Ingenting är omöjligt

Den dagen jag ser Alexander Song klacka fram bollen till Emmanuel Eboue som distinkt skjuter in den i mål - ja, då kommer jag att tro att allt är möjligt...

Planenlig seger. Det är tillräckligt för att sammanfatta dagens match - om det nu finns några planenliga segrar för Arsenal anno 2009. Burnley hade inte mycket att sätta emot, och detta trots att hemmalaget spelade på tre kvarts-fart. Wenger fick några positiva besked inför matchen mot Roma på onsdag också, då både Eduardo och Walcott gjorde pigga återkomster till Emirates.

Sett till enskilda spelare idag tycker jag att Song gjorde en riktigt bra match på innermittfältet. Hans framspelningar till Eduardo och Eboue höll högsta klass och han röjde friskt bland Burnleyspelarna runt mittcirkeln. Eboue gjorde också en helt okej insats, och jag tycker att det verkar som att han har skärpt sig efter utvisningen mot Sp*rs. Visst ser han fortfarande ut som en pojklagsspelare i positionsspelet och har inte mycket till skott, men idag gjorde han det han skulle och det ska han ha credit för.

Vela och Eduardos mål var riktigt tjusiga, och särskilt den sistnämnde behövs i laget. Vela har ännu inte visat att han kan göra mål när motståndet blir tuffare - det är bara en tidsfråga - så för att spetsa Arsenals offensiv är det viktigt att kroatbrassen kommer igång på allvar igen.

Det var också skönt att se Walcott med i laget igen. Han har en förmåga att skapa farligheter med väldigt små medel, så det är mycket värt att han är tillbaka. Jag tror dock inte att han spelar från start mot Roma. Men ett inhopp kan mycket väl bli aktuelllt.

Nu står bara Hull mellan Arsenal och en semifinal i FA-cupen. Det var ett tag sedan vi var så här långt framme i turneringen, så det ska bli väldigt intressant att se hur Wenger matcher framöver. Arsenal kan mycket väl ta hem cupen i år, för ingenting är omöjligt. Det har Song och Eboue bevisat.