Krönika
Krönika: Jag och min far
En krönika om sorg och saknad - men också om hopp och fotbollens mening i livet.
Krönika: vad händer nu?
Under måndagen kom besked om att planen är att idrottsevenemang i Storbritannien ska tillåtas efter den 1/6 och Premier League lär knappast dröja särskilt länge med att planera en omstart.
Viss oro men ingen panik
Gårdagens uttåg ur Europa League tydliggjorde några svagheter vi redan vet finns i laget, men även några oroväckande tendenser i Artetas sätt att coacha laget.
Krönika: Känslan av orättvisa
Kan det bara gå vår väg någon gång? Känslan efter ytterligare ett oavgjort resultat är inte så mycket ilska som att allt och alla är emot oss. Så är det såklart inte men ibland är det okej att känna så, och inbilla sig att det faktiskt är så. Bara man inte låter den känslan stanna kvar för länge.
Krönika: En förlust är en förlust men
Fotboll är så brutalt ibland och just nu känns det som att den är extra brutal mot Arsenal. Jag är förkrossad och tycker allt är orättvist men tycker mig samtidigt kunna se något litet ljus i mörkret. Långt där framme någonstans.
Krönika: Jag är redo att ge Arteta chansen
Efter söndagens match mot City som mer såg ut som kattens lek med råttan är det väl många av oss som kanske insett att den här uppgiften med tanke på hur truppen ser ut kan vara för övermäktig för vår kära Freddie Ljungberg.
Krönika: Råd för överlevnad
Det är ingen hemlighet att det är jobbigt nu – riktigt jobbigt – och inte heller ser det ut som att det kommer bli bättre någon gång snart. Många av oss har aldrig varit med om att Arsenal presterar på den här låga nivån och kan därför behöva lite hjälp för att kunna hantera det.
Krönika: Han blir bara en parantes
Unai Emerys tid i Arsenal tog slut med en förlust på ett deppigt halvfullt Emirates. Nu hoppas jag att Fredrik Ljungberg kan få Arsenalfansen att känna hopp igen.
Krönika: Jag försöker förstå Arsenal
Det stormar kring Arsenal. Moji Heydari funderar i denna krönika över vad som egentligen händer.
Krönika: Paniken
Från att ha haft hopp till att bli mer realistisk, från uppgivenhet till ren och skär panik. Det här håller inte, en förändring behövs och det behövs nu. Och en känga till alla de som buade åt Xhaka, eller tycker att det är okej att göra så.