Jag har fortfarande svårt att smälta vinsten mot Chelsea och har gått och lallat på högskolan hela dagen med ett fånigt leende. Ni vet det där leendet som säger att ingenting kan skada en. Såna dagar är vi inte vana vid nuförtiden så det gäller att njuta.

Chansen att uppleva fler sådana dagar ökar dock om vi tar en seger mot Marseille imorgon och säkrar avancemanget. Ifjol gjorde vi också en kanonstart i gruppspelet för att sedan slarva bort tillfället till att spela b-laget i de resterande två gruppmatcherna. Nu vill jag att vi avslutar det vi har påbörjat och på Emirates ska vi bara visa var skåpet ska stå och vart baguetterna ska gräddas.

Alla hyllar van Persie och Wenger kände sig tvungen att dementera påståenden om att Arsenal är en enmansklubb. Naturligtvis har managern rätt i sak, men för min del får van Persie gärna göra alla mål, bara någon annan tar över den rollen när han blir skadad.

Van Persie har fortfarande inte skrivit på ett nytt kontrakt och därför haglar frågorna tätt till Wenger om huruvida holländaren kommer att skriva på. Jag hintar lite lätt om att eftersom van Persie är kapten i Arsenal så blir han inte långlivad i klubben. Vieira, Henry, Fabregas, Van Persie.....

Van der Vaart har gått ut och sagt att det inte finns någon chans att Arsenal kommer före Tottenham i ligan. Se där ett ypperligt skäl till att vi inte värvade honom, mannnen tar uppenbarligen inte sin medicin som han ska.

Stoke förlorade på Britannia med 1-3 mot Newcastle. Båda lagen hade vars fyra skott i hela matchen enligt statistiken på Sky Sports. Så dåligt som Stoke spelade idag har de aldrig spelat mot oss. Newcastle kunde bara ställt ut skorna och ändå vunnit. Tony Pulis sparar väl spelarna till den 28/4 när vi kommer dit. Då ska de kämpa som aldrig förr.

Transferryktena är i full gång redan när det gäller Arsenals förehavanden i januari. Vi ska tydligen köpa alla de vi tänkte i somras plus en hel del andra som går på två ben, har deltagit i tipseilitsatsningen och som är tillgängliga för African Cup of Nations. Vi kanske istället borde fokusera på att få det lag vi har att fungera optimalt först innan vi låter någon annan komma in och virra till det än mer.

Igår var en sådan dag man bara vill ha fler av, att leva om gång på gång och ett lyckorus man inte kan uppnå på annat sätt än om man är fotbollssupporter till världens bästa lag.

Arsenal bjöd igår på en fotbollsunderhållning som innehöll allt. Snygga mål, horribelt försvarsspel, bra passningar, kämpaglöd och passion. Allt vi efterlyser av hjärta och engagemang för den utsmetade blaffan till klubbmärke fanns där. Spelare som Djourou och Santos som är åtminstone ett nummer för små för den här typen av matcher fick sola sig i glansen av en av Arsenals blivande legender - Robin van Persie.

Han har precis passerat hundra mål för klubben och får han vara frisk är det ingen omöjlighet att han kommer att göra både 150 och 175 mål för oss om han väljer att stanna kvar och bli odödlig. Vi är inget one-man-team, men han gör skillnaden när den behövs.

Arsenal har nu åtta segrar på de nio senaste vilket måste anses som mästarklass. Då känns det extra smärtsamt att vi fick den start vi fick. Vi hade antagligen inte vunnit ligan ändå, men just nu känns det fortfarande som att vi drömmer om en topp fyra plats som borde vara självklar. Med den form vi visar just nu är det också allt färre som avfärdar oss som en toppklubb och allt färre som kräver styrelsens, Wengers och Rices avgång. Bra resultat tystar kritiker och jag hoppas verkligen att det fortsätter så.

Szczesny hade tydligen skrivit på sin Twitter att han var förvånad över att han fick vara kvar på plan och det måste jag säga att jag också var. Polacken har talang nog att bli hur bra som helst, märk väl att han bara är tjugo år och spelar så stabilt att Fabianski inte ser någon framtid i klubben. Han har dock flera förbättringsområden, däribland att lägga ner sina utrusningsidiotier.

Santos gjorde ett oerhört snyggt mål igår vilket sminkade över hans usla första halvlek. Gibbs är fortfarande förstavalet när han är frisk.

Mertesacker är ännu inte helt bekväm i Premier League-tempot. Han missade framförallt på Chelseas förstamål, men stod också för väldigt många brytningar. Kos agerande däremot finns det inte mycket att klaga över även om jag undrar var han höll hus på första målet, han syns inte ens i bild.

Vi tog igår en sådan seger Tottenham skulle gjort en DVD av. Den kommer att gå till historien som en av de mest magiska derbymatcherna någonsin. Sådana matcher är drömmar gjorda av och faktum är att med de senaste veckornas resultat så har vi all anledning att fortsätta drömma.

Vi har bokat en plats i kvartsfinalen i ligacupen och nu väntar en tuff bortamatch på Stamford Bridge i helgen. Jag är en av de som älskar när matcherna kommer tätt så att man får se Arsenal tuffa vidare på sitt segertåg eller ta hämnd för en blytung förlust.

Nu börjar förhandssnacket komma igång på riktigt och mycket handlar om Torres och van Persie och det är nog rätt och riktigt. Jag kan inte låta bli att sitta nöjd över att Drogba är avstängd vilket antagligen kommer att leda till att Torres gör hattrick.

Chelsea vilade i princip hela laget i veckans 120-minutersdrabbbning mot Everton och kommer därför inte vara särskilt märkta av den. Däremot kan de mycket väl vara påverkade av hela historien runt John Terrys påstådda rasistiska ordflöde. Jag bryr mig inte om huruvda det är sant eller ej, däremot är jag nyfiken på om det överhuvudtaget påverkar matchens utgång på lördag.

Arsenal går in i matchen som underdogs, vilket vi i och för sig snart gör i alla matcher. Jag vet inte om det passar oss, men efter seger i sju av de senaste åtta matcherna så är det fortfarande många, inklusive mig själv, som inte riktigt tror helt på formtoppen. Det gör att vi förväntar oss det värsta när istället vi borde se att Arsenal har lärt sig att det är en för alla-alla för en som gäller. Vi har kanske också lärt oss läxan att springa tills det är över. Värdefulla läxor som sammansatt med en gnutta tur och talang kan ta oss långt.

Arsenal har nyss haft ett årsmöte i bolaget där aktieägarna har möjlighet att ställa frågor till styrelsen och det ska tydligen ha varit en pärs för Peter Hill-Wood som fått ta mycket av kritiken från fansen. Någon föreslog att vi skulle sparka Hill-Wood och bjuda in Dein igen, en annan att Usmanov skulle beredas plats och en tredje undrade om biljettpriserna kommer att sänkas om vi missar Europaspel. Berättigade frågor allihop och konstruktiva i någon mening.

Hill-Wood reagerade med att säga att vi är alla fans och vill att det ska gå bra för klubben, att stadgarna inte medger ytterligare styrelsemedlemmar, att han själv inte tänker avgå och när det gäller biljettpriser så svarade han inte. Vem hade egentligen förväntat sig särksilt många svar?

Killar och tjejer som hamnar på den positionen gör det bland annat för att de inte svarar ärligt och rättfram på frågor eftersom det tros skada företaget mer än om man svamlar runt frågan. Så är det från chefer på mellannivå till statsministrar och det är bara att lära sig det.

Det goda allt frågandet får med sig är att styrelsen får svart på vitt att det finns en kritik mot det sätt som Arsenal bedriver sin business och en trötthet på att vi saknar pokaler för vår ansträngning. Men styrelsen har rätt i en stor fråga, Wenger ska sitta lvar.

Har precis tittat färdigt på Arsenal.coms "as live" sändning av ligacupmatchen mot Bolton. Det funkar ganska bra, även om mitt bredband och bildkvaliteten inte riktigt är på samma våglängd. Jag kan åtminstone urskilja vilka det är som springer var. Mindre roligt var förstås att hela skiten bara kollapsade strax innan full tid och jag till slut var tvungen att ge upp och kolla in texttv för att se om det blev någon förlängning.

När matchen avslutades så bestod Arsenals backlinje av Yennaris, Squillaci, Boateng och Miquel. Handen upp ni som hade den på Oddset.

Första halvlek var något av det träigare vi har beskådat på länge, några fina målchanser men mest av allt ett evigt halkande i ösregnet och dålig bollkontroll av vårt mittfält. Inget att beskriva för er som törstar efter goda nyheter och skönskrivningar kring vårt kära lag.

Andra halvlek var Arsjavins lekstuga. Han lät Bolton göra ett mål genom gamel Goonern Muamba även om han personligen inte var inblandad i det, men det är så Arsjavin fungerar. Ibland låter han motståndarna göra mål på oss, ibland gör han själv fyra på de otrogna.

Idag gjorde han ett mål och spelade fram Park till det andra och han slet, sprang och visade ambition som värsta kaptenen. Idag var Arsjavin allt det vi brukar sakna hos honom. En del växer när stjärnorna är borta.

Jag gillade att Bolton och kanske framförallt våra ungdomar höll tacklingarna på en bra nivå, att domaren släppte lite tuffare spel emellanåt och att alla tycktes ge och ta utan större klagomål.

Vi gör ingen mastodontmatch som vi kommer att trycka upp DVD:er ifrån, men en kvartsfinalplats i ligacupen är väl ungefär vad vi kan begära. Vi har ett ytterst blandat lag och de gör jobbet. Firma Squillaci och Vermaelen funkade hyfsat och Squillaci gjorde knappast bort sig även om han fortfarande är långsam som en minröjare.

Vermaelen gick av fem minuter från slutet och förhoppningen är nu att det inte är någon skada som gör att han gick av. Han kan annars mycket väl vara aktuell på lördag och ska naturligtvis ta Koscielnys plats om han är redo.

Chu-Young Park som i ett ögonblik fick heta Ji-Sung av kommentatorn var helt okej och fick kröna sin insats med värsta Henry-målet. Han har glädje, glöd och löpvilja. Han saknar dock fortfarande tajmingen fullt ut, men kunde likväl gjort ett par baljor till med lite flyt. Kan bli väldigt nyttig.

Nu väntar Chelsea på lördag. De är sårade från sin förlust på Loftus Road och det gäller för oss att utnyttja det. Nu har vi vunnit sju av åtta. Formsvackan är slut mina vänner.

Idag stod Arsenal verkligen i skymundan från det stora derbyt i Manchester. Jag börjar undra om det inte passar oss alldeles utmärkt i slutändan. Vi får nu en möjlighet att smyga oss uppåt, att slicka våra sår utanför strålkastarna och sedan komma, om inte rytandes, så åtminstone morrandes tillbaka.

Min kollega D&M basunerade ut att vi är en One Man Army och även om jag inte tycker att det riktigt är sanningen så nog var vi idag åtminstone en krigsduo. Det var Gervinho och van Persie i symbios, ett äktenskap så vackert att det får Tony Pulis att berömma oss.

Van Persie har haft ett makalöst 2011, det stora smolket är naturligtvis att han ännu inte fått bära några medaljer för att kröna det. Han har gjort 30 mål på tio månader och översatt till en säsong så skulle han vara klar kandidat för skytteligatiteln. Det fina i det hela är att vi äntligen har en målskytt kapabel för 25+ mål under en säsong om han får vara hel. Det är väl där kruxet har legat hela tiden, att han aldrig är skadefri någon längre period.

Här har Arsenals ledning ett jättejobb att utföra när det gäller att förlänga hans kontrakt. När Vermaelen skrev på så tror jag lite naivt att det ökar chanserna för att van Persie och Walcott också ska göra det. Hoppet ligger i att de alla delar samma framtidstro på att Arsenal är på väg tillbaka till toppen.

Arsenal spelar inte snyggast eller säkrast eller något allra bäst just nu, men vi bygger sakta självförtroende och vinnarskalle. Efter 1-1 såg det återigen skakigt ut, men vi red ut stormen igen. Vi har sex segrar på de sju senaste och det är inte fy skam.

Arsenal ligger nu 6 poäng efter en 4:eplats i ligan och vi har Chelsea borta i nästa ligamatch. Ett Chelsea som fick både Bosingwa och Drogba utvisade på direkta röda kort och därmed är avstängda i den matchen. Det ökar våra chanser dramatiskt även om vi fortfarande går in i den som underdogs.

Först är det dock Bolton i ligacupen. Ska vi äntligen få se AOC och Mr Miyagi spela igen då?

Det var en väntad startelva vi fick se och det var tycker jag ett väntat matchscenario vi fick beskåda. Vi spelade aningen osäkert även om vi hade några lovande spelvändningar utan att lyckas i sista delen. Vi hade hur många hörnor som helst mot Marseilles enda men som vanligt utan att det resulterade i ett mål.

Santos övertygade knappast någon om sin förträfflighet, Jenkinson blandar och ger och Arsjavin tyckte jag var helt osynlig i första halvlek. Kos och Mertesacker är inte Adams och Keown, men löser uppgiften tillräckligt bra idag. Marseille hade lika många avslut som oss, men kändes endast riktigt farliga på en tre-fyra stycken.

Det fanns en hel del knepiga domslut i matchen där framförallt Djourous gula kort efter en helt regelrätt brytning stack ut. I övrigt kunde det ha blivit var sin straff efter hands och det var en och annan tackling som man inte ens borde blåst för.

Arsenal förde spelet utan att få lugn och ro så att man kunde följa sin plan. När vi fick bollen så valde man antingen att spela svårt eller stressa iväg bollen i jakten på den perfekta framspelningen. Van Persie jobbade och slet så det stod härliga till och jag hade verkligen unnat honom ett mål ikväll. Istället slår vår walesare till med ett underbart avslut i matchens sista dallrande minuter när i alla fall jag satt och var nöjd med ett välförtjänt kryss i Frankrike.

Arsenal har tagit en arbetsseger, en sådan seger vi alla har hoppats på skulle komma och en sådan seger som är starten på vår resa till högre höjder. En sådan seger som tystar kritiker, åtminstone till helgen. Marseille borta låter inte som en megaskalp och är det kanske inte heller, men varje huvudsvål man kan samla på sig leder till slut till toppen.

Många vill säkert skälla på en del spelare som inte åstadkommer särskilt mycket, men å andra sidan har vi idag vunnit som ett lag, för även om vi många gånger stod konstigt i våra positioner eller slog en felpass så var det också många som sprang den där extra metern för att rädda upp situationen - jag tänker kanske allra mest på Rosicky och Song. Vi fick en seger som ger oss mod, arbetsro och hopp om att kunna kvalificera oss för slutspel redan i nästa omgång. Det skulle smaka mumma.

Vermaelen har haft den goda smaken att skriva på ett nytt kontrakt med Arsenal och Wenger är överlycklig över detta tecken på att vi vänt skutan och kan blicka mot ljusare tider. Jag delar absolut glädjen och det är oerhört viktigt att en spelare som Vermaelen skriver på och visar tro på vårt projekt att bli vinnare igen.

Kontrakt betyder dock inte lika mycket som det gjorde en gång så vi ska nu inte förvänta oss att han stannar karriären ut bara för att han skrivit på. Snarare är det en garanti för oss att vi får betalt för belgaren ifall inte vi är så lyckosamma som vi hoppas att vi ska vara.

Hill-Wood har ju uttalat sig i dagarna om att det i grunden bara är pengar som lockar spelare till andra klubbar och syftar framförallt på Nasri utan att nämna hans namn. Han säger det supportrarna har sagt länge och jag vet inte om det är en särskilt god idé av honom att göra det. Å ena sidan är det bra om styrelsen också delar fansens uppfattning om hur läget är, men å andra sidan vill man på något vis att den synen hålls bakom lyckta dörrar och att man talar artigt, respektfullt och diplomatiskt kring gamla spelare och spelare generellt. Jag tror knappast att det gynnar Arsenals förmåga att locka till sig spelare att han en kavajnisse i leden som bara misstror ens motiv för att spela för klubben. Äh, fan jag är kluven.

Det vankas Champions League imorgon igen och det är väl skönt att matcherna kommer någorlunda tätt igen. Marseille borta är ingen enkel nöt att knäcka, men jag är hoppfull över att vår trend är uppåtgående och en poäng i Franrkike är klart godkänt för att sedan tvåla till grodätarna på hemmaplan.

Mannen i era hjärtan, inte Wenger, inte van Persie. Nej inte f*ing j*vla farsan Baloo heller utan jag har haft födelsedag hela söndagen och hade hoppats slippa kröna den med elände, åtminstone i fotbollsväg. Gudarna blidkade mig halvt i alla fall, för medan vi fick se Arsenal spela hyfsat dåligt ganska stora delar av matchen fick vi också se min hemstads stolthet TFF skjuta sig själva ner i Superettan med en Rose-Marie-på-Ullared-under-rean-målmedvetenhet.

Medan väldigt få sörjer Trelleborgs förfall så är det desto fler som bryr sig om varför Arsenals färger flagnar och varför vi står så ostadigt när det blåser. Vi har ju bunkavis av kaptener i laget och borde därmed vara mindre sårbara för de mentala kollapserna. Kan man tycka.

När Sunderland får chansen till ett väldigt fint frisparksläge så väljer vår polske målvakt att ställa upp en mur som står jättesnyggt på rad med en hög tysk i mitten som har som uppgift att hoppa och eventuellt nå en boll som försöker smita över honom. Polacken själv tänker uppenbarligen att muren är så bra placerad att han själv endast behöver täcka stolpen till vänster om honom. Dessvärre verkar han också tro att nämnda stolpe tänker springa ifrån honom och bestämmer sig därför för att stå väldigt nära denna flyktbenägna stolpe. Står man nära en stolpe så står man också långt ifrån den andre. Det ser Sebastian Larsson för Sebastian Larsson är en hyvens kille som tidigare har burit den vackra rödvita tröjan och alla vet att släkten är värst. Därför sätter herr Larsson all sin kraft, precision och skicklighet på att sätta bollen där polacken inte står och så blir det mål.

Szczesny kan antagligen inte ta den bollen om han så står till höger i målet, men nog är det irriterande att se och att höra det sägas innan frisparken slås att han står fel. Smack säger det och så får vi smäll på fingrarna för att vi inte är koncentrerade.

Sen kliver vår riktige kapten, ni vet han som inte har bråttom att skriva på kontraktet men bedyrar att han inte tänker flytta, fram och slår en oerhört vacker frispark rätt i målet på ett sätt som han inte gjort sedan...

Vi är inte bra på defensiva fasta situationer, men för ett lag med vår status så är vi också väldigt dåliga på fasta offensvia situationer. Sådan är känslan åtminstone utan att jag orkar leta upp statistik för att backa mig.

Som ni vet så är en seger en seger oavsett hur den ser ut. Tre poäng är två mer än Liverpool, Tottenham, Newcastle och Man U tog denna veckan för att nämna några av de lag vi försöker komma ikapp. Vi är nu på den övre halvan av tabellen, sex poäng efter en Champions Leagueplats efter åtta omgångar. Vi har trettio matcher på oss att ta igen dessa sex poäng. Det känns lättare idag än det gjorde igår. Det är alltid ett steg framåt.

Två dagar kvar till match och det är verkligen lugnet före stormen vi ser i mediarapporteringen. På något vi är det väldigt skönt att de värsta negativa skriverierna har ebbat ut, men jag vet likväl att de ligger laddade och klara vid en eventuell poängförlust på söndag. Vi kan inte gå och gömma oss i denna uppkopplade värld men nog skulle det vara skönt att kunna leta upp ett retreat någonstans och bara slicka såren. Just nu är vi så sargade att inte ens gamarna hittar något värt att gnaga på.

Det är redan förutbestämt att vi måste leta en ny högerback och det naturliga, tycker de flesta, är att sätta in Jenkinson. Grabben får nu ett helt makalöst tillfälle att växa som Premier Leaguespelare innan han ens varit Championshipspelare. Spelar vi som vi gjort hittlls så kommer nog Jenkinson kunna korigera det hålet i sin cv nästa säsong.

I övrigt meddelar Wenger att vi endast har fyra spelare borta inför matchen på söndag. Alla dessa fyra har dessutom genomgått operation som fortfarande håller de vid sidlinjen. Det betyder att vi kommer att kunna ställa upp med ett väldigt slagkraftigt lag - på pappret. De slagkraftiga spelarna ska bara få ner den kraften i gräset och helst på bollen också så att vi kan slå Steve Bruces mannar. Som tur är slipper vi möta Bendtner som ju är utlånad till motståndaren, annars hade ju ironin varit så där lagom svårsmält när han, Mr Träben, slänger in ett drömmål från 30 meter. Istället får vi väl känna på Sebastian Larssons nickkapacitet.

Inga nya skador inrapporterade från landslagsuppehållet förutom Rosicky som verkar ha fått ljumskproblem. Gott så, för om vi ska börja vår klättring så krävs det konkurrens inom laget för att sätta press på spelarna att verkligen göra sitt yttersta för laget.

Det tycker Arsjavin inte att han gjort, vilket är helt i linje med supportrarnas åsikt. Han tycker att han gör så gott han kan, men att det inte är i närheten av den nivå han själv kräver. Gå nu hem Arsjavin och fundera på detta. Jag själv skulle vilja kräva mer av mig också men inser att jag har mina fysiska begränsningar för att spela fotboll. Jag börjar misstänka att Arsjavins gräns för toppfotboll och peakar är förbi. Han är helt enkelt på väg neråt i rasande takt.

Idag poppade nyheten upp om att Usmanov eventuellt planerar att köpa de sista aktierna för att nå upp till de 30 procent som krävs för att han ska kunna ta över ägandet i klubben och/eller få en plats i styrelsen. Vi har idag en ägare i Kroenke som varken säger bu eller bä, men som åtminstone skiljer på ägande och styrning. Han äger klubben, men låter andra sköta det till skillnad från exempelvis Abramovitj som tycker det är kul att leka dockteater med sina spelare och managers.

Usmanov har inte meddelat sina avsikter och gör kanske klokt i det eftersom jag, konspiratorikern, tror att han tänker leka just Abramovitj och det kan vi absolut vara förutan.

Wenger säger att sommaren inte blev som han hade tänkt sig men att han är nöjd med de värvningar vi gjort och att det kommer att visa sig att Arsenal gjort några bra val. Hittills är det väl knappt någon av dem som fått oss att säga wow förutom AOC och han spelar knappt.

Börjar inte rsultaten komma in i en bra takt så får vi se oss i månen om någon titel, men det är klart att allt kan hända om flytet börjar komma. Vi har en hög högstnivå även utan Fabregas och Nasri. Det vore kul att se den någon gång. På lördag kanske?