Medlemmar: 8232 st.
Visa menyn

Davidsson och Mannen

Bild för Davidsson och Mannen

Men skämtar du med mig?

Inledningsvis vill jag be om ursäkt till, bland andra, Woody, som jag lovade ett annat blogginlägg än det som nu kommer att skrivas. Jag lovade ett inlägg som skulle handla om idag kontra igår, om Arsenal nu i relation till Arsenal då och kring Wengers ändrade syn på fotboll. Detta inlägg är så gott som redan skrivet och kommer att publiceras nästa gång, men idag kände jag mig bara tvungen att skriva av mig kring ett annat ämne, ett ämne som redan tidigare varit glödhett, men som nu, sedan gårdagen, skapar väldiga flammor av höggradig ilska inom mig.

Bild för Davidsson och Mannen

Vart är vi på väg?

Idag kliver vi upp till ännu en arbetsvecka efter att Arsenal förlorat ännu en match mot en av våra topp 5-konkurenter. Och trots att siffrorna, 0-2, är avsevärt bättre än de 0-6 vi åkte på i förra mötet på Stamford Bridge och trots att dessa kan få oss att tro att vi var nära, är min känsla att vi absolut inte ens var i närheten av att skaka dem.

Bild för Davidsson och Mannen

Jag kräver kort-kort

Sommaren är kort, det mesta regnar bort och nu är den slutligen över. Vi har oktober månad på hand, minnena av kort-kort bleknar i takt med solbrännans konturer på din älskades kropp och i landets näst största stad tar de medelålders männen på sig sina nyinköpta höstrockar och vandrar vankelmodigt genom mörkret för att åter ta sina platser i förvärvsarbetets kugghjulsrotation. Men idag är det fredag, i morgon är det lördag och i övermåndag spelas ännu ett derby i London.

Bild för Davidsson och Mannen

Stretch Out and Wait

Arsène Wenger har alltid omtalats som en tränare som ligger i framkant och driver utvecklingen framåt snarare än en historievurmare. Och eftersom jag idag inte skall bli varken långrandig eller djuplodande anal i relation till vare sig Wenger själv eller olika spelsystems eventuelliteter, vill jag snabbt bara avverka ämnet genom att slå fast att jag, egentligen, gillar 4-1-4-1-systemet, men att det bygger på två enormt viktiga hörnstenar om det skall fungera.

Bild för Davidsson och Mannen

Shit-Chat: Ett asynkront och laggande Arsenal

Ligakuppen är nästan någon form av tidsmaskin. Du får ofta möjligheten att se in i framtiden i form av den ofta tämligen rikliga mängd unga spelare som egentligen inte skall leverera nu, utan om ett par år. Samtidigt sänds matcherna sällan i de vanliga och betalbara kanalerna, utan man får hålla tillgodo med en laggande och grynig piratstream, vilket blir en lätt historisk fläkt från en svunnen tid. Själv satt jag och såg en bild med den franska kommentatorn tystad, samtidigt som jag körde en engelsk streams ljud (eftersom bilden var för dålig).

Bild för Davidsson och Mannen

Två genialiska lösningar på tre olika problem

I dagens inlägg skall jag ta upp tre olika problem eller snarare ämnen, fläta ihop dem och hitta en lösning på dem. Dessa tre ämnen har samtliga varit uppe för avhandling här i bloggen tidigare, men idag kommer skillnaden vara att det i dessa problem eller ämnen, finner en gemensam lösning eller kanske till och med två. De tre frågorna jag tänker avhandla är: Vårt nuvarande spelsystem (4-1-4-1), Mesut Özils totala blekhet och optimeringen av Jack Wilshere. Så sätt dig ned, tappa upp fredagsgroggen, nu kör vi. 

Bild för Davidsson och Mannen

Då hängslen och livrem sprack

Igår påbörjades Champions Leagues gruppspel och för Arsenal innebar det att ännu en gång åka till Dortmund för möta de gulsvarta Borussia på Signal Iduna Park. Ett Borussia som med fem-sex startspelare på skadelistan, var tämligen vingklippta och många Arsenalister snackade inför matchen om att detta möte kunde innebära en synnerligen god start på säsongens gruppspel. Visst hade vi Debuchy och ännu några till på skadelistan, men vi ställde med undantag för inhoppande Hector Bellarin, upp med ett lag som var så gott som ordinarie.

Bild för Davidsson och Mannen

Shit-Chat: Ännu en dag i paradiset

Jag är fullt medveten om att Phil Collins-referenser är att anse som en ren och skär styggelse, där endast en match mot Steven Gerrards liverpool fc kan ses som ett acceptabelt undantag. Men jag kan ändå inte låta bli at göra det och hoppas ni tillåter mig att dra till med den titel dagens shit-chat har fått. För det är ungefär så det känns. Ännu en dag i fotbollens paradis.

Bild för Davidsson och Mannen

En analys av ett gravt systemfel

Sommaren 2005 sålde Arsenal Patrick Vieira till Juventus som, i calciopolis kölvatten, sedan blev Inter. Det talades om att Vieira under ett antal år hade velat lämna den engelska fotbollen för Madrid, att Wenger vägrat släppa honom men att han, efter FA-cupvinsten mot Manchester Unitet, där Vieira slog sin sista spark för klubben, var redo att tillmötesgå lagets kaptens önskan om transfer, vilken dock inte landade i Spanien utan i ett Italien i gungning.

Bild för Davidsson och Mannen

Berättelsen om Lea-Kâlle och transferfönstret

Inte vet jag hur det är i andra små städer, men i den jag växte upp i fanns det ett antal personer som stack ur den homogena och småstadslikformade mängden, var tämligen säregna, smått excentriska och som till slut benämndes med det föga respektfulla epitetet ”original”. Vi hade Janne Murarn, Trixi och Nisse Krabba, vi hade Bälinge-Tarzan, Dreglas och Anders Burnis. Var och en av dessa levnadsöden var formade efter en annan sorts mall än den övrigt rådande, präglade av andra öden och gjutna i en annan form än den vi andra kunde relatera till.

Sidor