Davidsson och Mannen Blogg

Först vill jag slå fast att jag har oerhört svårt för så kallat lillebrorskomplex. När Sveriges näst största stad måste vara så enormt inbjudande, så himla rolig och så abnormt evenemangsfylld, bara för att den är mindre och således mindre betydelsefull än landets huvudstad. Eller som när vissa människor, främst män, måste kompensera en eventuell kortvuxenhet med att alltid ställa sig för nära och för påträngande andra personer och därmed annektera den sfär som i högsta grad går att anse som privat.

Ja, ibland tänker man att man inte behöver skriva eller säga det till synes uppenbara. Ibland tänker man att det där, det är en självklarhet så det behöver vi inte ägna någon energi eller tid åt. Men så, stunden efter, så inser man hur j-la fel man hade. Att det till synes självklara inte alls var så självklart och att det uppenbara tydligen inte alls var speciellt uppenbart får samtliga berörda parter. För när jag nu skall se framåt och se fram emot söndagens möte med Everton så bubblar fortfarande ilskan från i onsdags upp inom mig.

För de/er som hänger med mig på twitter (för er som inte gör det, gör det: @DavidssonoMann) så är det ingen hemlighet att jag brukar ta med fru och barn för att semestra i södra Spanien om somrarna. Vi har varit på olika ställen längs med den så kallade Solkusten och i somras var vi i den lilla, som det heter, pittoreska staden Nerja i vilken jag och sonen hade turen att kunna se Emirates Cup på något i Andalusien så ovanligt som en Arsenalpub. Eller snarare en pub ägd av en engelsman med förkärlek för världens vackraste lag.

Idag lever vi alla med de förutsättningar som veckans första dag, måndag, för med sig. Och för mig, som för många andra arsenalister eller följare av andra idrottsligt relaterade föreningar, så färgas denna veckans inledande arbetsdag så oerhört mycket av hur just avsnoppade helg utvecklat sig. Eller snarare hur ens idrottsliga preferensers bärare, i mitt fall Arsenal, har presterat under helgen. Och mitt Arsenal presterade riktigt bra, riktigt lovande och riktigt generöst, varför min måndag på något märkligt sätt är … riktigt angenäm.