Gervinho stal showen - Jenkinson med tidernas självmål

Jag och Jocke Lander hade dagen innan matchen spelades åkt bil genom halva norra Europa i ett aldrig sinande ösregn. Efter ett par bättre schnitzlar och ett försvarbart antal Kölsch nådde vi via Kölnerdomen RheinEnergie Stadium. Trots att det bara var en träningsmatch var det en hel del folk på plats och när hemmalagets hymn “Mehr stonn zo dir FC Kölle” drog igång var det bra tryck på tribunerna.

Innan matchen blåstes igång hölls en tyst minut för att hedra offren i Oslo och på Utöya där terrorn hade slagit till dagen före.

Arsenal ställde upp med en relativt namnkunnig startelva, där fler etablerade spelare fanns med jämfört med matcherna i Asien som har inlett försäsongen. För hemmalaget startade fixstjärnan och hemmahjälten Lukas Podolski.

Hemmalaget började bäst och fick en tidig möjlighet sedan Podolski gått omkull utanför straffområdet. Den efterföljande frisparken svävade dock över Szczesnys kasse. Arsenal svarade omgående och det var Gervinho som bara sju minuter in på sin Arsenalkarriär noterades för sitt första mål för klubben. Wilshere chippade fram bollen till ivorianen som löpte fint i djupled och han lyfte i sin tur bollen över en utrusande hemmamålvakt.

Arsenal spelade bra och tio minuter senare hade Gervinho gjort sitt andra mål. Wilshere fick ut bollen på högerkanten till Walcott väl enkelt, men Theo tackade och tog emot när en hemmaförsvarare i princip missade bollen. Engelsmannen hittade sedan Gervinho framför mål och han kunde enkelt vinkla in 2-0. Nyförvärvet fick dock en smäll i samband med avslutet och tvingades bryta matchen några minuter senare.

Arsenal fortsatte skapa chanser och borde nog ha gjort 3-0. Såväl Song som Ramsey och Walcott hade alla bra lägen utan att näta. Istället reducerade hemmalaget, och det på ett mycket uppseendeväckande sätt. Just före halvtid chansade en Kölnback med en lyra ner mot Arsenals mål. Bollen gick mot Carl Jenkinson, som borde ha gjort det lätt för sig och ta ner den samt vända mot sidlinjen. Istället försökte ytterbacken vänd mot det egna målet rensa på volley med sin högerfot och bollen gick i en märklig båge mot Szczesny som inte klarade av att få bort den, och ett av tidernas mest spektakulära Arsenalsjälvmål var ett faktum.

Andra halvlek präglades av byten och matchen, som hade spelats i ett ganska högt tempo, blev därefter. Arsjavin avlossade några skott liksom Rosicky, men utan att få in bollen och på andra sidan fick inhoppande Mannone visa vad han kunde när Podolski hotade.

På läktaren sjöngs det mindre politisk korrekta sånger med syftning på utgången av andra världskriget och på sina håll var det kanske mer fokus på att sänka så många öl som möjligt än att avnjuta andra halvlek.

Arsenal höll tätt matchen ut och jag och Lander tog oss ut i Kölnnatten och firade. Inte att vi hade 150 mil att köra hem igen, utan att vi hade fått se Gervinhos första mål i Arsenaltröjan samt ett självmål vi sent ska glömma