Vilken ... jäkla ... match!

I vilken jäkla ände börjar man idag? Ska vi ta skadehelvetet först? Avstängningarna sen? Och resultat där emellan? För att vara ärlig med er vet jag inte vart jag ska börja på dagens inlägg. Gårdagens match hade allt, exakt allting. Det var dessutom en av de galnaste matcher jag sett på ett bra tag. Förväntningarna hade byggts upp som bara den inför matchen och visst levde matchen upp till dem?

Samtidigt som jag idag är riktigt deppig (skador m.m vilket jag kommer till senare) så är jag uppriktigt glad. När Zlatan satte 2-0 till Barcelona hade jag redan titeln klar till mitt blogginlägg. Den skulle heta "Förnedring inför en hel värld". För om det var någonting så var det en förnedring. Det värsta var att det inte var på grund av att Arsenal spelade dåligt, utan på grund av att Barcelona visade varför man är världens bästa lag. Barcelona spelade fotboll som ... är omöjlig att beskriva. Det var total utspelning och jag undrade gång efter gång om vi spelade på Emirates eller Camp Nou. Sedan kan man ingenting annat göra än att hylla Xavi. Han var fullkomligt ... magnifik.

Efter 18 minuter hade Barcelona ett bollinnehav på 76 (sjuttiosex!!) procent, medan Arsenal mäktade med enbart 24 procent. Lite senare förbättrades den siffran till 70-30, men nog f-n handlade det om en total utspelning. Arsenal fick inte ens låna bollen. Så fort vi försökte starta upp ett anfall så stal Barcelona bollen och startade sitt eget. Om det inte vore för en fullkomligt fenomenal insats av Almunia i första halvlek skulle vi redan legat under med 0-5.

Zlatan på väg att sänka Arsenal. Foto: Bildbyrån.

Andra halvlek började likt första. Barcelona hade ständigt bollinnehav och den ständigt kritiserade Zlatan - speciellt i England - visade både en och två gånger hur bra han är på att förvalta chanser. Jag är ingen "Zlatanist", men jag har ett längre tag varit trött på överskattningen av svensken i England. Jag önskade gärna att han hade visat hur bra han är på engelsk mark, men inte mot Arsenal, inte mot det lag jag håller så nära hjärtat. Därför sved det något extra när man såg honom sätta både ettan och tvåan.

Almunia som hade varit fullkomligt fenomenal i första halvlek såg till att sänka betyget på sig själv när han gjorde ... (ja, vad gjorde han egentligen?) .. när han var på utflykt i sitt eget straffområde. Ibra kunde "enkelt" lobba in den bakom honom och sätta ettan. Tvåan kunde han inte göra lika mycket åt, men nog sved det lika mycket som ettan. Allt kändes kört, allt kändes över. Hur f-n skulle vi lyckas resa oss från detta? Om någon skulle sagt att vi skulle vänt till 2-2 skulle jag skrattat. Mot detta Barcelona? Ingen chans i världen. Lik förgäves så reste sig The Gunners och 35 minuter senare stod det 2-2 på resultattavlan.

Det var ett hårt slag mot Barcelona av flera skäl. De hade ägt matchen och om de inte skulle haft 2-0 så skulle de haft 3,4,5-0 inför den sista halvtimman. Guardiola gjorde ett av få misstag då han bytte in Henry. Han trodde att Barca skulle ha en större chans att sätta 3-0 än att släppa in ett mål. Någonting han senare fick ångra.

Henry på väg att bli inbytt. Foto: Bildbyrån.

När Walcott byttes in så var det få som trodde att han skulle briljera på det vis han gjorde. Det finns inte så mycket mer än fart hos den killen, men wow vad mycket han kan göra med den farten. Jag vet inte hur snabbt han sprang när han fick passningen från Bendtner som senare resulterade i 2-1, men det är bara att se på Maxwell eller vem det var som Walcott sprang förbi. Det sa bara svisch och Maxwell hann inte ens reagera. Jag tror aldrig jag sett en fotbollspelare springa snabbare. Det var extremt.

Men Walcott gav igår så mycket mer än bara fart. Han gav hopp, han gav tro och han gav Arsenal ett anfallspel. Han gav oss någonting vi saknat i hela matchen och gjorde dessutom mål. Samtidigt är det vid dessa tillfällen han är som bäst. Det är få gånger han briljerar när han är med från start, men när han byts in så skrämmer han slag i motståndarbackar. När de har kämpat och slitit som djur i sextio-sjuttio minuter ska de plötsligt möta en av världens snabbaste spelare. Snacka om jobbigt. Någonting Maxwell fick erfara.

Ställningen var dock bara 2-1, men så klev då Fabregas fram. Efter en superb nickpassning av Bendtner så ordnade han en straff efter en märklig bensax av Puyol. När man såg repriserna första gången så var man tvärsäker på att Fabregas filmade till sig straffen. Det kanske var på grund av att jag druckit ett par för många, men jag märkte inte bensaxen.

Straff. Rött kort. Bägge Barcelonas mittbackar att missa drabbningen på Camp Nou. Fabregas att ta straffen. Nio meter. Valdes i mål. Avsats. Visselpipa. Skott. MÅL! 2-2!

Det går inte att beskriva glädjen. 2-2 är fortf. ett riktigt bra resultat för Barcelona (på bortaplan), men efter all utspelning så var 2-2 ett resultat alla gooners bara kunde drömma om. Vi skulle egentligen inte ens haft 2-1 om Barca hade sett till att fortsätta sin mangling hela andra halvlek. Istället fick vi chansen att komma tillbaka och den chansen tog vi direkt. Det var lite av ett mirakel, det var det, men för att vi ska gå vidare mot Barcelona krävs det ett ännu större mirakel.

Fabregas får straff och Puyol rött kort. Foto: Bildbyrån.

Varför jag då är deppig är på grund av att skadehelvetet vägrar ta slut. Om det är någonting klubben bör satsa pengar på så är det att se till att förbättra skadestatistiken. Nu ryktas det om att Gallas, Arshavin och Fabregas missar resten av säsongen. Vi pratar om en av de viktigaste slutspurterna vi haft under de senaste säsongerna. Att då ha spelare som Gallas, Arshavin och Fabregas borta är naturligtvis ett stort minus. Men om det är någonting vi bevisat i år så är det att vi bemästrat varenda motgång på ett superbt vis. Någonting vi ännu en gång fick erfara igår.

Hur vi ska klara oss nere i Barcelona återstår att se. Vi kommer att sakna tunga pjäser, antagligen bli utspelade av Barca ännu en gång och bara få till några enstaka anfall. Ändå så kommer vi att ha en chans. Det skulle vi inte haft om Barcelona vunnit med 2-0 eller 2-1. Trots skadorna och exakt allting annat så har vi en superb chans att gå vidare. Barcelona sitter i förarsätet, men man bör inte räkna ut Arsenal, inte efter det som hände igår kväll.

Det absolut sista jag vill nämna om matchen är att det är så här fotboll bör spelas. Det var fotbollsporr, både av Barcelona och Arsenal. Det var nästan inga tacklingar alls, inget ful spel alls och inget tråkigt "elva-man-på-sin-egen-planhalva". Gårdagens match visade världen hur fotboll ska spelas. Det finns en klasskillnad mellan Arsenal och Barcelona, men om det är någonting bägge lagen kan göra så är det att spela underbar fotboll.
______________________________________________________________________________

Spelarbetyg och omdömen:

Almunia (7,5/10) - Han får ta på sig första målet, men sanningen är att vi inte ens skulle haft hopp om ett likaresultat om han inte skulle spelat på det sätt han gjorde i första halvlek. Det var världsklass på nästan varenda räddning.

Sagna (6/10 - utbytt i matchminut '66) - Var ganska osynlig hela matchen igenom. Fick enormt mycket att jobba med i första halvlek och defensivt så var han även väldigt bra. Men man kunde vänta sig lite mer av honom i andra halvlek.

Gallas (6/10 - utbytt i matchminut '45) - Spelade helt okej fram till att han klev av planen. Otroligt tråkigt. Med största sannolikhet är han borta resten av säsongen.

Vermaelen (7/10) - Går bort sig lite vid 2-0, men är allmänt bra matchen igenom. Gjorde dessutom ett extremt bra jobb genom att ta bort Messi ur matchen. Messi var osynlig nästan hela andra halvlek och mycket tack vare vår belgare.

Clichy (8/10) - Mycket mycket bra. Clichy spelar just nu lika bra som han gjorde 07/08 och det är vi tacksamma över. Spelade väldigt bra både defensivt och offensivt.

Fabregas (6,5/10) - De två huvudfigurerna i matchen (Fabregas och Messi) var för det mesta helt osynliga. Trots det så är Fabregas anledningen varför vi kan fara till Barcelona med hopp om avancemang.

Fabregas och Messi - en gång i samma ungdomsakademi. Foto: Bildbyrån.

Song (6,5/10) - Var väldigt bra fram tills han blev nedflyttad till försvaret. Han var helt godkänd där, men kom inte upp i samma nivå som i mittfältsrollen.

Diaby (6/10) - Diaby gjorde något av en plattmatch. Godkänd, men inte så mycket mer.

Nasri (7,5/10) - Vår näst bäste spelare. Tillsammans med Clichy och Almunia så var han bäst på plan. Offensivt var han alltid farlig och gjorde även ett riktigt bra jobb i defensiven. Riktigt bra match av fransmannen!

Bendtner (7,2/10) - Många påstår att Bendtner gjorde en dålig match, men då ber jag er alla att titta på repriserna vid våra mål. Man kan i stort sett säga att Bendtner är anledningen varför vi ö.h.t kunde komma tillbaka. Bägge assisterna är superba. Det första till Walcott är Cesc-klass då han lägger passningen med exakt rätt tyngd, längd, precision och tajming. Det andra till Fabregas är mycket fint spelat. En mindre begåvad spelare skulle försöka göra mål, men han nickpassar den till Fabregas som får straffen med sig.

Arshavin (spelade för lite för att betygsättas - utbytt i matchminut '27)

Eboue (6/10 - inbytt i matchminut '27) - Jag förväntade mig mer av honom, men han kom av sig lite under matchen. Klarar sig undan med godkänt.

Denilson (6/10 - inbytt i matchminut '45) - Var helt osynlig. Klarade sig dock bra överlag. Vi får komma ihåg att det inte var Arsenal som spelade dåligt, utan Barcelona som spelade bra.

Walcott (7,5/10 - inbytt i matchminut '66) - Förändrade matchbilden helt och hållet. Gav Arsenal någonting de saknade i form av ett farligt anfallspel. Krönte dessutom sin insats med ett mål.

______________________________________________________________________________

Matchens tre kanoner:

• Clichy - Möcke möcke bra.
• Nasri - Oerhört bra.
• Walcott/Almunia - Walcotts insats förändrar matchbilden. Almunias insats i första halvlek talar för sig självt.

______________________________________________________________________________

Matchens sp*rsspelare (spelare som behöver putsa sina kanoner):

• Det fanns ingen riktig sp*rsspelare på plan. Det finns det aldrig när två så här bra lag spelar fotboll på det vis fotboll bör spelas. Vi må ha blivit utspelade av Barcelona, men tack vare många individuellt grymma insatser så stog det bara 0-0 i halvtid och 2-2 efter fulltid.

______________________________________________________________________________

Glöm inte bort:

Arsenal Sweden. Det blev en mycket lyckad supporterträff i Stockholm. Trots att stämningen fick sig en liten knäck när Zlatan satte både 1-0 och 2-0 så var upphämtningen magnifik. Dessutom vill jag tacka herren från Gävle som satt mitt emot mig. En trevligare gooner får man leta efter!
______________________________________________________________________________

Mina sista tankar:

Mer av mina tankar får ni i morgondagens inlägg. Det här har redan blivit för långt. Ett stort tack till Arsenal som lyckades vända en snöplig förlust till ett likaresultat. Ett stort tack till Arsenal Sweden vars supporterträff var fantastisk. Ett stort tack till alla som läser bloggen. Ett stort tack till alla!

Bollen, Fabregas och Pique. Foto: Bildbyrån.