The Last of The Gang To Die

I morgon, eller idag om det är lördag när du läser detta, möter vi spurs hemma i FA-kuppens tredje omgång. FA-kuppen som för mig är något av en institution, någonting så klassiskt och ohotat att endast en snömatch i svartvit Tipsextra skulle kunna konkurrera. Eller så är det precis konkurrera de inte skulle göra, snarare bekräfta och understryka varandra. Denna kuppens tredje omgång brukade också bära med sin en speciell lyster, en speciell grace och en aura av att allt faktiskt kan hända, kring sig.

Denna tredje omgång är ju som bekant den då de stora lagen äntrar kuppen, då de gör det i en intensiv ligaperiod och där chansen för att se någon underdog skrälla och sparka ut någon stor elefant aldrig är som större. Det frejdiga amatörlaget från någon kolgrå småstad i mittersta Midlands kickar ut glamourösa stjärnor från någon storstad. Hårt grovarbetande Fred Blogs, brevbärare Joe Average  och kontorsråttorna Tom, Dick and Harrys skräller mot bortskämda divor och visar att allting faktiskt fortfarande är möjligt. Och genom åren har just denna omgång i just denna kupp fått smått symbolisk betydelse.

Och så får vi möta spurs... De debila kusinerna från Middlesex. Lantisarna, uppkomlingarna och de snoriga småbröderna som aldrig riktigt lyckas växa ikapp. Just de av alla potentiella spänningsmoment. Och just här väcks min enorma ambivalens. För FA-kuppen är så offantligt klassisk och så oerhört värd att satsa på, spurs är ett motstånd som bara måste återförsättas till rätt plats i fotbollens näringskedja och just detta derby är en underbar match att bekräfta och befästa rådande hierarki.

Samtidigt ser vår trupp ut som en skidbackshyvlad schweizerost. Vi har endast en striker i truppen (nej, Bendtner räknas fortfarande inte) och folk blir antingen skadade eller influensasjuka (igen!!!) på löpande band. Vi borde vila och spara våra viktigaste spelare, men samtidigt är det nio dagar till nästa match, måndagsmatchen borta mot Villa den 13:e. Så hur f-nken skall man tänka? Jag tänker så här:

Szczesny
Jenkinson – Mertesacker – Koscielny – Monreal
Flamini – Wilshere – Cazorla
Gnabry – Özil – Podolski

Sjavigt värre där borta i Middlesex. Bild från Flickr.com: ”Antonio Cravarezza”

Back Five: Målvakt och backlinjen behöver nog inte mycket till förklaring, bortsett från att jag vill vila Sagna och låta Jenkinson få speltid, samtidigt som Gibbs, trots potentiellt sent fitnesstest, bör vilas till förmån för den högst kompetente backuppen Monreal. Många kanske påstår att Fabianski borde få speltid, jag gör det inte, utan vill hellre låta Szczesny fortsätta i sin oerhört övertygande form.

Mittfältet: Ja här börjar det hända saker och här kan man undra varför den senast, mot Cardiff, riktigt duglige Arteta får stå tillbaka för en Flamini som, i den matchen hamnade smått på mellanhand. Undra inte. För i detta sammanhang, med en tydlig arbetsfördelning blir Flamini och Wilshere ett lysande CM-block. Framför dessa finner vi Cazorla som behöver få luft under sina vingar och som faktiskt bjöd oss på en riktigt fin andra halvlek senast.

Anfallet: Här droppar jag bomben och den handlar inte om att Gnabry kommer in och ger Walcott vilotid på bänken. Nej, det handlar om att Wenger, under dagarna som gått, transformerat om bollgeniet Özil till en så kallad Falsk 9:a, på samma sätt som han gjorde med den där killen med en liten kille inom sig som nu spelar i det där mittenlaget, med den där löpträningsfetischistiske skotten som tränare. Han den där, på det där sättet.

Att spela Özil som falsk 9:a kommer bli ännu ett genidrag av Wenger. Özil kan dels fungera som en acceptabel mottagare a la den där lille killen, stå för fin löpning med bollen och kompetenta avslut. Men han kommer, tillsammans med Cazorla och Wilshere, framför allt tämligen mata Gnabry och Podolski med genialiska bollar att dunka in bakom någon av de fyra, fem förvirrade förstemålvakterna som spurs sitter och trycker på. BOOM, där var det sagt.

Så ut och njut säger jag. Ut och njut av den siste överlevaren FA-kuppen, den siste av sitt slag att stå emot den moderna fotbollen och den siste i sitt slag att dö. Njut av en derbymatch som inte riskerar ligaspel och njut av att Arsenal tar chansen att trycka till de sjaviga kusinerna från landet. Njut av Arsenal, -probably the best club in the world.