Medlemmar: 8287 st.
Visa menyn

The Headmaster Ritual: 6-0 to The Arsenal

Davidsson och Mannen
lör 14 sep 2013 kl 12:00

Då Rosickys landslagsspel ledde honom åter på den eländesvandring vi tvingat se honom göra under sina år i Arsenals tröja, var The Great Debut temat för dagen. Wenger köpte Mesut Özil av Real ,för en herrans massa miljarder, och köpte sig då också tid i massor. Tid som höll på att bli honom knapp, tid som höll på att gå honom ur händerna och tid som höll på att gå ifrån honom.

Wenger förde Özil till Arsenal, solen åter till Arsenals himmel och en playmaker av guds nåde till startelvan. För med Rosicky på skadelistan, där han också fick sällskap av Cazorla, med samma landslagsspel som referens, var manegen krattad för den forne skyttekungen Christiano Ronaldos verkmästare.

Motståndet blev Hela Havet Stormar-Sunderland med sjökapten Di Canio vid den något ranka rorkulten. Och motståndarna Sunderland blev rejält shanghaiade under matchens första halva. En brytning och en lång och svepande passning från Gibbs till en fantastiskt rätt löpande Özil som tog ned bollen och skänkte den vidare till Giroud som visade kyla och satte 1-0 invid Westwoods högra stolp. One-nil to the Arsenal och läget var rätt okej, faktiskt.

Vi borde sedan ha gjort både 2 och 3-0 i första halvlek där Özil och Wilshere serverade Walcott som ständigt bommade och, som ett brev på posten, kom sedan en högst klantig glidtackling i början av andra halvlek, straff till Sunderland och 1-1. Efter en stunds tryck från hemmalaget tog vi åter över initiativet och stängde matchen genom två synnerligen smakfulla mål av den forne syndabocken Aaron Ramsey. Sedan spelades matchen av med enda svårighet i att ett Giroudskt högerknä fick allt för mycket uppmärksamhet, där skadans dignitet ännu är okänd. Mina betyg är som följer:

Szczesny: 2,5/5. Hade inte speciellt mycket att göra mot ett Sunderland som endast hade en period i andra i närheten av vårt mål. Tog några distansskott, plockade ned några lyror men var chanslös på straffen. Bättre i spelat med fötterna än vi vant oss vid.

Jenkinson: 2,5/5. Började matchen rejält darrigt och hade ingen vidare ordning på sitt passningsspel, men spelade upp sig allt eftersom matchen led. Kämpade, som vanligt, stort, men hamnade stundtals på mellis, vilket han, med tanke på motståndets ringa organisation, borde har gjort. Underbart assist till Ramseys 2-1-mål.

Sagna: 3/5. Stod rätt, täckte sina ytor och brottades friskt med framrusande muskelberg när stunden så krävde. Allt mer självklar som tredjenamn på mittbacksplatsen, dagens match sänkte inte hans aktiers värde det minsta.

Koscielny: 2/5. Var dominant i luften och kämpade som vanligt på som bara den. Men va f-n gjorde han i början av andra? Visst förstärkte Johnson något enormt, men klantighet av den sorten Koscielny där gjorde sig skyldig till, vill vi bara inte behöva se. På samma sätt som man älskar hans glidtacklingar när de sitter, på samma sätt river man sitt hår när de leder till ännu en motsåndarstraff. Han måste kunna värdera sina lägen bättre.

Gibbs: 3/5. Underbart hockeyassist till Özils, förlåt Girouds underbara 1-0-mål och i högsta grad delaktig i det offensiva spelet. Då Wilshere vandrade central under mesta delen av matchen blev Gibbs något av en heltäckande wingback. Något han skötte mycket bra.

Flamini: 3,5/5. Började matchen i ett smått febrilt tempo och tog sedan resan vidare på precis samma sätt. Var överallt på kontringsförsökande Sunderlandspelare, högg ständigt Fletcher till tukt och förmaning och gav våra offensiva spelare den trygghet och stabilitet de behövde för att göra sitt jobb. Bra match av får återkommande fransman.

Ramsey: 4,5/5. Matchens spelare, sett till hela matchen. Några riktigt fina brytningar, men framför allt bra passningsspel (ofta med läckra höger utsidor) och två väldigt viktiga mål, som stängde matchen helt. Väldigt bra insats idag, väldigt bra box-to-box-spel och härliga framsteg av den unge walesaren.

Özil: 4/5 (5/5 i första och 3/5 i andra). Bjöd oss på en första halvlek från himmelriket och slog så vackra passningar så att vi minns tillbaka till då Bergkamp var mannen i nr 10-rollen. Borde ha fått ungefär tre, kanske till och med fyra, målgivande passningar under första halvlek. Mattades i andra halvlek, men kom undan med synnerligen väl genomförd debut i världens bästa liga (även om Sunderland inte var så mycket att skryta med).

Walcott: 1,5/5. Killen visade sin fart och tog många löpningar i precis rätt läge, men hur i h-vette avslutar killen? Skulle ha satt mins två mål i första halvlek och borde stängt matchen för oss långt innan Koscielny klantade till det. Mycket svag insats och rent ut sagt löjliga avslutsförsök.

Giroud: 4/5. Ett mål och en målgivande passning. Ett stort arbete över hela planen och ett antal väldigt fina samarbetssekvenser som satte medspelare i fina lägen. Släppte Diakite som nickade i ribban i 14:e, men var bortsett från det i princip felfri. Grinade illa och tog sig för ena knät i matchens slutskede, och vi kan bara hålla tummarna att inte även han nu sällar sig till de skadades omfattande skara.

Wilshere: 3,5/5. Fick spela från en tämligen oväntad plats ute till vänster, en plats han tämligen omgående övergav för mer centrala utmaningar. Hade många fina bollvandringar och sökte bollkontakt på ett fint sätt. Slet, offrade sig och gjorde sig jobbig för motståndarna. Enda minuset är hans lite osköna steven gerrard-inlfuenser vilka resulterade ett lite onskönt frisparkssökande. Tänk vad lite landslagsspel kan ställa till det.

Domare Atkinson skötte sig bra, Wenger sitt matchande lika så och D&M... tja. Jag var väl rätt okej, då jag såg match med ena ögat och fixade middagen med andra. Det är nya tider i Arsenal nu, nya referenser till kroppsliga egenheter och nya tider av ljuva passningar från kreatör med örnkoll.

Enda smolket i dagens bägare är, om nu Girouds skada inte visar sig vara än värre än den såg ut i TV, att mäster Cazorla tydligen kommer att vara borta i en hel dj-la månad. Vi får glädjas över att vi, för stunden, leder ligan, hoppas att Everton håller ut och att Swansea piskar upp foolsen på måndag. Och att alla dj-la skador till slut tar slut. Oxlade-Chamberlain, Podolski, Rosicky och nu även Cazorla. Den skadelistan ser ut som ett skämt. Tyvärr är den inte det.

Tre sköna poäng och en synnerligen skön debut av Özil som tröst. Över lag fina insatser och vi har i varje fall en liten strimma ljus i allt skademörker. Bra match idag, bra resultat och ett underbart lag. Arsenal, jag älskar dig.