Den brittiska påsktrafiken vara nära att knäcka oss

Strax efter klockan 15.00 satte vi oss i bilen på Gatwicks flygplats precis söder om ringleden runt London.
Vi hade 265 kilometer att avverka.
Tiden vi hade på oss för att hinna till Meadow Lane var fyra timmar och 30 minuter.
Kick off mellan Notts County och Arsenal i FA Womens Super League var 19.30.
Jag har gjorde den här resan innan på M25:an runt huvudstaden och sedan M1:an norrut.
Det kan vara förjävligt.
Idag var det ännu värre.

Jag frågade Bosse flera gånger, när köerna var så brutala att vi åkte av och försökte snirkla oss framåt på småvägar, om vi skulle kasta in handduken och köra direkt till Doncaster där vi ska bo under helgen.
Men han tvekade hela tiden och när vi hade kommit runt Luton, igenom 32 småbyar, omvägat via Kettering och nästa nått Leicester så kunde vi konstatera att det snart var slut på första halvlek.
Vi hade alltså inte hunnit köra 20 mil på fem timmar.
Då fattar ni hur illa det var.

Men så lättade det och golfen fick plötslig luft under vingarna och trots den tveksamma GPS:ens angivelser och mina uppgivna suckar gjorde vi ett försök att ändå hinna till Meadow Lane för att få se några minuter.
Vi lyckades hitta en parkeringsruta och joggade snabbt genom de öde kvarteren vid floden Trents norra strand för att försöka ta oss in på en arena som rymmer 21 300 men som förmodligen bara hade en läktare öppen.
Det var igenbommat när vi kom fram och vi fick mer eller mindre fjäska oss in. Vakten var dock genomtrevlig ska sägas och när vi berättade att vi var från Sverige lossade han snabbt på grinden och undrade nyfiket vad vi gjorde där.
Någon entrépeng behövde vi inte heller kasta upp.

Vi hade räknat med att det skulle vara ett par minuter kvar av matchen när vi kom in, men matchklockan på ena kortsidan lös överraskande 67 minuter så lite fotboll fick vi se.
Arsenal var i underläge och hade inte mycket positivt alls att bjuda på. Matchen såg ut att rinna The Gunners ur händerna när inhopparen Chioma Ubogagu slängde iväg ett distansskott som smet in i bortre hörnet.
Överraskande nog var det ganska av många av de cirka 1 000 besökarna som jublade på Meadow Lane.
Det hände inte värst mycket mer och resultatet ska enligt rapporter från de som sett hela matchen ha varit rättvist.
Efteråt försökte vi jaga rätt på varsitt matchprogram. Bosse hittade så klart ett på läktaren. Själv fick jag förlita mig till min nyblivne vaktkompis som jag stötte ihop med igen på vägen ut. Han tog med mig in på kontoret och grävde snällt fram ett som jag fick.

När vi summerar den första dagen så kan vi konstatera att resan startade 08.00 hemma i Karlstad slutade runt midnatt i Doncaster.
Här finns knappt inte en människa, noll ställen öppna och bredvid vårt hotell lastar nån truck den ena lastbilen efter den andra och låter som det blåser orkan.

Glädjande nog verkar Bosse ha hittat ytterligare en dårresa imorgon.
Först väntar Scunthorpe mot Peterborough.
Sen hotar han med att ett av Grimsbys sämre lag spelar hemmamatch 18.30 fem mil bort.
Då ska vi klargöra att Grimsbys bästa lag spelar i Conference.
Bara så att ni förstår hur dålig fotboll som väntar.

Mot nya arenor!