Arsenal körde över Aston Villa

Vi har kommit fram till den sista delen i vår FA-cupfinalserie. Ikväll smäller det på Wembley. Men först ska vi minnas tillbaka på finalen 2015.
Det blev en repris på den känslosamma cupfinalen 2014 när Arsenal gick in i tredje omgången några dagar efter nyår. Feststämningen uteblev dock på ett sömnig Emirates när Hull kom på besök men Arsenal vann med 2-0 efter mål av Mertesacker och Alexis.

I nästa runda blev det lite mer spännande. För första gången på två år behövde Arsenal lämna London för att spela FA-cup, och då som nu blev det en resa söderut till Brighton. Precis som 2013 vann Arsenal med 2-3. Rosickys 3-1-mål, med den berömda tittfintspassen i momentet före, efter en timmes spel blev avgörande.

Arsenal återvände till London i femte omgången där Middlesbrough avfärdades med 2-0 efter Girouds två mål, innan Arsenal tvingades till en tuff bortamatch på Old Trafford i kvartsfinalen. Arsenal hade inte vunnit borta mot Manchester United på nästan tio år, så det var knappast ett segertippat Londonlag som reste norrut.

Det blev dock en mycket väl genomförd match. Monreal gav Arsenal ledningen efter Oxlade-Chamberlains fina förarbete i första halvlek, innan Rooney kvitterade knappt fem minuter senare. I andra halvlek återställde Welbeck, i återkomsten till sin förra hemmaarena, Arsenals ledning innan Di Maria drog på sig ett rött kort efter att ha dragit domare Michael Oliver i tröjan i samband med att argentinaren blev varnad för filmning.

Arsenal och FA-cupsemifinaler har inneburit förlängning vid de senaste åren, och 2015 var det Reading som tvingade fram extratid. Alexis hade gett Arsenal ledningen i den första halvleken, men Reading kvitterade strax efter halvtid. Arsenal fick inte riktigt igång spelet i matchen, men tack vare fummel från målvakten Federici på Alexis halvträff avgjordes matchen och Arsenal var klart för FA-cupfinal för andra året i rad.

Det var en match som Arsenal dominerade från start till mål mot Aston Villa, lett av “Tactics-Tim” Sherwood, och borde ha tagit ledningen tidigare än vad man gjorde i första halvlek. Koscielny, Ramsey och Walcott hade alla chanser där för dagen gulklädda Arsenal borde ha tagit ledningen, men Shay Given - som spelade sin andra cupfinal mot Arsenal 17 år efter att han stod i mål för Newcastle 1998 - stod i vägen.

Det logiska ledningsmålet kom i den 40:e minuten då Alexis nickade en boll snett bakåt in i straffområdet, och där dök Walcott upp och krutade in 1-0. Fem minuter efter halvtid kom målet som fick luften att gå ur Aston Villa-spelarna, då Alexis fångade upp en boll en bit utanför Villas straffområde samtidigt som Monreal lurade med sig två Villaspelare med en löpning på vänsterkanten. Det gav chilenaren yta att dra till och hans skott från nästan 30 meter fick en skruv som ställde Given i målet. Det var ett cupfinalmål som definitivt förtjänar att tänkas på när topplistorna av tidernas finalmål ska sammanställas.

Efter målet fortsatte Arsenaldominansen och om matchen inte redan var avgjord satte Mertesacker spiken i kistan när han nickade, eller snarare axlade, in 3-0 efter en dryg timmes spel. Roligt i den sekvensen var också att en Villaspelare fullständigt drog Koscielnys tröja över huvudet på fransmannen så att han inte ens verkade uppfatta att det hade blivit mål.

Villaspelarna ropade på straff vid två tillfällen, och borde nog ha fått åtminstone en. Kanske hade matchen tagit en annan vändning om domare Moss hade valt att peka på punkten och Villa hade reducerat. Det “kansket” är dock lika svagt som det i meningen “kanske tillbringar jag min nästa semester på månen”. Arsenal var för överlägset.

Jag minns att jag tänkte under matchen avslutande halvtimme att jag verkligen skulle passa på att njuta - för en final där Arsenal är så överlägset skulle jag sannolikt aldrig mer få vara med om. Så jag lutade mig tillbaka och bara myste mitt i segerfirandet som hade startat långt innan slutsignalen kom.

Innan matchen blåstes av hann dock Arsenal göra 4-0. Oxlade-Chamberlain kom runt på kanten och hittade Giroud i ett uppgivet Villa-försvar och fransmannen skarvade in bollen i mål med yttersidan av foten. Tim Sherwood såg lika uppgiven ut som en man borde göra när han inser att det nog inte blir några fler chanser att vara manager i ett Premier League-lag efter det här jobbet.

Arsenals seger i finalen var den största på över 20 år, och inte sedan 1900-talets början har ett lag vunnit med en större marginal i finalen. Segern innebar också att Arsenal blev första klubb att nå tolv vinster i cupen (ett rekord som nu delas med Manchester United efter lagets seger i cupen 2016) och att Arsene Wenger blev den mest framgångsrika managern vad gäller cupsegrar tillsammans med förre Villa-managern George Ramsey med sex segrar.

Se höjdpunkterna från matchen här: https://www.youtube.com/watch?v=YWZ6RoKkPLE&t=316s

Här är de tidigare delarna:

Del 1 - 1927, målvaktsmiss fällde Arsenal i första finalen

Del 2 - 1930, här firar Arsenal första cuptiteln

Del 3 - 1932, Arsenal föll i "over the line"-finalen

Del 4 - 1936, Drake fixade Arsenals andra cuptitel

Del 5 - 1950, Gunners trivs i London, ny cuptitel

Del 6 - 1952, Ingen revansch på Newcastle

Del 7 - 1971, Charlie fixade Arsenals första dubbel

Del 8 - 1972, Arsenal kunde inte försvara cuptiteln

Del 9 - 1978, Arsenal favorit - föll mot Ipswich

Del 10 - 1979, Sunderland frälste Arsenal på Wembley

Del 11 - 1980, Historisk final på många sätt

Del 12 - 1993, Andy Linighan hjälte efter omspel

Del 13 - 1998, Anelka och Overmars säkrade andra dubbel

Del 14 - 2001, Missar i massor och ett obegripligt domslut

Del 15 - 2002, It´s only Ray Parlour

Del 16 - 2003, Pires hjälte - Arsenal försvarade titeln

Del 17 - 2005, Lehmann räddade Arsenal i Cardiff

Del 18 - 2014, Ramsey bröt titeltorkan efter jättedrama