God eftermiddag! Livet, Arsenal och allting viktigt som kommer där emellan går vidare. Gårdagens mål av Song får den här söndagen att ha en mycket ljusare ton än vad den skulle haft annars, trots att det regnar här i London. Tack vare Song tog vi tre mycket viktiga poäng igår och det är således inte konstigt att Wenger väljer att hylla honom:

Song is amazing because he came as a centre-back, becomes a defensive midfielder and now he plays like a striker. He has added something to his game. He has good timing to get into the box because in the first half he had two good chances, one on his right foot and one header as well. When you get two or three chances in the game as a defensive midfielder that means you have good timing. (It was a) fantastic piece of play and Clichy has improved a lot going forward. He is calmer and has a good right foot now as well.

Trots att det bara blev 1-0 igår såg vi vilken fantastiskt bred trupp vi har när vi är relativt skadefria. "Bara" sex skador får ändå ses som lite i Arsenal-sammanhang. Spelare som Walcott, Bendtner och Rosicky fick alla infinna sig på bänken, vilket säger en del, trots att man har hela sex spelare borta.

Walcott var igår bara millimeter ifrån att sätta ledningsmålet (stolpskottet) och det råder ingen tvekan om att han är en spelare som gjort "en Song" - en osannolik förvandling. Jag är verkligen exalterad över hans form och om han kan behålla den ett tag framöver kommer alla lag få se upp med en hypersnabb och hyperfarlig Walcott.

Wenger själv sa följande om matchen:

It was a relief because when you win with two minutes to go it is always a relief. We needed to be intelligent, patient not to make a mistake at the back with the West Ham team who had a strong spirit and were well organised. We didn't do anything stupid. We were intelligent. We kept going and out of this game you can say we had a great attitude and we have matured. You can see that in the way we handled when it doesn't work for us. I believe that the players remain calmer than before.

Om framtiden sade han följande:

It is too early in the season, but I have belief. We need to show from game to game we can handle every single game with a different aspect which the Premier League has - today we played against the team bottom of the league and it was a real battle. We have to show can compete like that in every game.

Läste nätupplagan av The Sun (nej, brukar inte läsa The Sun ofta) här om dagen och klickade in mig på artikeln om Arsenals vinst. Det var smått humoristiskt att läsa kommentarspåret där smått patetiska United- och Chelsea-supportrar skrev "Lucky Arsenal", "Lucky to get such a late goal" och "Arsenal is always lucky" när United avgjorde i 88e minuten i förra omgången och Chelsea avgjorde i den 83e minuten igår. Ja ni, det är nog mer tragiskt än roligt, faktiskt.

Det enda orosmolnet efter gårdagens match är Fabregas eventuella skada. Vi får hoppas att det löser sig! Om jag fick välja skulle jag låta Wilshere ta över Fabregas roll i bortamatchen mot Shakhtar Donetsk.

Wilshere får spela Champions League-fotboll. Foto: Bildbyrån.

Hur som helst väntar nu Nightmare November och om man ser tillbaka på lite statistik från denna gruvliga månad ploppar det upp både en och annan negativ minnesbild. Det är inget vackert facit vi har och vi har alltid haft något av en förbannelse över oss under denna månad. Det bådar dessutom inte gott med hela fem bortamatcher och enbart två hemmamatcher. Kommer vi att klara oss?

Om spelarna där ute spelar med ett stort självförtroende och går in i varenda match med en lika stor vilja som man hade mot Newcastle i Carling Cup råder det ingen tvekan om att det kommer att gå bättre än det gått föregående år. Det är dock enklare att säga än att genomföra. Det kommer hur som helst att bli spännande.

Bob Wilson var med på BBC Five Live igår (för er som vet vad det är) och avslöjade då någonting intressant. Han sade detta (tack What Up?):

I was pushing a certain individual and Arsene (Wenger) went in over the summer and offered amazing money for who I consider to be to most consistent goalkeeper in the Premier League. It was absolutely not Schwarzer. The person involved is at a club that under normal circumstances would be challenging Arsenal. One of the clubs with a great history and tradition.

Det är ganska enkelt att gissa sig fram till namnet utifrån detta uttalande. Det handlar nämligen om ingen annan än Liverpools Pepe Reina. Detta har dock jag och antagligen de flesta av er också känt till i flera månader då det fanns vissa personer som avslöjade detta i slutet av sommaren. Arsenal var genuint intresserade av Reina och lade även ett bud, men Liverpool vägrade helt enkelt att sälja Reina. Hur mycket budet låg på har jag dock ingen aning om.

Hur som helst blev Schwarzer andraalternativet när ledningen insåg att man inte skulle kunna få tag i Reina. Nu i efterhand tycker jag att det var extremt lyckosamt att vi inte genomförde köpet. Ödet var på vår sida den gången. Nu vet man visserligen inte hur det hade gått för honom om hans övergång blivit av, men med det spel Fabianski (och Szczesny) visat upp har vi ingen nödvändighet för en målvakt, speciellt inte Schwarzer.

Fabianski dominerar i luftrummet. Foto: Bildbyrån.

Efter Szczesnys imponerande insats mot Newcastle har Celtic och en rad andra klubbar börjat visa intresse för den unge polacken, men Arsenal kommer inte att låta honom gå. Ett nytt kontrakt ligger uppe och väntar på att bli påskrivet. Det känns dock som om Szczesny själv behöver en större bekräftelse att han finns i Wengers framtidsplaner.

Det roligaste idag är väl att tribalfootball (vem vill ens vara skribent på den sidan?) skriver detta. Roligt vah?

Så länge Fabianski storspelar (två nollor i rad nu!) behöver vi inte någon målvakt. Med Szczesny som back-up (jag är rätt så säker på att Almunia kommer att "vara skadad" ett bra tag framöver) har hela vår målvaktssituation ställts upp och ner. Visst, vad som helst kan hända och Fabianski kan komma att göra några tabbar här och där, men skillnaden nu är att risken för att det ska hända dels har minskat - avsevärt mycket dessutom - och dels att han lär bli förlåten om han gör en mindre bra insats (så länge det handlar om en enstaka match). Det skulle aldrig ha hänt för ett halvår sedan.

Jag är lika exalterad över Fabianskis storspel som jag är över Walcotts storform. Jag har börjat gilla den unga polacken allt mer och mer och i slutändan var allt han behövde några matcher och lite självförtroende. Sådant kan göra mer än man tror. Det här skulle han t.ex. aldrig ha vågat göra för några månader sedan:

Haha, både roligt och underbart!

Det finns fler rykten också! Karim Benzema är på tapeten ännu en gång och IMGscouting har sammanställt en rapport om Romelo Lukaku som Arsenal visat intresse för tidigare.

Annars kan vi idag njuta till denna bild som väcker lite gamla minnen samt denna fantastiska bild där vi ser Eduardo och hans lagkamrater ha en sambakväll hemma hos Denilson! Sist men inte minst kan ni även läsa denna något underliga historia.

Det här var dock allt för idag. Nu får ni ha det så bra! Själv ska jag ta en uppfriskande dusch! Hejdå!

1a minuten - skönt.
10e minuten - det här ser ut att bli ett målkalas.
20e minuten - fan, West Ham kämpar på bra.
30e minuten - det här kommer att lösa sig förr eller senare.
40e minuten - hur kan vi inte leda?!
45e minuten - halvtidssnacket kommer säkert göra susen.
50e minuten - det här bådar gott...
60e minuten - kan den där förbannade jä-la bollen gå in i mål?
70e minuten - nu börjar det bli lite för nervöst.
80e minuten - satana helvetes mumintroll.
81e minuten - den kommer att gå in...
82e minuten - ...jag lovar.
83e minuten - nudå!
84e minuten - nej...
85e minuten - fan, fan, fan.
86e minuten - det här kommer inte gå.
87e minuten - COME ON THEN ARSENAL!
88e minuten - JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! SONG!!!
89e minuten - JAAAAAA! FY F-N VAD SKÖNT!
90e minuten - håll i det här nu boys.
95e minuten - YES, YES, YES!

Ja ni, livet börjar bli allt mer underhållande. Jag hade ingen biljett till dagens match, men det gjorde ändå ingenting eftersom jag skulle missa den - trodde jag. När klockan slog kvart i tre (engelsk tid) var jag dock klar och till min stora förvåning skulle jag hinna med att se matchen. Istället för att sitta hemma och titta på någon usel stream valde jag att springa ner mot Liverpool Street Station, springa ner i tunnelbanan, ta Central Line till Holston, byta till Picadilly Line mot Cockfoster och gå av vid Finsbury Park. Väl där småjoggade jag ner för Blackstock Road och gick in på Gunners Pub. Väl där satte jag mig ner och tog en uppfriskande öl.

Jag var några minuter för sen, men som tur var hann jag se hela matchen. I halvtid valde jag att gå ner till Highbury för att väcka gamla minnen. Den soliga och molnfria eftermiddagen gjorde det hela till någonting speciellt. Tyvärr gick det inte att komma in på Highbury Square (så som det brukar vara i 95 % av fallen), men när jag väl backade tillbaka och tittade mot öppningen vid forna East Stand fick jag nästan en tår i ögat. Känslan är omöjlig att beskriva.

Hur som helst promenerade jag tillbaka till Gunners Pub där jag tog en till öl precis när andra halvleken blåstes igång. Atmosfären var positiv och känslan fanns att det där ledningsmålet skulle komma förr eller senare. Den känslan höll i sig, höll i sig, höll i sig och höll i sig. Med det bollinnehavet och de målchanserna våra kanonjärer hade haft kunde det inte sluta med någonting annat än en seger. Ju närmare vi kom slutet började dock den där känslan långsamt försvinna ner för en mörk, ensam och kall skogsstig.

Tiden tickade vidare och varenda missad målchans började bli allt mer dyrbar. När vi når 88e minuten händer dock det otroliga. Alexandre fucking Song Billong tar saken i egna händer och lägger en yttersida till en framrusande Clichy på vänsterkanten. Clichy fintar i sin tur bort en försvarare och lägger ett superbt inlägg in i boxen som Song sedan språngnickar in! Målet var både fult, vackert, starkt, nödvändigt och effektivt, men framför allt betydde den tre superviktiga poäng.

Song har den här säsongen varit mycket mer offensiv än förra
säsongen och just nu verkar det resultera i fler mål från den krullige
kamerunen. Både jag och många av er blev väldigt frustrerade på Song i
början av säsongen eftersom han gick upp så långt i banan (vilket öppnade upp stora hål på mittfältet), men match
efter match har man nu börjat märka ett tydligt mönster som faktiskt tillåter Song
att ta några kliv upp i banan. När Song väljer att gå upp i banan har det
per automatik blivit så att Denilson eller Fabregas tar jobbet hemåt och
"vilar lite" medan alla andra anfallare och mittfältare går längre
upp i banan. Nästa anfall kanske Denilson går lite längre upp i banan - och då stannar oftast Song kvar långt ner på mittfältet.

Det här händer inte varje gång, men de senaste gångerna har Song tagit allt fler offensiva utflyker. Medan vissa är bra och nödvändiga är andra inte lika effektiva. Dock har det redan
resulterat i fyra mål, så det verkar absolut fungera.

Nu väntar Shakhtar Donetsk på bortaplan samt Newcastle på hemmaplan. Shakhtar Donetsk-matchen kan gå lite hur som helst eftersom vi inte är i ett megastort behov av tre poäng. Vi kommer att kunna vila ett par viktiga spelare (t.ex. Fabregas) för att sedan tagga järnet inför hemmamatchen mot Newcastle. Trots att vi slog Newcastle på deras egen hemmaplan skall vi inte underskatta dem "bara för att vi redan slagit dem en gång". Newcastle är Newcastle och Newcastle kan ta tre poäng både här och där, så det gäller att vara på tårna. Vi såg ju hur det gick mot West Ham idag. Och då pratar vi ändå om ett lag som i mina ögon är sämre än Newcastle.

Hur som helst var det här allt för idag! Om jag har tid - vilket jag borde ha imorgon - kommer naturligtvis ett inlägg dyka upp även imorgon!

P.S: Om ni åker till London de närmsta veckorna och vill träffa mig kan ni gärna höra av er på min mail (kristonel.elwe@arsenal.se). Jag har ingenting emot att träffa glada läsare!

Tack och hej!

God afton! Dagarna börjar gå allt snabbare och snabbare och ibland känns det som om man knappt hunnit vakna innan man ska lägga sig igen. Hur som helst har jag börjat få allt mer tid över och jag kommer förhoppningsvis komma med lite fler inlägg än vanligt (dock inte dagligen, inte ännu). Idag kommer jag att skriva det första "normala inlägget" på en 2-3 veckor, så ni kan nog räkna med att jag är lite ringrostig!

Under tiden jag varit upptagen har det ju hänt en del saker på Arsenal Sweden också. Vi har skaffat oss ett nytt souveniravtal vilket kommer att förbättra shop-arbetet rejält då det förhoppningsvis inte kommer bli några förseningar eller bortglömningar alls. Vår nya webshop hittar ni här! Observera att ni måste vara medlemmar och inloggade i shopen för att se och köpa varorna!

Så, många undrar säkert vad jag tänkte på när jag satte dagens rubrik. Well, det är ju nämligen så att Wenger pladdrat på rätt rejält efter vinsten mot Newcastle. Han berör allt från linjedomare till The Invincibles, vilket är en salig blandning av allt mellan himmel och jord.

Först väljer han att klaga på några problem med dagens offside-regel för att i nästa skede berömma de engelska linjedomarna. Sedan påstår han att Liverpool och Aston Villa kan vinna ligan. I nästa uttalande (som handlar om Szczesnys kontrakt) drar han till med ännu ett skönt citat:

An offer has been made. We are negotiating with him and try to extend his contract. He wants to stay, I want him to stay, so basically [a] plus plus [a] plus should be [a] plus!

Man kan inte göra så mycket annat än att älska den gamla (gamla och gamla...) gubben, right? Riktigt skön.

Hur som helst går han vidare med berättelsen om Szczesny:

I want to play him but our job is about competition. However he has the qualities to fight for the position and that is what I wish. Everybody advised me to buy goalkeepers and suddenly you ask me the reverse question that I have too many good goalkeepers!

However Wojciech is a very talented young one. We brought him in and he made the effort to come to the Club at the age of 16. He wants to be successful here and I want him to be successful here, so normally it should work out.

Szczesny är utan tvekan en supertalang, men det kommer ta honom ett par år innan han på allvar kan ses som ett förstaalternativ i Arsenal. Visst tycker många av er (och stundtals även jag) att han mycket väl skulle kunna göra bra ifrån sig om han fick förtroende redan nu, men det gäller att vara försiktig med en talang som Wojciech. Om han får ett par matcher i t.ex. ligan och gör en eller två tabbar kommer han dels få massvis med kritik, dels tappa massor av självförtroende och dels bli nedflyttad i målvaktsordningen. Visst kan man vända på det och säga att han lika gärna kan göra succé, men frågan är om Wenger är villig att ta den risken? Det tror i varje fall inte jag.

Szczesny - imponerande talang.

Le Professeur pratar även om vad en succésäsong betyder för honom samt att dagens lag kan bli lika bra som de upplagor utav Arsenal som vunnit stora titlar:

To go as far as we can on all fronts. It is very difficult to predict today, but there is a lot more to come out of this team. I feel the ingredients of successful teams that I had before are in there. It is just about how much we can get them out. We also of course need to keep all of our players fit. But as long as the attitude is right and at the end of the season when you look back you think ‘this team has given absolutely everything', I will be proud of them. After we will see how far that it.

There is a lot more to come out of this team. I feel the ingredients of teams which I had before who were successful are in there. It is just how much we can get them out and of course we need to keep all of our players fit. As long as the attitude is right and at the end of the season when you look back you think 'This team has given absolutely everything they could', you will be proud of them. If you ask all of our fans, they will want to win every single trophy. They will not rule out the Champions League, nor the championship, and for me they are right, because I am exactly the same, which is why I say let's give our best in every single competition and see where we stand at the end of the season.

Tränar'n väljer också att prata om Bendtner som gjorde en imponerande comeback (första matchen från start sedan ett bra tag tillbaka) mot Newcastle:

It is surprising how fit he was against Newcastle. He has worked extremely hard."We have not seen the real Bendtner since Tottenham last October, when he got a big problem with his groin. He played at the end of the season and at the World Cup but it was not Bendtner at full power because he was not right with his groin. This is the first time I have seen him again completely right, so in the next three or four weeks you should see the real Nicklas back.

Det märks verkligen att optimismen börjar sprida sig igen nu när det gått bra på sistone. Matchen mot Chelsea är som bortglömd och det känns som att vi verkligen andas i nacken på de blå, trots att de är mer än tre poäng framför oss. Wenger pratar redan om succérika säsonger och väljer att jämföra dagens Arsenal med upplagor av Arsenal som vunnit stora titlar förr i tiden (främst '98, '02 och '04). Någonting säger mig att det är lite för tidigt för att börja prata om just detta, men ja, det är åtminstone skönt att optimismen är tillbaka.

Diego Maradona - ja, Maradona - slog till med ett minst sagt oväntat citat när han i dagarna sade att han gärna skulle träna Arsenal (han menade det åtminstone):

Of course I would be interested [in working in England]. I was looking at Arsenal and Chelsea, and talking to Kevin Keegan. Everything is so perfect there. The players are surrounded by everything they need. It's phenomenal.

Skön snubbe - ja. Skön karaktär - ja. Bra tränare - njaee. Tränarmaterial för Arsenal - nej. Enkel analys.

Maradona som tränare. Foto: Bildbyrån.

Chamakh har imponerat stort under sina första månader i Arsenal och mycket tyder på att han är en Gunner 4 Life. Läs bara igenom hans senaste uttalande om Arsenal:

I’m at the club of my life. I don’t want to see too far ahead in football. I’ll go to the end of my contract. That leaves me four good years. I played in my favourite club in France. I’m playing now in the club I’ve loved since I was small. For others, it’s Real or Barca. For me, it was always Arsenal.

You can see that I finish each match completely used up. I take an awful lot of knocks. It’s difficult, so I want to take an enormous amount of pleasure during four years. I’m proud to be a Gunner. At the moment it’s nothing but pleasure. Everything is exactly as I thought it was. Whether it’s the football, the football culture, the supporters, the passion or the game itself, the speed … I haven’t been disappointed.

In the beginning I put a bit too much pressure on myself because I was following in the footsteps of Thierry Henry and Emmanuel Adebayor. Knowing that I’ve only ever known one club, I knew I’d need at least a season to adapt, but I’m ahead of schedule. I never imagined I’d play as much, but with suspensions and injuries, I’ve taken advantage and that’s helped me progress.

Går det att älska Arsenal mer? Jadå, det går det naturligtvis, men det finns ingen tvekan om att Chamakh är en spelande supporter. Han har ett enormt stort hjärta för klubben och det märks inte minst av de uttalanden han gjort om Arsenal, speciellt detta. Otroligt kul att läsa!

Dessa tre kommentarer till uttalandet här ovan var förresten riktigt humoristiska.

Cesc är den enda Arsenal-spelaren att bli nominerad till Ballon D'Or och han firar det genom att rocka loss med Hleb. Denilson har å andra sidan gjort någonting helt annat - nämligen bytt frisyr. Det går egentligen inte att kommentera det bättre än Ahldén (var det han?) gjorde igår: Kan någon säga åt Pienaar att Denilson stulit hans frilla.

Sist men inte minst kan vi avsluta med en underbar bild av Arsenals kapten, legend och trotjänare: Captain Fabregas

El Captain!

God afton! Livet i London har börjat hektiskt, men nog börjar man vänja sig. Det är bråttom hit och dit och man springer runt på gatorna vid Bishop's Gate för att hinna med bussar, tunnelbanetåg och allt vad man behöver hinna med. Stressigt är väl ordet jag letar efter. Det finns dock någonting enormt fascinerande kring att springa runt på gatorna iförd rock och halsduk, fånga en tidning från ett tidningsstånd (i farten), undvika att kollidera i andra människor och sedan andas in atmosfären när du väl märker att du faktiskt inte har så bråttom som du trodde att du hade.

Hur som helst har ni även märkt det här på bloggen (att jag haft det lite stressigt) då jag inte har haft tid att uppdatera så ofta. Det jag kan säga är att jag kommer att börja uppdatera bloggen dagligen igen, men det först om ett par veckor när allting börjar rulla på som vanligt. Tills dess får ni dock klara er med uppdateringar lite då och då. Jag vet att det är svårt för vissa (de som läser dagligen), men tyvärr är det som det är.

Självklart såg jag matchen igår och det med stor glädje. Igår såg jag det Arsenal som jag lärt mig att älska. Visst, det fanns vissa saker som jag inte gillade och det var långt ifrån en absolut perfekt match, men det var någonting speciellt över gårdagens lag. Ett lag som hade en superb blandning av ungdom, erfarenhet (erfarenhet och erfarenhet...) och skicklighet. Ett lag som gick ut på St James Park med en vilja att gå vidare i Carling Cup. En vilja som var minst trippelt så stor som den varit under föregående år. Ett lag som gjorde både konstiga, fina, underbara och effektiva mål. Ett lag som kämpade in i det sista, trots att man ledde med hela 4-0.

Det fanns även en stor glädje av att se vissa spelare. Theo Walcott var superb, galant och allting som kommer där emellan. Det var otroligt skönt att se att han tog vid vid samma punkt där han slutade. Om Walcott fortsätter så här kan vi mycket väl ha en målskytt som gör 20+ mål per säsong, i många år framåt (hoppas jag för mycket?). Visst är Theo ung och skadedrabbad, men han har redan gjort sex mål på fyra matcher. Den unge engelsmannen är utan tvekan säsongens utropstecken, åtminstone hittills!

Det fanns naturligtvis andra spelare som gjorde bra ifrån sig. Nicklas Bendtner visade ännu en gång varför han kan komma att bli väldigt viktig för Arsenal med sin tyngd, längd och sitt fina fotarbete (läs: avslut). Eboue visade att man i princip kan spela honom överallt på plan och ändå se honom komma undan med minst godkänt i betyg. Wojciech Szczesny (ja, jag kan stava hans namn utan att googla upp det!) visade att han mycket väl kan bli nästa Casillas/Buffon om hans utveckling går lika spikrakt uppåt som den gått de senaste åren. Det kommer att ta tid, oavsett hur mycket Szczesny vill spela.

Viljan är dock det jag kommer bära med mig som det största minnet från gårdagens match. Jag har pratat om vilja många gånger förut och ofta klagat på lagets något naiva mentalitet. Igår såg det dock verkligen ut som om laget bestod av elva fullvuxna män (bortsett från Vela som mer såg ut som en vilsen höna). Newcastle är inget enkelt lag att möta - speciellt inte på St James Park - och trots att de inte ställde upp med sitt absolut bästa lag var det ett lag som utan tvekan kunde gått vinnande ur striden.

Efter ett par riktigt lyckade matcher känns det nu mycket bättre än det gjorde för några veckor sedan (likaresultatet mot Sunderland, förlusterna mot WBA och Chelsea och ö.h.t. det svaga spelet). Skadefronten ljusnar ständigt (Ramsey och RvP kan vara tillbaka i full träning nästa vecka!) och spelet börjar se allt bättre ut. Det är bra med tanke på vilken tuff period som väntar. Nightmare November står inför dörren och om man tittar på lite gammal statistik från just november månad är det inga ljusa siffror man får beskåda.

Hur som helst skall det bli extremt intressant att följa och vi får verkligen hoppas att det går så bra som möjligt. Tufft motstånd väntar för såväl Chelsea som för Manchester United, så vi har all möjlighet i världen att knappa in lite till på Chelsea då vi möter West Ham på Emirates i helgen. Förra säsongens hemmamöte mot West Ham blev ju extremt tufft (Vermaelen utvisad precis före halvtid), men tack vare ett tidigt mål av Denilson, en straffräddning av Almunia och en sen straff av Fabregas gick allting bra.

Nu skall jag dock gå till sömns och försöka drömma mig bort i en fin liten fantasivärld. Jag har ingen aning om när nästa inlägg kommer att dyka upp, men om jag har tid över lovar jag absolut att komma med ett inlägg imorgon! God natt!

Skönt. Det ordet vill jag beskriva dagens vinst med! Ännu en förlust skulle varken jag, ni eller laget klarat av. Istället för att falla bakåt och hamna sex poäng efter Manchester City - och ännu längre bakom Chelsea - kan vi nu glädja oss åt att vi tagit tillbaka andraplatsen.

Vinsten kom dock inte till problemfritt. Matchen började ju med att Chamakh - vem annars? - fick med sig sitt femte röda kort för säsongen. Jag vet inte hur han lyckas få motståndarspelarna utvisade, men nog f-n gör han det bra. Derek Boyota blev alltså utvisad efter bara fem minuters spel efter att han fällt en Chamakh som hunnit löpa sig fri, eller? Vissa City-supportrar vill få det till att det var en tveksam utvisning, men i mina ögon var det en solklar frilägesutvisning.

Chamakh var fri och blev fälld. Vad går det att tjaffsa om egentligen? Möjligtvis att han fick bollen lite långt ifrån sig, men så länge han har en chans (oavsett hur stor eller liten den är) att nå ikapp bollen är han fri och blir rånad på ett friläge. Om det varit en Cityspelare som blivit fälld där och en Arsenal-spelare fått ett rött kort hade jag inte tänkt annorlunda.

Hur som helst tog vårt kära Arsenal över matchen och började skapa målchans efter målchans. Trots det var inte City helt ofarligt, utan även de hade sina chanser. Som tur var hade vi en storspelande Fabianski i mål. Förresten, vad har hänt med honom? Han har gått ifrån zero till hero. Om han fortsätter spela så här (hur höga förhoppningar får man skaffa sig?) så vette f-n om vi behöver en ny målvakt. Bara för det kommer säkert den där tabben komma i nästa match borta mot Newcastle (ligacupen) eller hemma mot West Ham (ligan).

Jag blev dock mäkta imponerad av Fabianski (igen). Det var länge sedan jag såg en Arsenal-målvakt spela så bra. Stabil i luftrummet, fantastiskt beslutstagande och magnifika räddningar. Första räddningen (bara en minut in i matchen) resulterade i att vi slapp en mardrömsöppning. Sedan fortsatte de fantastiska ingripandena komma en efter en och till slut fick han välförtjänt hålla nollan för första gången på .. två år? Som sagt, vad har hänt med Fabianski?

Hur som helst skulle det förlösande ledningsmålet komma och det skulle bli ett ryskfranskt samarbete mellan Arshavin och Nasri. Arshavin passade, Nasri sköt högt, Arsenal gjorde mål. 1-0!

Sedan skulle det ta sin tid innan nästa mål kom. Arsenal började spela allt långsammare och långsammare medan City nästan lyckades kvittera via ett par farliga kontringar. Efter bra mittfältsspel och fina räddningar av Fabianski (dock ett svajjigt försvarsspel) lyckades vi hålla undan City fram tills slutet av första perioden. Det var även då kapten Fabregas skulle få med sig en straff. Kompany fällde honom obarmhärtigt i straffområdet och domaren dömde straff utan att tänka efter. Tyvärr blev det ingen utdelning då Joe Hart lyckades rädda en något dåligt slagen straff av Fabregas.

Andra halvleken började likt den första. Arsenal hade övertaget, men City var riktigt farliga de gånger man kom upp i banan. Ibland undrar jag vad som skulle hänt om Botoya aldrig blivit utvisad, men nu blev det som det blev och det är City som får ta på sig skulden att det blev som det blev.

Det stod dock 1-0 under långa stunder. Det kunde dock varit mycket mer om Arsenal-spelarna vågat skjuta lite mer och lite oftare. Titta bara vad som hände när man började skjuta. Dels kom 2-0 och 3-0 till och dels skapade vi massor av farliga målchanser. Men fram tills Songs 2-0 vägrade i princip alla att skjuta, trots medelbra lägen.

Laget och spelarna måste helt enkelt börja ta fler skott, hur dåliga eller bra lägen man än har. Skotten kan resultera i vinklingar, stolpträffar, ribbträffar, returer från målvakten, turmål och mål över huvud taget. Det är i många fall bättre att man tar ett skott som går utanför än att man inte gör någonting alls. Om man avlossat ett skott kan mycket hända, titta bara på Rosenborg som gjorde mål för sitt Racing Santander med ryggen efter att Diop vågade ta ett skott långt ifrån straffområdet.

Jag förstår att alla skottlägen inte är ideala och det finns stunder då jag kan förstå att skott inte tas, men i många fall blir man frustrerad som supporter då målchanserna inte ens hinner bli målchanser eftersom man sjabblar bort bollen på ett eller annat sätt. Hur som helst kom till slut det där megasköna 2-0-målet ändå. Song visade hur man tar vara på en försvarsmiss när han dunkade in 2-0 i Harts högra kryss!

Trots Arsenals 2-0 tog City för sig allt mer och mer, men tack vare en strålande Fabianski lyckades de aldrig reducera. Istället kunde inbytte Nicklas Bendtner sätta pricken över i:et med sitt 3-0! Bendtner blev för övrigt intervjuad på svenska (av Viasat) efter matchen.

Visst var vi en man mer på plan under nästan hela matchen, men man får inte glömma bort att City kämpade på bra, att halva vårt lag hade fått ett gult kort och att vi inte avgjorde förrän en bra bit in i andra halvlek. I slutändan var det här en fantastiskt skön seger och säsongens första riktiga skalp.

Precis som jag skrev igår har jag varken mycket energi eller tid just nu, så därför uteblir omdömen på spelarna. Däremot vet jag att det är många som verkligen vill se vad för betyg jag sätter på spelarna, så därför vill jag heller inte svika er. Here it comes:

Lukasz Fabianski - 8,5/10

Bacary Sagna - 7/10

Sebastien Squillaci - 6,5/10

Johan Djourou - 5/10

Gael Clichy - 6/10

Cesc Fabregas - 8/10

Alexandre Song - 7/10

Denilson - 7/10

Samir Nasri - 9/10

M. Chamakh - 7,5/10

Andrey Arshavin - 7/10

**

Kanske aningen för höga betyg, men ja, vad tycker ni?

**

Vad hände för övrigt med Feyenoord tidigare idag? PSV Eindhoven vann alltså med bisarra 10-0. Jag känner mycket väl till att Feyenoord fick en man utvisad en kort stund efter PSV:s 1-0, men vad i helvete, man släpper inte in 9 mål trots att man är en man mindre på plan. Skulle för övrigt varit sköna odds på en PSV-vinst med -9 i handikapp.

**

Tur att Joe Hart inte storspelade idag.

**

Ligacupmöte mot Newcastle (borta) på onsdag. Mycket spännande!

**

Manchester United var så nära på att tappa två poäng idag...

*****

Det här var dock allt för idag! Imorgon hinner jag nog inte blogga, men jag ska aldrig säga aldrig. Vi får helt enkelt se hur mycket tid ett och annat tar imorgon. Tills dess får ni ta hand om er. Tack och hej!

God kväll! Först och främst vill jag be alla om ursäkt för att jag inte skrivit något de senaste dagarna. Jag skäms lite att jag inte ens skrev att jag inte kunde blogga på ett tag, men så är livet ibland. Det har varit turbulent på sistone och allt möjligt har hänt mig - både gott och ont. Hur som helst sitter jag just nu i en stad i England (åker till London på torsdag!) och gör lite praktik inför mitt kommande jobb. På grund av detta kommer jag inte ha så mycket tid att blogga eller för den delen skriva någonting alls. Jag kommer återkomma med besked när jag är "tillbaka på riktigt". Fram tills dess kommer det dyka upp lite blogginlägg då och då. Helt tomhänta får ni ändå inte bli!

Senaste inlägget jag skrev var inför matchen mot Shakhtar Donetsk i Champions League. Matchen blev lyckad på alla möjliga sätt och vis. Vi vann med 5-1 och krossade ukrainarna totalt. Matchen var trots allt inte helt olik den mot SC Braga då vi vann med hela 6-0. I och med segern mot Shakhtar slog vi dessutom nytt rekord i Champions League. Arsenal är nu laget som gjort flest mål efter tre omgångar, hela fjorton stycken. Rekordet tog vi för övrigt från Real Madrid.

Eftersom det varit så turbulent på sistone har jag inte hunnit med att hänga med i nyhetsdrevet, men det jag vet är att en extremt tuff uppgift väntar Arsenal när man imorgon ska möta Manchester City på City of Manchester Stadium. Skadehelvetet fortsätter dessutom och Vermaelen verkar aldrig bli frisk medan RvP fortfarande är långt ifrån en comeback. Det skulle nästan inte överraska mig om Ramsey hinner göra comeback före RvP. Dessutom är ju både Koscielny och Sagna borta från spel.

Nej, det är verkligen ingen enkel uppgift som väntar imorgon eftermiddag. Vi hoppas naturligtvis på det bästa, men det är verkligen upp till bevis för Arsenal nu. Manchester City har på allvar tagit över Liverpools plats i "The Big Four" och är ett lag man måste räkna med, trots att de med största sannolikhet inte kommer vinna ligatiteln i år. De har massvis med klasspelare både på och utanför plan och om man underskattar City det minsta kommer man åka på en rejäl smäll, precis som Chelsea gjorde för någon vecka sedan då man förlorade med 1-0 på Eastlands.

Det har inte gått så bra för vårt kära gäng de senaste gångerna man besökt Manchester. Förluster, likaresultat och uteblivna vinster är det man kommer ihåg mest. Förra årets möte - som blev en skandal på alla möjliga sätt och vis - sitter fortfarande och gnor i skallen lite då och då. Det är dags att Arsenal-spelarna visar lite hjärta, kamp och uppoffring. Någonting som saknats alldeles för ofta på sistone. Fabregas är dessutom tillbaka (dock är Wilshere avstängd) och trots ett skadedrabbat lag får vi hoppas att våra kanonjärer kämpar till sig tre poäng imorgon.

Rooneygate har ju invaderat medierna på sistone och jag måste säga att det varit en väldigt konstig smörja. Det har varit förnedringar, attacker, lovade hämndaktioner, banderoller med hemska budskap, tysthet, ilska och även en kovändning. I slutändan valde alltså Rooney att stanna i Manchester United - trots att han några dagar tidigare ville fly bort från allt som hade med United att göra - och hela smörjan har varit så himla konstig att jag inte ens vet hur man ska kommentera den. Egentligen behövs det inte då jag antar att ni alla följt med i den korta såpan från början. Konstig är hur som helst ordet jag tar till för att beskriva den.

Sist men inte minst får ni inte missa en spansk dokumentär om Cesc Fabregas. Ett tv-gäng från en spansk tv-kanal har följt med Fabregas när han gör sina vardagliga rutiner i hemmet, i Arsenal och i London. Det hela är en blandning av Cribs, High Chaparall och Football Focus - om jag får säga mitt. Hur som helst får ni inte ta och missa det!

Jag ska försöka komma med ett snabbt blogginlägg imorgon, men jag lovar som sagt ingenting. Jag hoppas ni förstår att det är lite turbulent och att jag i dagsläget inte hinner med att skriva vanliga, välfyllda och respekterade inlägg. Hur som helst skall jag ändå försöka få ihop något efter morgondagens match! Vi hörs då. Ta hand om er!

God eftermiddag! Precis som i fredags tänker jag inte dra ut på dagens inlägg allt för mycket. Detta eftersom jag redan skrivit en längre inför-rapport. Den finns uppe på huvudsidan och kan läsas här. Läs gärna igenom statistikdelen då det finns en hel del intressanta detaljer där! Efteråt kan ni också ta er tid att läsa Ahldéns senaste inlägg som är riktigt bra.

För övrigt har jag studerat straffen vi fick med oss mot Birmingham (om och om igen) och kommit fram till att det inte är en 100%-ig filmning, utan snarare väldigt tillgjort av Chamakh. Precis som Ahldén skrev finns det kontakt, men frågan är om kontakten är tillräckligt stor för att man ska kunna döma straff? Tveksamt.

Låt oss hur som helst lämna straffsituationen och fokusera på det som komma skall. Shakhtar Donetsk väntar imorgon kväll och det är ett lag vi kan få problem med, precis som vi fick förra gången vi möttes. Trots att jag satsat en mindre summa pengar på både Arsenal-vinst och kryss skall man inte tro att Donetsk är ofarliga. De har klasspelare i sitt lag och spelare som Darijo Srna, Chygrynskyy (trots sin dåliga start), Eduardo, Douglas och Moreno kan alla göra skillnad. Om vi inte ser upp eller om vi underskattar motståndet kan vi mycket väl räkna med en kalldusch.

Shaktar har ju för övrigt börjat bra. Man har vunnit både mot Partizan Belgrad (hemma) och SC Braga (borta) och man kommer till dagens möte med ett stort självförtroende. Därför gäller det för Arsenal att rivstarta direkt och helt enkelt ge järnet.

Som tur är (tur och tur..) har vi en farlig trio tillbaka då både Cesc Fabregas, Theo Walcott och Nicklas Bendtner kan spela. Dessutom kan Jack Wilshere spela europafotboll eftersom hans avstängning endast gäller i den inhemska ligan och cupen. Om ni är sugna på att se laget träna inför morgondagens drabbning kan ni göra det här.

Det enda negative beskedet vi fått är att Robin van Persie blir borta fram till mitten av november. Någonting säger mig att han inte kommer att få spela mycket fotboll den här säsongen heller. Tråkigt, så himla tråkigt.

Annars får vi idag reda på att Siyanda Xulu inte kommer att erbjudas kontrakt, att Vito Mannone får chansen att visa sig hur bra han är då han nu blivit utlånad till Hull och att Wenger fortfarande tycker att det var synd att Eduardo begav sig till ett annat lag.

Det ska för övrigt bli mycket intressant att se hur bra Mannone klarar sig i Championship. Vågar man tro på en succé á la Szczesny?

Det här året verkar bara bli sjukare och sjukare (på alla möjliga sätt och vis). Rooneys otrohet, Nigel de Jongs tacklingar och uteslutning ur landslaget och nu Andy Carrols påstådda misshandel. Vad händer? Herregud. Lägg där till att även Wilshere och Eastmond hamnat i blåsväder. Det är ganska svårt att hitta heliga fotbollspelare nu för tiden.

Jag hoppas att ni inte missat den här intervjun med en fantastisk senatkandidat, körkortsturken från Lite Sällskap eller det här underbara inkastet. Ett gott skratt förlänger livet!

Hur som helst har jag inte mycket att tillägga idag. Inför-rapporten får stå för 70 % av dagens inlägg! Imorgon kommer inlägget upp någon timma efter match, så ni får tyvärr vänta ett tag på det. Kommentera gärna! Tack för allt möjligt. Hej!

God eftermiddag! Sista dagen på veckan är här och nästa vecka väntar en ny vecka. Då blir det ännu mer Premier League-fotboll, men mitt i veckan får vi även se vårt kära lag spela mot Shakhtar Donetsk i Champions League. Mer om det i dagens blogg!

Jag tänkte dock börja med att skriva lite om gårdagens match. Det blev nästan upplopp i gårdagens kommentarspår då en stor majoritet var ilskna på Chamakhs påstådda filmning. Jag vill egentligen inte vara någon avgörande faktor här och påstå att det var en solklar straff eller en solklar filmning, men jag kan gå så långt att säga att han redan var på väg ner innan försvararens (kommer inte ihåg vem det var) fot kom emellan. Därmed tycker jag inte att det var en straff. Filmning? Kanske, kanske inte. Huvudsaken var att han föll väldigt enkelt och fick en väldigt tveksam straff med sig.

Det finns säkert många av er som frågar mig vad jag tycker om det. Personligen anser jag att det är tråkigt med filmningar. Filmningar hör inte till fotbollen, men tyvärr har det blivit en vana att filma i dagens moderna fotboll. Spelet, tempot och passningarna går så pass snabbt - speciellt i Premier League - att det är svårt för domaren att hänga med i alla straffsituationer. Det är inte precis första gången vi ser ett lag få en tveksam straff med sig.

Att Chamakh fått med sig flera straffar/filmat till sig flera straffar är dock någonting jag som Arsenal-supporter inte gillar, men accepterar. Hur många gånger har vi inte sett motståndarspelare filma till sig straffar och frisparkar som sedan går i mål och resulterar i poängtapp för oss? Vad gör det då för skillnad om även vi lyckas få med oss några straffar per år? Filmningar och enkla fall har idag blivit så vanligt att det är en del av fotbollen, trots att vi inte vill att det ska vara så. Det är ingenting vi kan göra åt, utan så är det bara. Vad hjälper det då om ett lag - t.ex. Arsenal - aldrig någonsin skulle få med sig tveksamma straffar? Svaret är ingenting.

Chamakh var både älskad och hatad av fansen efter gårdagens match. Foto: Bildbyrån.

I slutändan jämnar det alltid ut sig för alla lag. Hur många gånger har inte vi fått väldigt tveksamma straffar emot oss? Svaret är att vi fått det alldeles för många gånger. Birmingham borta 07/08, Liverpool i Champions League samma säsong och
Manchester United borta 04/05. Det finns alldeles för många exempel på
det. Därför är jag varken bitter eller arg efter gårdagens filmning/enkla fall av Chamakh. Jag går hellre hem med tre poäng än en poäng, så enkelt är det. Jag har sett Arsenal tappa poäng på filmningar, tveksamma straffsituationer och dåliga domarbeslut tusentals gånger om. Jag har naturligtvis blivit förbannad, arg och irriterad på motståndarna som filmat till sig straffar, men samtidigt känner jag att även vi måste dra nytta av det när vi väl får chansen.

Jag hatar filmningar lika mycket som ni gör, men varför skall vi behöva vara frustrerade över ännu ett poängtapp bara för att vi spelat ärligt? Jag ser hellre att vi får med oss ett par tveksamma straffar några gånger per år som resulterar i att vi vinner fler poäng än väntat. Det är naturligtvis bittert för motståndarna, men sådana saker kommer i slutändan jämna ut sig då även motståndare förr eller senare kommer att få med sig tveksamma straffar (mot oss eller mot andra lag). Jag vet att det är aningen naivt att tänka så, men tyvärr är det så den moderna fotbollen fungerar.

Tills den dagen då exakt alla filmningar straffas både direkt och i efterhand är det någonting vi kommer att få leva med, oavsett om vi vill det eller ej. Jag är glad åt varenda trepoängare, oavsett hur den kommer till. I slutändan kommer varenda poäng bli extremt viktig och jag ser hellre att vi vinner ligatiteln med några poäng som inkluderar dåliga domarbeslut, enkla fall och tveksamma straffsituationer än att vi hamnar tvåa/trea och kan säga att vi åtminstone spelade ärligt. Fotbollen är så, tyvärr. Sedan kan jag tycka att Chamakh bör sluta upp med att falla så enkelt i straffområdet.

Chamakh jublar efter det avgörande 2-1-målet. Foto: Bildbyrån.

En annan sak som många blev förbannade över var Wilsheres något klumpiga och idiotiska satsning som resulterade i en utvisning i matchens slutskede. Wilshere själv säger följande om det röda kortet:

Jag vill bara säga att jag kom helt fel i tacklingen mot Zigic och jag inser att jag förtjänade att bli utvisad. Jag har inga klagomål på det röda kortet och jag får lära mig av detta. Jag kommer nu att missa tre matcher vilket gör mig mycket besviken, men jag vill framhålla att jag förtjänade det röda kortet.

Wenger sade följande om Wilsheres utvisning:

He mistimed his tackle and got a red card he deserved. But it was his first tackle in the game. You have to acknowledge that he got a red card and deserved it, but he didn't spend the whole game kicking people. He played football and was one of the best players on the pitch. Unfortunately it happened to him. He did not want to hurt the player, but he mistimed his tackle.

Wilshere var ju en av giganterna ute på planen igår. Han startade nästan allt i anfallsväg och lyckades hela tiden hitta luckor och instick i det virrvarriga Birmingham-försvaret. Tyvärr var det röda kortet bara så idiotiskt som det kan bli. Det var i matchens sista minuter, det var i en helt onödig situation och det var en tackling som kunde gett Zigic en allvarlig skada.

Som tur är så är Wilshere ärlig och säger att han förtjänade det röda kortet och att det var idiotiskt gjort av honom. Det enda vi kan hoppas på är att han lär sig av sitt misstag och fortsätter sin succé efter sin avstängning. Nu får han vila lite medan Fabregas tar över på mittfältet.

Om matchen som utspelade sig på Emirates igår säger Wenger följande:

It was imperative and I believe we played with nerves. It was nervy for us because you could see our fluency was a bit affected by the fact that we had not won for two games. We played a little bit with the handbrake in the final third, especially when we were 2-1 up, and it was never comfortable today.

You could see that and feel that in the way we played. For us we were backs to the wall considering the championship [situation] and as well in a position where we had absolutely to win and we were 1-0 down. So it was even more difficult.

But I cannot fault anybody too much on the goal we conceded because it was a wonderful header like we used to see in England 30 or 40 years ago. There's not a lot you can do about it. But I must say overall that Fabianski had a good game.

Om Chamakhs avgörande roll och Arshavins dåliga match säger fransmannen följande:

Since the beginning of the season you look at how many times [Chamakh] has been decisive at 0-0 or 1-1, you will be surprised how influential he is in the team. Andrey had two games with Russia and today he lacked a bit of physical sharpness. He was never really sharp today.

Det känns som om Arshavins insatser går lite i vågor likt en berg- och dalbana. Ena matchen kan han vara hur bra som helst för att nästa match vara helt horribel. Om det är någonting han saknar i sitt spel är det just jämnheten. Om han haft det skulle han vara en världsklasspelare vecka in och vecka ut likt en Ronaldo, Villa eller Drogba.

Arshavin kan mycket bättre. Foto: Bildbyrån.

En spelare som kan sitta på läktaren, sitta på bänken eller spela från start och ändå vara hur glad som helst är en viss Emmanuel Eboue:

I never think about myself - for me, it is always about the team. Even if I am not brought on, I am just privileged to be among the 18 players. I have a responsibility to the squad whatever the situation. When Theo [Walcott] scored his hat-trick against Blackpool, I ran straight up to him. My heart is clean and I don't think negative things about people. God tells us to respect everyone so that is how I behave towards players, managers, staff, everybody I meet.

Vad vore Arsenal utan Eboue? Jag tror att han tillfört laget Arsenal mer än man kan tro. Hans positiva inställning, hans livsglädje och hans humor har utan tvekan satt avtryck i laget. Han får laget att må bra helt enkelt.

Nu blir det lite tippningar av f.d. Arsenal-spelare. Både Robert Pirès och Emmanuel Petit tror att Arsenal kan vinna stora titlar. Pirès säger följande:

This year I can feel the Arsenal group has reached maturity. I believe the players have grown, got experienced. Today that group can be candidates to win titles again.

Petit drar till med en längre analys som dessutom är väldigt intressant:

Arsenal still have problems in the Premier League against physical teams. They are good technically and tactically – and mentally they have improved. But I think they are missing the physical impact to win a big trophy in England. We saw that against Chelsea recently in the league game. They have to fight more to win on the pitch.

But in the Champions League, the rules are different and the impact is different. Most of the teams play less physical and more tactical football and that is why, for me, Arsenal are made for European football at the moment. If they are to succeed in England, they need to improve their physical presence. They play good football, quick football but when they play against tough teams – teams with power like Man Utd and Chelsea – they seem to find it difficult to cope.

You only have to look at the scoring record of Didier Drogba against Arsenal. What is it ? Something like 13 in the last 13 games? Arsenal cannot seem to cope with the physical presence that he brings.

But you know, I am not sure that Barcelona would win the league in England because there is so much on the power side of the game. Arsenal are a bit like them in the size of the players which is why they have problems in England.

Mitt i prick, eller? Det Petit säger är utan tvekan väldigt pricksäkert, sant och skrämmande. Jag har egentligen ingenting att tillägga, utan jag anser att det han säger är så pass korrekt det kan bli.

Under landslagsuppehållet för en vecka sedan passade Arsenals talangfulle yngling Craig Eastmond på att ha kul, ja, kanske lite för kul. Enligt rykten skall han ha viftat runt med sin penis ute i allmänheten. Kanske gjorde han en Naken-janne, kanske inte. Polisens talesman sade igår följande:

We can confirm that on onsdag oktober 6, police received an allegation of indecent exposure from a woman in Battersea. A 19-year-old man attended a South London police station and was arrested on suspicion of indecent exposure. He has been bailed to return on a date in november pending further enquiries.

Någon borde nog ta och lära våra ynglingar lite vett och etikett. Det är inte precis första gången en av Arsenals yngre spelare hamnar i blåsväder. För bara några veckor sedan var ju Wilshere inblandad i ett bråk. Well well, vi får se vad som händer med Eastmond. Någonting säger mig dock att han kommer att tänka sig för innan han bestämmer sig för att svänga runt med sin penis igen.

Craig Eastmond har hamnat i blåsväder.

Ni kommer ihåg den kritik Wenger gav Stoke för ett tag sedan? Ja, för ungefär 2000-3000 år sedan. Stoke och Tony Pulis VÄGRAR att släppa rugbykommentarerna och idag går Pulis till skarp attack mot Wenger:

Wenger is ­perceived to be a genius but he hasn’t delivered a trophy in six years. I have exciting and skilful players like Etherington, Fuller and Tuncay and I am sure they wouldn’t have joined us if we were as bad as Wenger makes out. But his comments are aimed at seeking an advantage with refs.

Någonting står fel, väldigt fel till i Stoke-lägret. Deras tränare, spelare och ordförande har nu alla uttalat sig om Wengers kritik flera gånger om de senaste månaderna. De vägrar helt enkelt att släppa det. Jag vet nästan inte om jag ska skratta eller gråta. Det är bara så himla pinsamt.

Visst var det en onödig kommentar av Wenger, men Pulis beter sig som en barnunge just nu. Det är som när man gick på dagis och ett annat barn tog ens godisklubba. Man blev arg, började gråta och gick sedan till barnskötaren/läraren och började gråta ut. Sådant beteende är helt normalt när man är sex år gammal, men inte när man tränar ett Premier League-lag. Sedan är attacken mot Wenger väldigt skarp. Det skulle inte förvåna mig om Wenger besvarar den inför nästa möte mot Stoke.

Lite smånyheter har vi också! Eduardo pratar ut om den skada som höll honom borta i ett år samt det kommande mötet mot Arsenal. Här kan ni ladda ner en fin wallapaper med Samir Nasri som motiv. Wenger vill ha Patrick Vieira i sin tränarstab. RvP kan bli borta till slutet av november medan Cesc Fabregas redan kan vara tillbaka på tisdag.

Det här var dock allt för idag! Jag vet att det finns folk som både håller med mig och inte håller med mig om mina åsikter i dagens inlägg. Ni är mer än välkomna att kritisera, hylla eller ifrågasätta dem i kommentarspåret! Tack och hej!

God kväll! Precis som igår tänker jag inte göra dagens blogginlägg alltför långt. Detta eftersom jag redan skrivit en längre artikel. Idag var det nämligen min tur att skriva matchrapporten och den finns nu uppe på huvudsidan och går att läsa här.

Jag måste nästan ta och berömma mig själv. Matchrapporten åkte nämligen upp bara fyra minuter efter att Atkinson blåst av matchen. Här är det snabba ryck som gäller!

Hur som helst vill jag ta upp en hel del personliga åsikter i dagens blogg. Det var ju inte så långt ifrån att vi tappade poäng ännu en gång. Som tur var storspelade Fabianski i mål (han måste ha genomgått en förvandling!) och det ineffektiva Arsenal såg ändå till att göra tillräckligt många mål för att vinna. Det kunde dock slutat 4-1/5-1 - precis som vanligt.

Som manager skulle jag utan tvekan valt det där alternativet som finns efter vissa matcher i Football Manager. Nu kommer jag inte ihåg exakt hur det går, men något i stil med: "bra att ni vann, men akta er för att spela så här igen".

Det som jag stör mig absolut mest på är dock någonting vi inte kan göra någonting åt - skadorna. Inför matchen räckte det inte med nio skador, utan Koscielny var tvungen att göra de nio andra spelarna sällskap. Jag har ingen vetskap om hur länge han blir borta, men vi får hoppas på det bästa.

Dessa skador håller annars på att ruinera Arsenal. Det är skador hit och det är skador dit. Det är skador på nyckelspelare, det är långtidsskador, det är skador på ersättarna, det är skador på allt och alla. Det skulle inte förvåna mig om Wenger snart bryter benet och blir tvungen att gå på kryckor. Så illa är det.

Koscielny är den senaste i raden av spelare att bli skadad(e). Foto: Bildbyrån.

Utan alla dessa skador skulle vi utan tvekan inte haft några större problem att avbeväpna Birmingham. De må vara ett bra lag, men vi såg klart och tydligt idag att de har stora problem som de tampas med. Som tur var lyckades vi vinna och det tack vare Wilshere och Chamakh.

Man kan ändå inte undgå tanken av hur dominerande vi skulle varit om vi haft ett relativt skadefritt lag hela vägen hit. Man ska aldrig säga aldrig, men jag tror ärligt talat att vi aldrig förlorat mot West Bromwich, tappat poäng mot Sunderland och misslycakts med att ha gjort mål mot Chelsea. Vi har en hel del klasspelare skadade och i slutändan skadar det laget något enormt.

Ja, jag vet, jag ska inte sitta här och gnälla när vi trots allt vann dagens match som dessutom inte var världens enklaste match att vinna.

Chamakh fick med sig sin femte(!) straff för säsongen (helt sjukt facit) och medan vissa menar att det var straff menar andra att det var filmning. I mina ögon fanns det kontakt, men visst föll marockanen aningen enkelt. Nu blev det som det blev och Nasri satte den stenhårt till vänster om Foster.

Sedan blev det lite gruff och stök innan domaren blåste av för halvtid. Irritationen märktes tydligt i bägge lägren.

Vi fick sedan en drömöppning i andra halvleken efter fint förspel av både Song och Wilshere. Chamakh dansade runt i straffområdet och satte som tur var 2-1. Om det målet aldrig kommit vet jag inte om vi vunnit. För sedan tog "det ineffektiva Arsenal" över igen och alla målchanser gick antingen utanför, rakt på Ben Foster eller så kom det aldrig några skott, trots flera superba skottlägen.

Samtidigt svajjade försvaret där bak och jag blev bara nervösare och nervösare ju längre in i matchen vi kom. Djourou passade fel ett flertal gånger medan man skall kräva lite mer av Squillaci. Samtidigt tycker jag varken Clichy eller Eboue gjorde en bra match. Om Birmingham bara haft lite mer precision i sina inlägg kunde det mycket väl ha blivit 2-2 och alla som läser det här skulle i detta nuet ha klagat, gnällt och varit förbannade. De tre personerna som egentligen räddade den här aftonen var Wilshere, Chamakh och Fabianski.

Wilshere fortsätter att briljera. Foto: Bildbyrån.

Wilshere var ännu en gång fantastisk och skapade nästan allting i anfallsväg. Chamakh fick med sig straffen och tog vara på sina få chanser. Längst bak fick vi sedan se skillnaden på en Fabianski med och utan självförtroende. När polacken är självsäker kan han vara exakt så bra som han var idag. Han gjorde inga superräddningar, men oj vad stabilt han spelade. Han tog rätt beslut i princip hela tiden, plockade ner massa höjdbollar och var oslagbar längs marken.

Vi har fortfarande en hel del orosmoment som måste lösas på ett eller annat sätt, men fram tills nästa match kan vi glädja oss av dagens vinst. Manchester United tappade två poäng mot West Bromwich och Aston Villa har börjat väldigt bra mot Chelsea (skriver inlägget under tiden den matchen spelas). Om allt går väl kanske vi kan knappa in flera poäng på både Chelsea, City och United.

Well, det här var dock allt från mig idag. Ni får ursäkta mig för konstiga meningsuppbyggnader och slarvfel, men jag är uppenbarligen lite trött efter allt skrivande. Jag hoppas det går att läsa i alla fall! Nu skall ni få spelarbetyg och omdömen!

______________________________________________________________________________

Spelarbetyg och omdömen:
Standardbetyg: 6

• Fabianski (7,5/10) - Otroligt stabil! Var självsäker längs marken, i luften och i sitt besluttagande. Plockade ner nästan alla höjdbollar utan problem och agerade med ett stort lugn hela matchen. Fabianski har just nu tagit över förstaposten från Almunia, utan tvekan.

• Eboue (6/10) - En godkänd match, men inte så mycket mer. Som tur var han inte lika offensiv som han brukar vara. Defensiven gick före offensiven och det välkomnas mot ett lag som Birmingham. Mot slutet fick han dock spel och gick upp i nästan alla anfall, trots att han behövdes där bak. Gjorde också ett par dåliga tacklingar, passningar och beslut. Sett överlag får han dock godkänt med nöd och näppe.

• Squillaci (6,5/10) - Jag skrev här ovan att man skall kräva mer av Squillaci, men frågan är om jag var lite för hård. Han hade trots allt en boll inne (det bortdömda offside-målet) och nickade borta många höjdbollar. Så dålig var han ju trots allt inte.

• Djourou (6/10) - Även Djourou får godkänt av mig med nöd och näppe. Sett överlag var han helt okej, men han gjorde stundtals bort sig och var lite vilsen. Det här var dock hans första match från start i Premier League (den här säsongen), vilket man trots allt får ha i åtanke.

• Clichy (6,5/10) - Bättre än Eboue och sett överlag en godkänd insats. Man skall dock kräva mer av Clichy. Han är en klasspelare när han är i form, vilket han tyvärr inte är just nu. Frågan är om jag är för hård nu? Vad tycker ni?

• Wilshere (7,5/10 - utvisad i matchminut '90) - Det röda kortet i matchens slutskede drar tyvärr ner betyget från 8 till 7,5. Utöver det gjorde Wilshere en kanonmatch. Han stod för det mesta i anfallsväg och var hela tiden ett hot för Birmingham-försvaret. Wilshere har verkligen gjort succé hittills.

• Song (6,5/10) - Ännu en gång lite för offensiv, men jag tycker jag börjat se skymten av den disciplinerade Song allt mer. Stod för många viktiga tacklingar som sedan startade upp nya anfall. Okej match!

• Diaby (7/10) - Bra match av fransmannen. Det enda jag blev lite arg på är att han vägrade att skjuta. Han håller ett fantastiskt skott inom sig, men oftast vägrar han att använda det. Ta mer skott!

• Nasri (7/10) - Självklar straffskytt nu när både Fabregas och van Persie är skadade. Satte tredje straffen i rad på bara några veckor och visar upp ett stort lugn vid skott från elva meter. Utöver straffen agerade han lugnt och var alltid spelbar. Även Nasri gjorde en bra match!

• Chamakh (8/10 - utbytt i matchminut '79) - Åtta är lite av ett överbetyg, men om man så vill kan man säga att han avgjorde matchen till Arsenals fördel. Först får han med sig straffen i slutet av första halvleken som sedan resulterar i ett mål. Sedan ser han själv till att sätta det avgörande målet i början av andra halvlek. Utöver det kämpar han på som vanligt. Det finns ingenting som han gjorde direkt fel idag. Bra match!

• Arshavin (6/10 - utbytt i matchminut '70) - Blev utbytt tidig vilket man kan förstå. Det var inte mycket som stämde för ryssen idag. Trots det hade han ett par farliga instick i början utav första halvleken, men sett över hela matchen var han medioker.

• Rosicky (7/10 - inbytt i matchminut '70) - Testade Ben Foster i mål flera gånger och var ständigt farlig i offensiven. Är storformen på väg tillbaka?

• Bendtner (spelade för lite för att betygsättas - inbytt i matchminut '79) - Gjorde comeback efter flera månaders skadefrånvaro. Gjorde nästan "en Bendtner" (läs: mål vid sitt första tillslag). Spelade okej de sista tio minuterna.

______________________________________________________________________________

Matchens tre kanoner:

Fabianski - Tog nästan allt i sin väg och spelade ytterst stabilt.

Fabianski skötte sig bra i Arsenal-målet idag.

Wilshere - Succén fortsätter! Tog visserligen ett idiotiskt rött kort mot slutet, men utöver det skötte han sig superbt.

Chamakh - Avgjorde matchen med en medfådd straff samt ett vackert mål.

______________________________________________________________________________

Matchens sp*rsspelare (spelare som behöver putsa sina kanoner):

• Det fanns ingen direkt usel spelare idag. Ett antal spelare hade det lite tufft, men alla klarade sig undan med minst godkänt!

______________________________________________________________________________

Glöm inte bort:

Glöm inte bort att Manchester United tappade två poäng på Old Trafford mot samma motstånd vi tappade tre poäng emot på Emirates Stadium - West Bromwich. Vi får se hur Chelsea-matchen slutar, men oavsett hur det går för Chelsea och Manchester City har vi redan knappat in två poäng på United. Med andra ord har det hittills varit en bra helg!

Glöm dessutom inte bort Chamakhs något sjuka facit. Han har nu alltså fått fem straffar med sig (sex stycken om man räknar med försäsongen) och vi har bara kommit till oktober månad(...).

Borde inte någon påminna Chamakh om att även håret där bak vill bli klippt?

______________________________________________________________________________

Mina sista tankar:

Det finns saker att gnälla och klaga över en dag som denna, men det finns även tre poäng att glädja sig över. Nu får vi hoppas att en del skadade spelare är tillbaka tills drabbningen mot Shakhtar Donetsk på tisdag kväll. Vi hörs dock redan till imorgon! Ha det bra så länge. Tack och hej!

God eftermiddag! Landslagsuppehållet är över sedan ett par dagar tillbaka och nu är alla blickar riktade mot Premier League och Arsenal! Birmingham är det gästande laget och imorgon är det bara tre poäng som accepteras! Nu när Chelsea dragit ifrån med hela sju poäng gäller det att ta vara på varenda chans att knappa igen och komma förbi. Om vi ska ha någon sorts chans att komma närmare Chelsea måste vi vinna morgondagens drabbning.

Jag har redan skrivit en lång inför-rapport, så därför tänkte jag inte vara så långdragen i dagens blogginlägg. All information ni vill ha om morgondagens match går att hitta i inför-rapporten. Ni får mer än gärna även kommentera inför-rapporten under dagens blogg!

Vårt skadehelvete fortsätter som vanligt och jag har tappat allt hopp om att Arsenal någonsin kommer att bli skadefritt. Möjligtvis om 10-15 år, men just nu får vi acceptera det faktum att vi går in i varenda match med en stor nackdel - massvis med skador. Bacary Sagna är ju ny på skadelistan och med tanke på att Vermaelens, van Persies och Fabregas skador tar längre tid att läka än väntat går vi in i morgondagens match med ännu en försvagad startelva.

Visserligen är Tomas Rosicky (såg ni hans två assists mot Liechtenstein?), Samir Nasri och Fabianski i storform (nåja, i form...) och kan alla vara avgörande pjäser när Birmingham gästar Emirates Stadium imorgon. Det skulle dock inte förvåna mig om laget underpresterar ännu en gång och antingen tappar poäng eller vinner med minsta möjliga marginal.

Det här kommer ju bli Arsène Wengers 800e match i Arsenal och hans facit lyder som följande: 465 vinster, 185 likaresultat och 149 förluster. Det skulle kunna ha varit lite bättre, men sett överlag är det ett bra facit över fjorton år. The Daily Mail har listat både hans höjdpunkter och bottennapp. Ganska intressant. Det största bottennappet i mina ögon är utan tvekan de senaste fem åren.

***

Arsenals damlag kan nog vinna Champions League. Det vore stort. Trots allt.

***

Hleb säger att han är lycklig i Birmingham. Jag tror han skulle varit lyckligare om han stannat i Arsenal, eller vad säger ni?

***

Vad i helsike gjorde Cesc Fabregas under sin semester som fick honom att riva upp sin skada/få en ny skada?

***

Tänk om Bendtner gör "en Bendtner" och antingen gör mål i sista minuten eller byts in och gör mål på sitt första tillslag.

***

Chelsea är så jäkla bra just nu. Stora favoriter till ligatiteln, trots att allt är låååångt ifrån över.

***

Vad har Ancelotti egentligen gjort som fått Chelsea att bli så bra? Visst har han ändrat lite uppställningar, sammansvetsat gruppen och haft lite tur på vägen, men för bara två år sedan såg det ut som om Chelsea var på väg kraftigt neråt.

***

Det står nu klart att Liverpool inte kommer att mista nio poäng, men snacka om sjuk klubb. Det kommer ta väldigt många år innan vi få se skymten av gamla Liverpool igen.

***

Någon som kommer ihåg Glenn Hyséns tippning? Nu är säsongen långt ifrån över, men Liverpool tvåa(...). Just nu ligger de på nedflyttningsplats. Bra där Glenn. Glöm inte bort Tottenham som etta och Chelsea på tredje/fjärdeplats. Bra där Glenn.

***

Om någa år kommer Degerfors-sonen(!) Ola Toivonen spela i en av världens bästa klubbar, utan tvekan. 38 mål på 49 matcher i PSV Eindhoven är ett skrämmande bra facit. Köpet av Toivonen var en chansning som gick hem för PSV.

***

Snacka om profiler Degerfors lyft fram under sina år. Ralf Edström, Gunnar Nordahl, Andreas Andersson, Olof Mellberg, Ola Toivonen och Sven-Göran Eriksson för att nämna några. Stort!

***

Min personliga flytt till London blev som många märkte lite försenad. Om en vecka är det dock dags! Den 23 oktober åker jag!

***

Vem avgör imorgon? Mina pengar ligger på Arshavin.

***

Kom gärna in på IRC! Det finns alltid trevliga Arsenal-supportrar som mer än gärna diskuterar allt som har att göra med Arsenal!

***

Visste ni att Samir Nasri gillar att gå på balett? Eller att Fabregas avskyr svampar? Eller att Mannone skulle jobba som trädgårdsmästare ifall han inte var en fotbollspelare? Eller att Clichy skulle jobba inom militären om han inte hållt på med fotboll? Haha, nej, nu räcker det!

***

Senaste numret av Kanonmagasinet var môcke môcke bra. Ta och läs!

***

Jag vet att jag varit lite inaktiv på Twitter på sistone, men det kommer, det kommer.

***

Det här kan vara bland de bästa reklamerna som jag någonsin sett för en produkt. Otroligt innovativt!

***

Nu taggar vi inför morgondagen! Come on you Gunners!

*****

Vi hörs efter matchen imorgon! Då blir det en matchrapport, åsikter på bloggen och en hel del annat! Hej!