Innan toppmatcher finns adrenalin, längtan, hopp och förväntan. Ibland infrias något av det, ibland uppstår mirakel och ibland som ikväll faller man platt ner på marken med en insikt om realiteter. Verkligheten är den att inte heller årets Arsenallag är tillräckligt bra för att vinna Premier League. När det verkligen gällde så föll Arsenals fina passningsspel offer för Chelseas hänsynslösa effektivitet.

För att parafrasera Evra ifjol så var det män mot pojkar denna gång. Arsenal försökte att med snabba fötter och smarta passningar tillintetgöra Chelseas tyngd och positionsspel. Eduardo räckte inte till och kom inte särskilt långt mot Carvalho och Terry. Anelka var förvisso ganska osynlig och om det bara varit honom man skulle vara rädd för så kunde det ha slutat väl. Men Chelsea har Didier Drogba. När man snackar om Premier Leagues bäste anfallare och nämner Rooney, Torres eller Van Persie som kandidater så är Drogba ändå den som slår allt. Han har en tyngd som ingen av de andra, han är bra både på huvudet och fötterna, han är just så hänsynslös att han kan gå in i vilken duell som helst. Eduardo och för de delen Vela har inget av det. Båda är alldeles för klena rent fysiskt precis som resten av laget och vad väntar vi oss egentligen? Vad ska Denilson, Song och Fabregas kunna sätta emot Essien, Mikel eller Lampard? Att vara kvick när det gäller att slå en passning spelar uppenbart mindre roll när du har 90 kilo rena muskler i ryggen som stressar dig. Där räcker vi inte till.

Det var ju inte ens så att matchen skulle kunna ha gått åt vårt håll. vi hade knappt några skott på mål, Chelsea borde haft en straff efter Sagnas livtag om Anelka och Arsenal var oftast tvåa på bollarna. Nej, det var inte Arsenals dag och ska jag vara helt ärlig så kommer det inte att vara det mot Chelsea de närmaste åren så länge som lagen ser ut så här. Vi kan inte spela ut dem på skönspel. Vi kan inte tackla bort dem, vi kan inte ta dem på kontringsspel.

Wenger ska ha heder för sin företagsamhet idag. Han gjorde vad han kunde genom att göra tidiga byten och framförallt genom att slänga in det offensiva garde han hade att tillgå. Han har varit tveksam i sin matchcoachninh vid flertalet matcher genom åren, men nu visar han att han hatar att förlora. Gott.

Chelsea kommer att bli mästare som jag ser det. De är bäst när det gäller, de är bäst på det mesta och framförallt så har de spelare värda över en miljard på bänken. Det gör skillnad, framförallt när det är kvalitet på miljarden. Vi kan trösta oss med att alla lag som satsar mycket pengar inte nödvändigtvis har sådan kvalitet för sina pengar (Veron, Shevchenko, Bentley osv.)

Arsenal ska slicka sina sår och sända in ungdomarna på onsdag mot Man City. Jag förväntar mig att de kör i stort med ordinarie lag. Då har vi en chans att visa att motivation kan slå klass. Det kunde det inte idag.

Julfesten närmar sig, vi har tjugo man anmälda hittills i Malmö, femtio i Stockholm, tjugo i Göteborg, tio i Örebro och tio i Karlstad. Över hundra medlemmar som får mer än halva medlemsavgiften i återbäring på julfesten. Klubben bjuder på mat, ett resultat av vår starka ekonomi. Går vi plus i föreningen så går pengarna tillbaka till medlemmarna. Självklart egentligen. Slut upp vänner!

Alla såg det. Tyson-lookalike Gallas stod vid sidlinjen med igensvullet öga och en blick som såg ut att vara längre borta än en miljonvinst på lördagslotto. Han såg inte särskilt matchfit ut, men Wenger tyckte annorlunda och släppte in honom i matchen igen.

Efter en krock där Arsjavin måste häftas ihop och Gallas huvud liknar en förvälld rödbeta, bårfolket varit inne och vänt och i praktiken ringt ambulans och väckt kirurger så säger Arsene "oui" och skickar in grabbarna igen. Visst - om det varit CL-final och alternativet var Silvestre i backlinjen. Nu var det en - i praktiken - meningslös gruppspelsmatch inför säsongens hittills viktigaste match på söndag. Då riskerar man inte en av mittbackarna. Dessbättre säger Wenger att han troligtvis kan spela på söndag, men helt ärligt. Gallas skulle bytts ut direkt, tillsammans med Arsjavin.

Gibbs borta igen. Traore den troliga ersättaren och då vill det fan till att Gallas är redo. Mardrömmen är förstås att Silvestre är tvungen att spela och vara den som skall hjälpa Traore när det kniper. Drogba slickar sig säkert kring munnen redan nu.

Vela såg okej ut igår, men saknar den tyngd som behövs på söndag. frågan är om Eduardo är redo. Vi vet vad han kan, men är han mentalt redo att överta Van Persies roll på heltid i en månad? Målen igår kom som tidigare under säsongen från alla möjliga håll och då menar jag framförallt Denilsons kanon. Jag kan bita ner mitt lillfinger till knogen för ett sådant segermål på söndag.

I övrigt fint att bli gruppsegrare i den överlägset lättaste gruppen. Nu kan vi skicka ungdomarna till Grekland och njuta över att Liverpool är ute ur CL. Nu fattas bara en derbyförlust för dem så sparkas väl Benitez till sist.

4 dagar kvar, håll nu tummarna för att vi inte får fler skador.

Idag kan avancemanget i CL säkras och Arsenal har den hittills viktigaste matchen i ligan på söndag mot Chelsea. Arsene Wenger behöver i princip inte vila någon för att de skulle vara slutkörda eller för att  det är för tufft matchande. Säsongen har knappt börjat och det är fem dagar till nästa match. Däremot  så är fler skador det sista vi behöver. Standard Liege är med all respekt dock ett ssånt motstånd som vi kan träna oss på att spela utan Fabregas. Därför ska han inte spela. Det ska inte heller Rosicky och Arshavin. Helst inte Gallas eller Vermaelen.

Fem man borta som kunde ge oss följande startelva. Almunia, Sagna, Senderos, Silvestre, Traoré, Denilson, Ramsey, Song, Nasri, Walcott, Eduardo. Någon som menar att det laget inte kan slå belgarna?

Fabregas kan tänka sig att stanna karriären ut i Arsenal. Det kan vara så att han känner det nu, men om han fortsätter sin utveckling och blir så jävla överbra att vi kan få 850 miljoner för honom så blir frågan hypotetisk. Han säljs innan Defoe hunnit sätta tre på Wigan.

 Säga vad man vill om Tottenham, men 9-1 är coola siffror. Synd bara att Redknapp fick stå som segrare.

Julfesterna är stort på g. Det är stort av Arsenal Sweden att kunna anordna julfester på minst fem orter. 3700+ medlemmar är mycket för en supporterförening i Sverige och  vi blir fan bara bättre och bättre på att synas.

Simple Minds i Köpenhamn i söndags. Hoppas att någon av er såg dem i Stockholm igår. Annars kan ni sätta er i bbilen till Osslo på momangen och få en jävla konsertupplevelse. Det är världsklass, om än till mindre publik numera.     

Man kan undra hur många titlar Arsenal skulle ha vunnit utan träningslandskamper? Jag vet också att andra lag får skador på nyckelspelare, men skillnaden är ju som ni vet att arsenal inte köper backupspelare för £15m. Våra kostar en back läsk och en kindpuss. Man får ibland vad man betalar för.

Nu behöver inte Van Persies skada vara så allvarlig - för Arsenal. Det ser illa ut för honom, vi snackar sannolikt månader. Men Arsenal har Eduardo, Vela, Bendtner, Walcott och Arsjavin som kan ta platsen. Arsene Wenger har denna säsong valt att spela en fotboll som genererar mål från fler positioner än anfallarna. Håller det i sig så behöver inte van Persies skada vara särskilt kostsam. Däremot är det som Axel skrev tidigare illa sett hur involverad van Persie har varit även på framspelarfronten. Eduardo har inte riktigt samma dimension i sig även om jag tror att han kan spela i mitten av anfallet med den äran. Uppbackad av en hel Rosicky och Arsjavin så har vi fortfarande ett väldigt slagkraftigt lag. Ett par skador till så är vi nere och snackar en anfallslinje som har Vela, Bendtner och Eboue. Jotack.

Vi är fortfarande känsliga för skador, det gäller för oss att de inte hopar sig alltför mycket. Fabregas borta ovanpå detta har vi inte råd med. Ramsey ska tydligen ha gjort en jättematch mot skottland med ett mål och två assist, men någon Cesc är han inte än. Diaby och Denilson räcker inte på långa vägar när det gäller kreativitet. Fram med hästlinimentet Wenger, här skall smörjas!

Har precis lagt ut info om Malmös julfest, kan bli hur fett som helst och vi siktar på att fylla högra halvan av puben. Sisådär 60 platser. Borde inte vara så svårt.

Mesh i Köpenhamn i fredags var fan magiskt. Enda spelningen i Skandinavien och ni som inte var där missade något mycket speciellt. Simple minds på söndag bådar gott igen. Spelningen i Växjö i maj lovade gott, nu är det äntligen fullt set igen. Livet utanför Arsenal kan innehålla godsaker.

Som den konjak jag ska hälla upp nu för att fira att det är måndag imorgon....

Förr var det mycket snack om Arsenal och november. Denna regniga höstmånad lyckades arsenal inte med någonting, förlusterna stod som spön i backen och skadorna var fler än ingredienser med E-nummer i Lidls varor. De sista åren har vi kommit fint undan i november för att istället få eländet under vintern.

Tittar man på spelschemat så bör det bli idel segrar i november. Möjligtvis kan man se Chelsea hemma som en poängtappsmöjlighet, men med ligan så tillspetsad som nu så tror jag inte att Arsenal förlorar den matchen. Inte nu.

Däremot så ser december tuffare ut. Dels så kommer matcherna tätare, det är åtta matcher på 28 dagar istället för fem på 25. Dels så är motståndet annorlunda och dels så är det en tuff bortavecka med Olympiakos, Liverpool och Burnley på sju dagar.

En annan aspekt är att fokus kan vara svårt att upprätthålla när det handlar om olika tävlingar. Vi spelar först i ligacupen borta mot City och där lär några av A-lagsspelarna få chansen, inte alla, men eftersom Man C ställde upp med i praktiken ordinarie lag i förra omgången så vill Wenger ställa upp med ett lag som är balanserat nog att kunna ta sig an dem. Men är motivationen på topp?

Sen Stoke hemma, en munsbit även om vi nu vet att Arsenal Sweden kommer att ha julfest och statistiken vid stora träffar inom supporterklubben är klart deprimerande. Vi bör fixa det ändå och vi är ju faktiskt on a good run sen årsmötet.

Därefter Olympiakos där vi bör ha klarat gruppsegern vid det laget. Ett C-lag som spelar? Det borde vara på det viset så att A-laget kan koncentrera sig på att ta Liverpool på Anfield. A-lagsspelarna kan åka direkt dit när ungdomarna sticker till Grekland.

Resten av månaden är det Premier League för hela slanten. Burnley (b), Hull (h), Villa (h) och Portsmouth (b). På förhand ser det ut som 12 säkra poäng, men hårt matchande gör att vi mycket väl kan tappa någon poäng här och än så länge vet vi inte riktigt hur laget reagerar på svackor. Man C och Man U i ligan tidigare är inga stora plumpar eftersom vi förlorade motsvarande matcher ifjol. Däremot får vi inte tappa poäng mot typ Hull i år igen.

Jag vågar påstå att efter december så vet vi om vi är titelaspiranter eller ej. Är vi sämst tvåa vid nyår så har vi chansen. Allt annat räcker inte.

Arsene Wenger hävdar nu att Almunia är Arsenals nummer 1. Det är så dags i mina ögon. Mannone gjorde det bra, Fabianski inte fullt lika bra och för mig blev det tydligt att något hänt bakom kulisserna som höll Almunia utanför elvan.

Almunia är säkerligen inte bland Europas tjugo bästa målvakter. Det spelar mindre roll så länge du har ett lag som ställer upp för varandra. Målvaktens kvalitet som enskild spelare är mindre betydelsefull än lagets och backlinjens förtroende för målvakten. Vågar man räkna med att en bakåtpassning tas om hand på rätt sätt, vågar man lita på att målvakten går ut och hämtar bollarna i rätt tid?

Den erfarenheten kan målvakten tyvärr bara få genom att spela och spela mycket. Mannone kommer säkerligen att bli en bra målvakt så småningom. Fabianski har jag personligen börjat tvivla på, men han påminner å andra sidan om Almunia under Lehmann. Det var inte många som trodde att spanjoren skulle ta över så självklart när Lehmann kollapsade.

Poängen är att det är viktigt för laget att man har en uttalad nummer ett. Almunia ska givetvis vara den nummer ett. Är han inte skadad så ska han spela i alla tävlingar utom ligacupen. Ingen rotering. Så är det och i princip är det bara för Wenger att böja sig för mina önskemål. Det borde han faktiskt göra lite oftare.

I övrigt så har Kroenke köpt på sig en massa aktier igen och denna gång av Hill-Wood. Det är kluvet det där. Jag skiter i princip i vem som äger klubben så länge det inte blir Man City-Chelsea syndromet som härskar i Arsenal. Jag vill inte ha en sugar daddy som kan köpa oss titlar. Det vi håller på med nu är sunt i det långa loppet och jag ser gärna slutet på Wengers visioner. En och annan högprofilsvärvning hade ju varit kul förstås, men till vilket pris? Aquilanis? Bentleys? Verons? Reyes? Det är lätt att bränna sig och sluta som Newcastle eller Leeds.

Klubben jobbar nu lokalt på att kunna arrangera julfester runt om i Sverige och förhoppningsvis dyker det upp information de närmaste veckorna. Håll utkik i mailboxen och på hemsidan, passa på att tomta er med likasinnade. Kom ihåg att tomten också är en Gooner!