Glöm bort och fokusera om

Det är här jag ska säga "vad var det jag sade", men jag är inte den typen. Det är ingen tillfredsställelse i att ha rätt om eländiga ting. Birminghammatchen skulle bli svår, det visste vi alla på förhand och det var en sjuhelvetes kamp. Arsenal levde verkligen inte upp till något epitet om Europas vackraste fotboll och ska vi vara helt ärliga så har vi inte gjort det sett över hela säsongen heller.

Vår trupp har blivit betydligt bättre sen förra säsongen, vi är bättre på att ta för oss, vi är inte lika dåliga på att ta lag som går in på kroppen på oss, vi har fler alternativ framåt, vi skjuter fler långskott och vi är rörligare inne i boxen. Vi kan grisa oss till resultat, vi har ett stabilt backpar i Vermaelen och Gallas, vi har haft en förmåga att ha tålamod och få ett resultat sent i matchen.

Men, och alltid dessa men, är vi mästarämnen? Jag tror inte det, tycker inte det och menar att vi har haft en extrem tur med resultaten och att vi inte kommer att vara redo att vinna liga förrän nästa säsong. Fröerna är där, linjerna är där och med en eller tre nya förvärv under sommaren blir vi tåligare för skador och kan äntligen konkurrera på riktigt med Uniteds och Chelseas breda (läs dyra) trupper.

Då har Wengers unga lag växt upp och är helt plötsligt inte så där remarkabelt unga längre och Wenger har i viss mån motbevisats, det går inte att vinna något med kids. Det smärtar naturligtvis, men å andra sidan får han kanske ihop något som liknar det Ferguson fick ihop i United när han lyckades få igenom bröderna Neville, Beckham, Scholes och de andra till vad som var en gyllene generation. Då är vi kanske redo att dominera.

Det är inte över, det vet jag, men det känns så. När United spelar 4-0 borta mot Bolton och Chelsea stampar på sjundeplacerade Aston Villa med 7-1 så mäktar Arsenal bara med 1-1.

Almunia. Det var någonstans jag läste att spanjoren hade den näst sämsta räddningsprocenten i ligan. Titelaspiranter?

Bendtner tillbaka till sitt osynliga jag. Vi kräver mer av honom om det här ska gå vägen och jag tror att han helt enkelt inte klarar av det. Eduardo verkar helt under isen och vi vet ännu inte hur Fabregas skada artar sig.

Vi vill ha positiva besked nu inför Barcelona-matchen. En Fabregas hel och taggad, en Gallas med mohikanfrisyr och en Bendtner som inte hämtar bollar på mittplan utan bara går in och nickar dit ett par felfria hörnor. Är det för mycket begärt?