Säsongen 2006/2007: "Ett strålande femårsjubileum"

Hur drar man igång en säsong när klubben firar fem år – jo man gör det med en hejdundrande fest. Mats Willner hade styrt det mesta av förberedelserna och man kan säga att det blev Arsenal Swedens första ordförandes avskedsfest.

Trägår´n i centrala Norrköping var uppbokat och 150 Arsenalfans från hela Sverige dök upp för en heldag i rött och vitt. Lokalen var smyckad och i flaggstången utanför hängde en flagga med supporterklubbens nya logga – som presenterades på festen. Stefan Eriksson stod i entrén och fotograferade alla gästerna när de kom och efter en stund var vi fulltaliga och kunde dra igång. Festen började med att Eriksson visade ett bildspel med bilder från det som hänt i klubbens femåriga historia – sedan drog årsmötet igång.
Stora delar av styrelsen lämnade sina platser och ordförande Mats Willner tackades av med stående ovationer samtidigt som den tidigare vice ordföranden Jocke Lander valdes till ny ledare för klubben och hälsades välkommen med en liknande ovation. Både Lander och Willner höll tal och det var för en stund ganska känslosamt framme på scenen.
Dessa ovan nämnda herrar plus medlemsansvarige Peter Sundlöv och kassören Uffe Jansson (som båda lämnade sina poster) tilldelades det nyinstiftade priset Kanonpokalen för sina insatser i klubben och belönades med livstids medlemskap. Även Cecilia Adolfsson och Pontus Nilsson lämnade sina styrelseplatser och tackades av.
Stefan Eriksson fick rollen som vice ordförande, Johan Luks som kassör och in i styrelsen valdes Per ”Statoil” Höglund, Jonas Persson och Andreas Sundvall.
Styrelsen minskades detta år från nio till sju personer.
Det bjöds dessutom på lasagne – Arsenal Sweden (ja, hela Arsenals) nationalrätt och vi såg Manchester City-Arsenal på storbildsskärm.
På festen såldes även klubbens nya souvenirer och de stora flaggorna som Arsenal Sweden producerat delades ut till ambassadörerna Jocke Carlsson (Göteborg) och Magnus Ahldén (Malmö).
På kvällen drog partyt igång på riktigt och ett inhyrt husband spelade. Allt rundades sedan av på klassisk mark nämligen på Stopet, där Arsenal Sweden i augusti 2001 bildades, bara ett stenkast bort.

Men trots att säsongen inleddes med pompa och ståt så var nog de här tolv månaderna de struligaste i Arsenal Swedens historia. Det var krasst sett så att det arbete som lades ner på supporterklubben inte var tillräckligt för att tillgodose det krav som de nästan 3 000 medlemmarna hade.
Hemsidan höll inte för att serva alla svenska Gooners, souvenirbiten strulade och det var gång på gång problem när vi skulle få leverans från London. Detta gjorde att vi fick ägna väldigt mycket tid till att ”släcka bränder”. Det löpande arbetet klarade vi av, men det var svårt att få tid och utrymme till någon form av utveckling – vilket gjorde att föreningen blev lidande.
Trots detta så ökade vi i antalet medlemmar. Från 2 135 till 2 945.

Men det fanns naturligtvis positiva saker. Arsenal Swedens egna souvenirer är ett sådant exempel. Per Höglund har ansvaret för shopdriften, plus att vi fick hjälp av ett par företag att ta fram produkter.
Detta ledde till en väldigt bra försäljning och det var stundtals grym snurr på verksamheten.
Vi tog fram ett antal nya grejer och dessa tillsammans med det gamla sålde bra. Bland annat såldes 300 svarta t-shirts, 250 plånböcker, nästan 300 hoodtröjor och 100 mössor. Så bra att totalsiffran landade på rekordhöga 118 946 kronor. Trots att Arsenals officiella souvenirbit strulade rejält och att vi tvingades stänga den delen av shopen så sålde vi ändå för nästan 140 000 kronor vilket gjorde att souvenirförsäljningen för 2006/2007 landade på nästan 260 000 kronor.

En annan positiv del i verksamheten var lokalsidan. Johan Luks hade ansvaret och han såg till att utveckla hemsidan så att varje ort med träffar hade sitt eget lilla krypin på hemsidan. Bortsett från storstäderna så hölls det träffar för Gooners i flera andra städer, Norrköping, Karlstad och Jönköping. I Stockholm öppnades säsongen med Champions League-träff på Dubliners – men sedan var det O´Learys på Götgatan som gällde. Julfester arrangerades i december och den här säsongen var lite av startskottet för den lokala utvecklingen.
Den stora grejen i Malmö hände i november då ett gäng med Magnus Ahldén i spetsen tog sig över till Köpenhamn för att stötta klubbens damlag i semifinalen av Champions League mot Bröndby. Matchens slutade 2-2 och Arsenal tog sig efter returen till final. Efter matchen träffade de svenska fansen på lagets tränare Vic Akers och fick en pratstund med honom.

En medlemsresa genomfördes så klart också. Den här gången i november med två matcher på schemat. Jocke Lander, Statoil Höglund och Stefan Eriksson flög över dagen före (och det blev en minnesvärd flygresa) för att möta upp Kaj Poikela på Travelodge vid King’s Cross – som var vår hotellbas under vistelsen.
På fredagen väntade guidad rundtur på den nya arenan Emirates Stadium och på kvällen blev det medlemsafton på The Gunners Bar där ägaren Rob Sturges glatt tog emot ett stort gäng törstiga svenskar.
Dagen efter packade vi ner den stora Arsenal Sweden- flaggan och begav oss till N5 för att stötta vårt Gunners. Men det blev en mindre besvikelse när Arsenal bara fick 1-1 hemma mot Newcastle.
Söndagen ägnades åt att stötta klubben kära damlag. Arsenal Sweden har chartrat en open-top-bus som gick från hotellet och ut till Borehamwood.
Där fick vi se favoriten Emma Byrne hålla nollan och damlaget krossade Nottingham med 9-0 i FAcupen.
Men de roligaste anekdoterna handlar minsanninte om spelet på den grönamattan. För att nämna en så blev Jocke Berntsson och Peppe guidade genom damernas omklädningsrum till en pub i de bakre regionerna av ”arenan” och utan att de visste det hade de två yngre medlemmar i släptåg som hade hört frågan om ”strupbalsam” till en matchvärd. När de kom in i puben satt där tre gamla stammisar, varpå den en av dem sa: ”Oh, a Boy Band walking in!”.
Trots totalt tunnelbanekaos på måndagen lyckades vi ta oss ut till Chiswick för den guidade rundturen på Fuller’s bryggeri. Där fick vi se hur de tillverkade ölet London Pride – och vi fick även provsmaka färsk maltbrygd nere i Hook Cellar.
Den andra matchen på resan var Champions Leaguemötet med Hamburg på tisdagskvällen. Seger med 3-1 gjorde att det var 50 glada svenska medlemmar som landade i hemma i Svedala på onsdagen.

En annan sak som var väldigt positiv den här säsongen var Kanonmagasinet. När Kaj Poikela träffade styrelsen på julfesten på Söderhörnan 2005 erbjöd han sig att ta över redigeringsarbetet med tidningen och efter festen i Norrköping satte han igång. Det blev ett väldigt lyft layoutmässigt och det gav även redaktörerna Jocke Lander och Axel Asplund mer tid till att skriva. Medlemmarna fick en mindre överraskning i slutet av sommaren när säsongens första nummer, 18 totalt, anlände. Den var då aningen större i formatet jämfört med de 17 tidigare som gjorts. Vi hade dessutom bytt logga och det var många saker som var annorlunda. Sex nummer producerades och de intervjuer som Axel Asplund fick göra (Gael Clichy, Abou Diaby, Emmanuel Eboueoch Fredrik Ljungberg) präglade höstnumren.
I slutet av januari åkte Lander och Asplund till London för att få ihop mer material. Detta mynnade ut i ett medianummer där vi träffade Amy Lawrence (krönikör på The Observer), Chris Harris (Arsenal.com), Kevin Whitcher (fanzinet The Gooner), Rob Bleaney (The Islington Gazette) och Andy Gray på Skysports. Allihop gav sin syn på hur det var, sett från deras perspektiv, att jobba mot Arsenal. Numret blev väldigt uppskattat och gav en liten annan inblick i livet runt Arsenal FC.

En ny arena med nästan dubbelt så många sittplatser gav förstås biljettförsäljningen en rejäl skjuts. 81 procent av alla sökande tilldelades biljett och totalt levererades 437 plåtar. Arsenal Sweden fanns representerade på ett par Champions League-matcher på bortaplan – 15 medlemmar var på Hamburg borta och ett gäng var nere i Holland och såg knockoutrundan mot PSV Eindhoven.

Under våren startade arbete med den nya webbplatsen som efter sommaren lanserades. Arsenal Ladies besökte dessutom Sverige igen och ett gäng av klubbens nordligaste medlemmar fanns på plats på Gamliavallen i Umeå när den första finalen i Champions League spelades mot UIK.
Mattias ”Hedemora” Lindquist fixade den första pokerturneringen – och blev ofint nog själv mästare när detta internetarrangemang avgjordes. Drygt 30 medlemmar deltog i turneringen som avgjordes på Svenska Spels sajt.