Trots allt: Avancemang

Jag tänker inte påstå att jag tycker synd om Napoli, men om jag hade varit supporter till Partenopei skulle jag ha varit rejält bitter nu. Tänk att ta tolv poäng i en grupp med svåra motståndare som Arsenal och Dortmund – och ändå bara spela mot lagsom Spurs i Europa League till våren. I det perspektivet känns Arsenals andraplats i gruppen inte särskilt upprörande.

Samtidigt innebär detta att Arsenal för fjärde året i rad kommer att få tuff lottning i nästa omgång. Efter Bayern i våras och Milan i fjol, och dessförinnan Barcelona får the Gunners nu möta – om de som jobbar på Twitter har skrivit rätt – PSG, Real Madrid, Atletico Madrid, Barcelona eller Bayern. Så blev det med drömmen om att för en gångs skull få en enklare resa mot kvartsfinalen.

Om jag måste välja något av dessa lag tror jag att jag tar inget alls…

Det var ganska tydligt att Arsenal var i Neapel för att försvara den poäng laget hade när det landade i Italien, och den inställningen var nära att straffa sig. Giroud, Özil och Cazorla mäktade inte med att skapa särskilt mycket framåt när mittfältet valde en mer sittande position (eller vad det nu heter på modernt fotbollslingo). När Higuain gjorde 1-0 var det nog fler än jag som började visa stressymptom och det var inget snack om att resten av matchen skulle bli en kamp mot klockan.

Som tur var kom hemmalagets andra mål för sent för att det skulle vara någon riktigt fara med Arsenals avancemang, men i och med Dortmunds sena kvittering gick alltså gruppsegern om intet. Jag är trots det nöjd med att The Gunners är vidare, särskilt efter förlusten hemma mot tyskarna för då kändes det här scenariot avlägset. 1-0-segern i Ruhr för en månad sedan räddade oss kvar i turneringen.

Nu väntar alltså något av Europas bästa lag i nästa runda, och förutsättningarna för att gå vidare kunde givetvis ha varit bättre. Samtidigt har Arsenal gjort två bra matcher två år i rad i det kommande skedet av Champions League, så jag vågar ändå vara försiktigt optimistisk. Hemligheten för avancemang till kvartsfinal borde vara att inte åka på en jätteförlust innan man gör den där bra insatsen i returmötet. Kanske ska skicka ett mail till Wenger om det.

Första matchen i nästa runda kommer att spelas utan Mikel Arteta, men för mig är det inget stort avbräck. Han må vara en spelare som håller hög klass i Premier League, men i det största matcherna i CL är han numret för liten. Han gör alldeles för många misstag för att spela på en sådan nyckelposition, och utvisningen idag var ett typexempel. Visserligen är det andra gula kortet för hårt dömt, men spanjoren ska vara tillräckligt rutinerad för att inte försätta sig i en sådan situation. Flamini är ett bättre alternativ i nästa match.

Nu är det dock bara att lägga Champions League åt sidan i ett par månader och istället fokusera helhjärtat på julschemat i Premier League. Det blir tuffast tänkbara motstånd på lördag i Manchester och det kommer vara Arsenals svåraste motstånd i ligan så här långt den här säsongen. City har en tung bortaseger mot Bayern i ryggen så det finns nog en hel del självförtroende i laget just nu. Å andra sidan är inte City det enda engelska lag som har vunnit i München under 2013.