inte kostat oss mer. Mot Tottenham kunde han ha åkt ut redan vid första varningen då han kunde fått ett första gult bara några minuter in i matchen.

Sättet korten kommer på visar än tydligare på att han helt enkelt inte använder skallen. Det första kortet kommer efter att han totalt kolappsat under press och blir så stressad att han snubblar över sig själv. Det kan så klart hända, men varför sträcka ut armarna och fånga bollen. Vi pratar inte om den klassiska, bli fälld och håll kvar bollen som så många gör. Det Coquelin gjorde var i det närmaste en målvaktsräddning där han verkligen får kämpa för att nå bollen. Möjligen hade jag kunnat köpa det om han faktiskt stoppat kontringen, men sen släpper han bollen så de får kontra ändå. Har du varit så korkad att du fångat bollen så får du i alla fall se till att hålla kvar den tills domaren blåser.

Det andra kortet var om möjligt än mer onödigt och ointelligent. Harry Kane driver bollen längs kanten i ett läge där Arsenal har 5 mot 2 och den enda Kane har med sig har tre spelare kring sig väljer Coquelin att slänga sig in och glidtackla. Hade det varit en nödvändig tackling för att stoppa en kontring hade jag kunnat förstå det. Men nu slänger han sig in och glidtacklar vårdslöst i en relativt ofarlig situation. Korkat är det enda ord som gör det rättvisa. Fruktansvärt urbota korkat. Det var så kortkat att till och med domaren bara kunde slå ut med armarna i ren oförståelse till beslutet.

Efter matchen bad Coquelin om ursäkt och det var väl gott så. Men det han sa visar bara ännu mer på att han inte har förstått ett jota. Hans ursäkt är att han trodde att han kunde vinna bollen. Problemet med det är att han dels inte på något sätt var tvingad att vinna bollen samt att han antingen inte förstår risken med att glidtackla eller tyckte det var värt risken. Han missbedömder det hela så grovt att den enda förklaring är en total brist på spelförståelse. För även om han nu tänker sig att han måste stoppa Kane så finns det oändligt mycket smartare sätt att göra det när man redan har ett gult och leder matchen. Styr ut honom över linjen, gå in kropp mot kropp. Gör vad som helst utom att glidtackla. En glidtackling ska vara sista utväg när inget annat kommer fungera.

Nu säger jag inte att Coquelin kommer säljas eller ens att jag tycker han ska säljas på grund av det här. Men det belyser väldigt starkt de brister Coquelin har och vilken säkerhetsrisk han ofta utgör genom att inte tänka fotboll. Och är det något Wenger brukar tycka är väldigt viktigt hos spelare så är det deras förmåga att tänka fotboll. Fråga bara Philippe Senderos.