Siffrorna
Så här dagarna före det stora derbyt så kommer det rubriker som inte bara är nattsvarta och det är ju åtminstone en ovan känsla för oss Gooners numera.
Bland annat har ju West Ham haft den goda smaken att ta sig an vår rutinerade målvakt Manuel Almunia på lån för att inte locka oss att använda honom och därmed utesluta chanserna till fler vinster. West Ham däremot får nu en målvakt som är väldigt bra på att skoja till det i eget straffområde och hålla försvararna alerta. Vi gratulerar därmed West Ham till ännu ett år i Championship!
Stan Kroenke är inte så tyst som han brukar vara och ska man vara helt ärlig så kunde han lika gärna ha varit tyst. Han har i princip uttalat sitt stöd för Wenger och hävdat att besluten om försäljningarna av Fabregas och Nasri legat på Wenger även om de så klart har diskuterats i styrelsen. Det var ett smart sätt att säga att de kan ha givit Wenger ett ultimatum eller ett val mellan två oerhört dåliga saker och sen har Wenger tagit ett beslut på det, vilket ändå innebär att Arsenal FC har förlorat massor av talang och en hel del tid för att inbringa nya ansikten för att ersätta de förlorade spelarna.
Vi kommer inte att få veta sanningen om hur det hela har låtit i styrelserummet på många år ännu, men det finns alltid två sidor av samma mynt. Några supportrar hävdar att vi inte spenderar pengar för att styrelsen tjänar pengar på det, men det verkar inte riktigt sant nu när nya siffror visar att vi fram till siste maj i år gjorde en vinst på £14.8m vilket är en nedgång sedan föregående säsong, men fortfarande ett väldigt bra resultat.
I de siffrorna är Fabregas- och Nasriförsäljningarna inte inkluderade vilket innebär att Arsene Wenger hade en hel del pengar att handla för i somras. I samma siffror sägs också om jag förstår det hela rätt att vår skuld på Emirates Stadium är runt £225m. Då har vi under det senaste året betalat av cirka £6m och det är inte särskilt mycket, istället har vi fått siffror på att vi har £160m tillgängliga för klubben att använda på olika sätt.
Naturligtvis ska vi inte sätta sprätt på alla de pengarna, men nog startar det återigen en spekulation om varför vi inte agerar kraftfullare på transfermarknaden. Det känns som att Arsenal reagerar på det som händer oss snarare än att vi agerar och de andra klubbarna måste reagera på våra beslut. Jag tror nog att vi har haft många förfrågningar och många nej tack från spelare och det är oerhört frustrerande. Kanske är det så att vårt lönetak är problemet. Det är sunt med lönetak, men visst ska vi ha ett lönetak som matchar en vinstgivande klubb i topp fyra. Då snackar vi absolut inte Man C nivå.
Det får räcka för idag, imorgon kommer blir det mer försnack inför matchen mot Spurs, nu blir det vila, och från och med morgonen bara laddning, laddning.
Inte bra alls
Det började så bra med mål av AOC och sedan ett fantasinummer av Santos och helt plötsligt och rättvist befann vi oss i en två-noll-ledning som bara kunde bli bättre. Men Arsenal vore inte Arsenal om man inte ville göra det svårt för sig. Resten av matchen satt vi och darrade och undrade om det hela skulle ta en ände med förskräckelse. Jag är oerhört tacksam för att vi klarade oss ur det hela, men inte fan såg det bra ut.
Vi kan börja där man ska börja, nämligen i början. Vi ställde upp utan de flesta ordinarie mittbackar vilket gjorde att vi blev tvungna att flytta ner Song på den positionen. Det visade sig vara en orsak till oro. Nästa orsak till oro var återigen Frimpong. Sista orosmomentet på pappret var att Santos skulle spela istället för Gibbs och med tanke på hans mediokra insats senast det begav sig så var i alla fall jag aningen bekymrad.
Ikväll visade det sig att alla de orosmoment jag kunde skönja innan bekände färg och var just - orosmoment. Resten av laget ville dock inte vara sämre utan alla tävlade om att få vara sämst på plan, stundtals åtminstone. För allt det som började så bra var som bortblåst efter Olympiakos reducering där vårt försvar på en fast situation återigen såg ut som det gör på de flesta skolgårdar, oorganiserat och okunnigt. Vi blev oroliga, ingen ville ha boll och inge ville gå bort sig vilket resulterade i att ingen fick behåla boll särskilt länge och alla gick bort sig.
Jag blir bestört när jag ser ett Arsenal på hemmaplan som blir tillbakapressade och osäkra i varje duell, vi är inte ens tvåa på bollen, vi vågar inte hålla i den, vi kan inte göra en gubbe och våra kontringsförsök är rent ut sagt förfärliga. Allt detta sagt så reder vi ut stormen trots att Olympiakos hade flera mycket bra chanser till kvittering.
Det är väl en styrka i sig att kunna vinna matcher som man inte dominerar och i efterhand så kommer det inte att stå i protokollet hur matchen såg ut, utan endast resultatet. Det fanns positiva saker också, Song skötte sig bra i mittförsvaret, Chamakh jobbade fint och AOC fick göra ett mål. Det är sådant man ska ta med sig och en vinst är en vinst. Vi har väldigt många spelare borta just nu och det är klart att detta inte är vår bästa startelva.
Nu glömmer vi denna matchen och äntligen kan man börja blicka frampt till matchen mot Redknapps demoner. Förra säsongen tog de dubbeln på oss och de såren slickar vi fortfarande. Jag är oerhört taggad och jag förväntar mig en otrolig fajt från vår sida. Jag räknar kallt med att de vita dominerar matchen, men med några smarta löpningar och oväntade genidrag så ska vi kunna utmanövrera dem. Koncentration och vilja är nyckelorden.
Det är nog dags för Wenger att börja ladda gubbarna med gamla videos och lasagne, låt irriterande småpojkar skjuta dem i häcken med slangbella, någon får gömma deras Visakort, en annan släppa en stinkbomb i omklädningsrummet. Strax innan avspark samlas alla i en ring och skickar runt luktsaltet. Det borde göra susen.
Den här tar vi
Vi har startat veckan på det mest eländiga sätt man kan tänka sig. Det snackas bara om skador och om kontraktsoroligheter. Inte ens efter några vinster så är livet som Gooner målat i ljusa färger. Man kan undra hur länge drevet ska gå, kanske lika länge som det fortfarande finns supportrar som hellre gnäller än stöttar.
Jack Wilshere fick sin dom på fem månaders frånvaro och det är väl åtminstone någon vecka längre än vi trodde det skulle vara under sommaren. Vi har en tendens att få långtidsskador på väldigt viktiga spelare i fel tid eller så är det bara så att vi är för beroende av att vissa spelare är friska. Man kan vända det hur vi vill, vi får helt enkelt undvara honom så gott det går och så länge inga fler skadas så ser det okej ut med besättningen.
Olof Mellberg vill gärna sätta käppar i hjulet imorgon kväll och det ska han så klart inte få lov att göra. Vi vet att han är duktig på huvudet och därmed ett hot på fasta situationer, men hur svårt är det att inte ge bort fasta situationer? Utan att skämta vidare så vill jag nog påstå att vi ska hålla nollan mot Olympiakos på vår egen hemmaplan. Det är där vi måste vara starka och det är där vi ska få mest support. Det ska bli intressant att se hur mycket folk det är på arenan.
Man ska ta en match i taget, men jag måste erkänna att jag bara vill få Olympiakos-matchen åt sidan, uppäten och klar, torka mig med servetten och börja fantisera om matchen på söndag mot de storkäftade från andra sidan. Harry Redknapp har ju redan börjat spekulera i att de kan sluta före oss i ligan. Grisar är blå, du får valuta för dina skattepengar och Rooney är en hyvens karl.
Vi tänker tillbaka på sommaren med viss avsmak för vi vet att vi blev av med världsklasspelare i Nasri och Fabregas och en överlag duglig vänsterback i Clichy. Då känns det extra bra att Nasri och Clichy fortfarande gör samma fel som de gjorde i Arsenal. I kvällens match mot Bayern München blev Clichy strandad ett par gånger efter slarvigt försvarsspel och Nasri lunkade nonchalant några gånger och glömde bort att hela laget ingår i försvarsspelet. När Nasri är oinspirerad är han en ytterst medioker fotbollsspelare. Vinner inte Man C något i år så kommer fransmannen att börja knorra, var så säkra. Om tre år så spelar han i Tottenham. Så kan det gå när man bara är ute efter pengar, eller hur Adebayor....
Man ser fram emot veckan
Vi har en ny härlig vecka att se fram emot från och med om någon minut. Denna underbara vecka kommer att handla om våra två matcher mot Olympiakos hemma men kanske allra mest om hatderbyt mot Spurs.
Jag vill allra först ta tillfället i akt att höja ett glas för Arsenals damlag som idag lyckades knipa en inhemsk trippel efter att ha slagit ut Birmingham i finalen av Continental Cup med 4-1. Damerna kan nu fullständigt koncentrera sig på Champions League där de fortfarande har möjligheten att möta ett svenskt lag så småningom eftersom både Göteborg och Malmö är kvar i turneringen.
Theo Walcott skadade sig under matchen mot Bolton och det befarades att han skulle bli borta en längre tid, men tydligen är det inte så allvarligt som man trodde och enligt spekulationer så kan han vara aktuell för spel redan på onsdag igen. Jag hoppas bara att man inte chansar för ska man välja så väljer vi väl hellre än en hel Walcott mot rivalerna på söndag?
Under matchen igår så sade kommentatorn att Arsenal har använt flest spelare hittills i Premier League (27st) vilket så klart är en förklaring till varför det har gått som det gått. Vi har inte fått någon som helst kontinuitet och vi har sett en hel del spelare på plan som nu lämnat oss av en och annan orsak. Nasri, Bendtner, Traoré och Lansbury har spelat Premier Leaguefotboll med Arsenal denna säsongen. Vermaelen har spelat väldigt lite innan han återigen blev skadad, Gervinho har varit avstängd mest hela tiden och mittfältet har skiftat uppställning oftare än ett hockeylag.
Det kan med andra ord bara bli bättre när vi blir samspelta och det kommer vi att bli, det fanns fina tendenser mot Blackburn och det fanns en del bra grejer även i matchen mot Bolton. Det gäller också för laget att inse att försvarsspel börjar från van Persie. Alla måste jobba hårt för att undgå baklängesmål. Vi leder tydligen också statistiken när det gäller insläppta mål på fasta situationer de senaste tre åren där vi har nästan dubbelt så många som Tottenham i den avdelningen, ett försvar som jag annars skulle benämna som lite svängdörrsaktigt. Vi har mycket att jobba med och vi får hoppas att vi reder ut det och snabbt måste det gå innan vi tappar alltför mycket mark till lagen ovanför. En seger mot Spurs vore en bra början.
Seger och tomma läktare
Visst är det härligt att kunna vinna utan att spelet fungerar perfekt, att för en gångs skull få en utvisning i det andra laget och att vi håller nollan?
En seger mot Bolton är naturligtvis det minsta man kan begära och det här måste bli starten på en segersvit. En förlust i helgens derby och allt hopp om att sluta i topp fyra känns som bortblåst. Vi ska inte ta ut något i förskott, men vi har inte många plankor kvar på bron att balansera på.
Van Persie fick göra två otroligt viktiga mål och han kunde gjort ganska många fler med de chanser vi har. Han visar ledaregenskaper och målmedvetenhet idag, vilket vi kommer att behöva massor av under säsongen och det kändes extra skönt att just han fick skina extra idag när han spräckte 100-målsvallen. Idag var han kung på det halvfulla Emirates.
Det var faktiskt inte någon som var direkt dålig idag, jag tyckte att Ramsey som jag varit lite undrande till tidigare kom rätt in i matchen idag på ett bra sätt och försvaret hade inte mycket att bestyra. Det såg inte alltid snyggt ut, och alla passningar satt inte på läppen, men sett i backspegeln så gjorde vi en bra insats som gjorde jobbet. Bolton var överlag ganska uddlösa och efter utvisningen var det heldött för deras del. Szczesny fick briljera alldeles i början av matchen och hade annars inte mycket att göra. Gervinho visade klass vid flera tillfällen och är ett ständigt orosmoment för motståndet.
Emirates stadium var inte fullsatt idag vilket så klart har många förklaringar. Sammantaget så skulle jag vara orolig om jag var styrande i Arsenal FC. De högsta biljettpriserna motvierar inte den fotboll och de uteblivna satsningar på spelare som varit. Jag tror inte att Arsenals supportrar förväntar sig att vi ska bli ett nytt Manchester C, men jag tror att vi överlag vill se att de pengar vi får in när vi säljer våra stjärnor återinvesteras i laget. Man vill se att vi har kontroll över händelserna och att vi är en klubb som satsar framåt, inte en klubb som lappar igen våra hål med tejp.
Det ger tomma platser när ambition och satsning inte går ihop. Sen hjälper den allmänna finansiella krisen som Wenger snackar om till, men det känns inte bra att vi börjar tappa i publik. Sportsliga framgångar kommer att hjälpa till att hålla publiksnittet uppe, men om de uteblir? Blir det prishöjningar för de stackare som är kvar då?
Arsene Wenger har uttryckt oro för att vi kanske inte kommer att kunna ge Van Persie, Vermaelen och Walcott tillräckligt bra erbjudande när de behöver förlänga sina kontrakt inom det närmsta året. Jag är inte för att vi lägger oss i topp i löneligan för att behålla våra bästa spelare, men jag gillar inte heller att vi som en vinstdrivande förening som dessutom går plus i rörelsen håller igen på de pengar som kommer in. Vi ska självklart inte sätta klubbens pengar på spel, men vi ska försöka att konkurrera så långt vi kan och det verkar som att styrelsen eller ägaren av princip stoppar detta. Det vore oerhört intressant att se riktiga siffor som speglar verkligheten.Det är väl som vanligt att vi får vänta tills Wenger kommer ut med sin självbiografi som vi får veta sanningen.
Tålamod tack
Jag har precis avslutat Arsenal Player ochäntligen fått bevittna en seger igen. De är inte så vanliga nuförtiden och med i princip bara ungdomar på plan så var jag orolig för vad som skulle kunna hända. Vi höll så klart inte nollan, men det var det väl inte någon som väntade sig?
Arsenal vann till slut väldigt komfortabelt och kommentatorerna hyllade AOC och Coquelin, men jag tyckte att de glömde ge cred till Benayoun som var väldigt mycket av vårt anfallsspel idag. Israelen hade smarta passningar, löpningar och fick dessutom avsluta med ett mål. Det bådar gott eftersom vi behöver honom i form när Ramsey inte ser ut att hitta en egen profil och grund att stå på.
Djourou var inställd på läge katastrof fortfarande och nu måste väl Wenger inse att den mannen inte ens ska vara på bänken. Miquel gör helt enkelt ett bättre jobb där då jag tyckte att han för det allra mesta skötte sig bra, låt vara att tempot och utmaningarna inte alltid var högsta kvalitet. Det säger kanske ännu mer om Djourous uselhet.
Chamakh däremot har långt kvar till formen, han försöker och försöker men hittar inte ens rätt position för avslut och det är illavarslande för en anfallare. Den nye koreanen var stundtals osynlig och stundtals helt okej, kan bli nyttig när han blir varm i kläderna.
AOC har en briljant framtid om han fortsätter så här. Han påminner mer om Fabregas än om Walcott med sin finurlighet och vilja att gå framåt och hitta avgörande passningar. Han gillar också att skjuta vilket Wenger snart kommer att ta ur honom, men njut så länge han gör det.
I övrigt har Gazidis sagt att Kroenke ska uttala sig nästa gång han är i Europa. Förvänta er inga överraskningar i stil med att det ska investeras stora summor i nya spelare i januari och att Kroenke kommer att se till att vi kommer att kunna hålla jämna steg ed topp tre. Snarare kommer vi att få reda på att vi lever i finansiellt instabila tider och att vi gör klokt i att ha långsiktiga satsningar. Dessutom kommer han att ge Wenger sitt helhjärtade stöd. Med all rätt. Wenger ska vara kvar och leda oss ur det här. Vi börjar på lördag, eller nästa helg efter det. Tålamod är en dygd mina vänner.
K-ordet
Jag har hittills inte velat ta ordet i munnen, ni vet det där som börjar med k och rimmar på gris. Frågan är bara när man ska använda det om inte nu? Arsenal blev inkastade i manegen för alla att se våra svagheter. Vi dominerade och blev straffade för vår egen inkompetens i försvarsarbetet. Det försvararbete som Wenger redan i våras kunde se inte höll måttet.
Han svor att ändra det och att vi skulle komma tillbaka denna säsongen som ett bättre lag. Det återstår över 30 omgångar, men just idag finns det inte ett enda tecken på att vi är på väg att reda ut stormen. Faktum är att jag börjar tvivla på kunnandet hos flera av våra försvarsspelare. Sagna är den ende som kommer undan med godkänt betyg, men han skulle å andra sidan bli utbytt mot Djourou som för tillfället är en vandrande katastrof. Grabben gör inte ett enda rätt och det är synd om grabben eftersom han är på en större scen än han klarar av.
Vi gör tre mål borta mot Blackburn vilket så klart ska räcka till vinst, vi gör två mål borta mot Manchester United vilket även det borde ge poäng. Istället yrar vi runt och låtsas spela försvarsspel. Är det Wengers övergång till zonförsvar som är boven eller har vi inte fattat galoppen än?
Egentligen bryr jag mig inte, jag vill bara se att ingen av spelarna får betalt förrän vi är på en uppåtgående trend. De pengarna vi sparar in på löner ska gå till att skaffa en försvarstränare av rang. Swansea skulle skämmas om de råkade ut för det vi drog på oss av egen kraft igår.
Jag har haft förhoppningar på Kos och tyckt att han flera gånger agerat bra och disciplinerat. Istället ser han nu ut som en medioker allsvensk försvarare. Sanningen är att igår såg hela backlinjen ut som kopior på Silvestre. Det kan ju inte vara det som är meningen.
Emmanuel Frimpong har gått ut och sagt att vi får nöja oss med att sikta på en topp fyra placering och bara det ser ju ut som en hägring. Resten av de förmodade topplagen ångar ju på och tittar knappast över axeln för att vänta in oss. Vi har oss själva att skylla och vi har dessutom bara oss själva att räkna med. Januari är långt borta och om vi ska vilja ha in något vettigt folk då så måste vi ha vänt trenden. Jag vill inte köpa in några spelare bara för att vi måste i någon form av krislösarpaket. När vi förstärker så ska det vara för att pusha oss än högre i vår inneboende kvalitet.
Wenger gjorde det enda rätta och sade att vi var förskräckliga och helt enkelt inte bra nog. Jag utgår ifrån att han har gjort sin egen version av hårtorken inne i omklädningsrummet. Jag tror också att han överväger noga huruvida han ska plocka in fler killar underifårn för att åtminstone få in hunger och entusiasm. Det kan absolut vara vägen att gå, kanske det är så enkelt att kärleken till klubben nu slår högre än förmodad kapacitet.
Vi spelar en ligacupmatch i veckan mot Shrewsbury och de sitter antagligen och gnuggar händer i förtjusning och anar att de kan ställa till med en skräll. Jag tycker att exakt samma startelva som spelade mot Blackburn ska spela denna match. Dels för att det är ett ypperligt träningstillfälle och dels för att de spelarna troligen räknar med att "slippa". De ska få göra rätt för sig, de ska städa toaletter, de ska bädda sängar, de ska bära bollar och de ska åka kommunalt. Nu får det vara slut på sötebrödsdagarna. Det är klart att det känns rätt lätt att vara ledsen efter en förlust i en Ferrari. Ni skulle suttit med supportrarna på tåget hem.
Ta fram kraften
Match imorgon mot Blackburn men det vore synd att säga att allt fokus i media ligger på den matchen. Det kanske i ärlighetens namn inte heller ska vara världens koll på ett mittenlags match med jumbon. Wenger har gått ut och sagt att han har sympati för Steve Kean som just nu kämpar för sitt Blackburn. Ibland skulle man bara vilja att wenger inte var så jävla timid utan istället kunde gå ut och säga att han skiter fullständigt hur det går för Blackburn och att han helst ser att alla andra lag än Arsenal åker ur ligan.
Där blev jag nog alltöfr upphetsad en stund. Låt oss hoppas att jag går igång på att Arsenal producerat ett mästerverk efter matchen imorgon. Jag har redan sagt att det kommer att krävas hårt jobb och kollegan D & M har önskat att bara de mest hårdhudade spelarna spelar.
Så långt vill inte jag gå, men nog behöver vi själva lite basturis och finskt sisu för att klara av Keans gubbar. Det gäller att spela modigt utan att vara dumdristig, snabbt utan att tappa precision och taktiskt utan att bli stillastående.
Det betyder också att vi inte kan ha en kille som Arsjavin på plan från start, han är nämligen alldeles för mjuk och lätt att flytta på. Gibbs är också en av de svagare typerna, men jag är mer tveksam till om Wenger sätter in Santos för honom nu som ett brutalt välkomnande till Premier League. I övrigt är det inte så mycket att välja på tycker jag:
Szczesny i mål - ingen diskussion
Sagna, Kos och Mertesacker - inget att diskutera
Song, Benayoun, Arteta - Här måste vi ha spelare som vet vad de sysslar med. Frimpong har massor av talang, men är också huvudlös emellanåt och det är ingen bra idé mot Blackburn borta. Vi har i dessa tre massor av Premier Leagueerfarenhet, låt oss använda det.
Walcott, Van Persie, Gervinho kan tillsammans skapa oreda, överraska och avgöra, om de vågar.
För det är det de måste göra, ta initiativ med varandra, idka lite tankeläsning och ge varandra spelvägar.
Vi har det inom oss och jag hoppas att de tar med sig den kraft de visade mot Dortmund, för gör de en liknande insats vid två-tiden så vinner de, och då har resan mot högre höjder börjat. Det borde vara dags för oss att slippa titta neråt i tabellen, vi ska upp.
Lugn onsdag
Det har varit i princip stendött på nyhetsfronten kring Arsenal det senaste dygnet. Wenger har inte sagt "pip" utan istället fick Pat Rice förklara att han aldrig har haft som ambition att bli manager. Då kan vi äntligen bocka av den frågan som länge surrat sådär irriterande länge utan svar.
Efter en full Champions Leagueomgång så kan vi konstatera att inget lag imponerar så mycket att vi kan peka ut en vinnare redan nu. Eller jo, det kan vi visst eftersom Lagerbäck berättade för oss redan igår att Barcelona kommer att vinna. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över Lagerbäck, för när Bosse Petersson sitter i studion och man blir förbannad över han traggande så sitter istället Lagerbäck och är en dryg version av en full Wenger. Statistik och låtsasfilosofi. Kan man inte få Jens Fjellström? Å andra sidan är jag glad att Marcus Birro inte sitter där ihop med Björn Ranelid och talar om italiensk passion och frisyrgele.
Mikel Arteta har gått ut och snackat om att vi ska vinna pokaler i år. Kan någon vara snäll och knacka honom på axeln och berätta för honom att det inte är så vi jobbar.
Även idag är jag rätt nöjd med vårt kryss och jag vill hemskt gärna se att vi kan bygga vidare på den stridsviljan på lördag. Det är precis det vi kommer att behöva för att ta oss uppåt i tabellen, skit under naglarna, blåtiror och svordomar.
Blackburn är svårspelade hemma på Ewood park även om de just i år hittills kammat noll och endast tagit hem en poäng, tagen i senaste matchen mot Fulham på Craven Cottage. De har dock gjort lika många (hör ni hånskratten?) mål som vi och kommer så klart att vilja visa hemmafansen att de inte har för avsikt att åka ur Premier League. De har blåställen på från början så där kan vi inte bräda dem utan vi får helt enkelt vara grovjobbare i förklädnad.
Tänk Alex Song som gatsopare, Mertesacker som utkastare och Szczesny som snickare. En del vill säkert fortfarande se Wenger på Saab (snart utan jobb), men det vore väl att ta i.
En poäng räcker bra
Vi var ett drömmål ifrån en drömstart i Champions Leaguegruppspelet. Inte illa pinkat av ett uträknat Arsenal utan flera viktiga spelare och en avstängd tränare. Jag blev i alla fall imponerad av oss idag.
Ska man vara kritisk och det ska man vara då och då så kan man säga att försvarsspelet inte alltid var klockrent. Man kan säga att våra anfall inte var tillräckligt långa vilket resulterade i att vi fick jaga boll större delen av matchen och man kan säga att vi trillade i samma fälla som vanligt när vi tappade en ledning i slutminuterna.
Jag tyckte dock att det inte var hela sanningen för samtidigt såg vi en Song som var överallt, disciplinerad och passionerad. Vi såg en Benayoun som gjorde väldigt mycket rätt i andra halvlek, en Gervinho som trots en del dåliga passningar fick mycket boll att jobba med och var nära att dubbla vår ledning.
Vårt försvarsspel fick mycket att jobba med och löste de flesta uppgifterna med bravur och tvingade Dortmund till uddlösa inlägg och nästan varje gång gör Szczesny helt rätt. Vi försvarade dessutom med hela laget på ett sätt som bådar gott.
Anfallsspelet är däremot både upp och ner. Vi skapar ett par chanser som bara ska vara mål, men på det hela ser vi långsamma ut även på kontringslägen vi borde dominera och kunna utnyttja mer. Van Persies mål är å andra sidan en juvel med briljanter från Walcott.
Vi rider ut stormen på ett bra sätt ända tills drömmålet kommer och vill man vara gnällig så klagar man på den dåliga rensningen, men jag tycker att det vore väl elakt. Arsenal frå en käftsmäll efter en taktiskt väl utförd match och jag tyckte mig ändå se att Wenger knöt händerna i ett segertecken efter slutsignalen. Visst ska vi vara nöjda med ett kryss så här i efterhand.
Vi stänger av tv:n och kan konstatera att ytterligare en tävling är igång och vi startade den så som vi startade PL. Låt oss bara hoppas vi slipper 2-10 i nacken på de två nästa matcherna....