Svenskt stål och finsk sisu!

God eftermiddag! För det första vill jag ursäkta för att det inte kom upp ett inlägg igår. Jag var närmare bestämt i Stockholm och på Arsenal Swedens årsmöte. När jag kom hem var jag både utsliten, trött och en smula onykter. Jag vill hur som helst tacka för det trevliga årsmötet som gick väldigt bra till. Dessutom var maten, drycken och sällskapet utsökt. Mycket trevligt!

Hur som helst spelades det även en match. Och det var inte vilken match som helst. Det var en tuff bortamatch mot Sam Allardyces Blackburn. Med tanke på det facit vi hade mot Allardyce och den tuffa bortamatch som väntade bådade det inte gott. Matchen blev till slut en enda stor kamp för att besegra ens nerver. Under varenda inkast, varenda hörna och varenda frispark Blackburn fick kunde man ingenting annat göra än att be till Gud och hoppas på det bästa. För om det var någonting som var skrämmande var det just de fasta situationerna.

Jag kan inte säga att Blackburn spelade fotboll på det sätt fotboll ska spelas, men Allardyce vet var han har sitt Arsenal och han vet var vi är sårbara. Blackburn försökte använda sina långbolls- och inkastteknik så skickligt som möjligt och vanligtvis lyckas de även göra det, men idag stod ett visst Arsenal i vägen.

Förra säsongen spelade Blackburn lika mot Liverpool, Chelsea och Manchester United på Ewood Park. De lyckades även vinna mot oss. Det säger egentligen allt om vilken prestation vi lyckades med igår. Blackburn är ett väldigt bra lag hemma på Ewood Park och de kommer utan tvekan att få till resultat mot en hel del topplag även i år, men det som imponerade mig var att Arsenal för en gångs skull visade upp någonting man tidigare saknat. Man visade nämligen upp ett extremt moget spel.

Theo firar sitt mål! Foto: Bildbyrån.

Försvaret var ansvarsfullt och enigt, Almunia var riktigt bra i mål, mittfältet tacklade och slet och anfallet satte prov på Robinson om och om igen. Visst blev det massvis med felpassningar och visst var en del spelare lite "off" i första halvlek, men överlag lyckades inte Arsenal vinna till sig tre poäng - de kämpade till sig tre poäng. Arsenal visade - för första gången på länge - prov på svenskt stål, dansk dynamit och finsk sisu!

Walcott fortsatte sin målkavalkad, Arshavin satte det viktiga avgörandet, Almunia var säker i mål, Vermaelen var en gigant i försvaret och Sagna gjorde en riktigt bra match. Nu väntar Bolton hemma i nästa omgång och där ska vi bara ha tre poäng. Det enda som oroar mig just nu är Chelsea som ser äckligt bra ut. Visserligen har de bara mött "skitlag", men 14-0 på de tre inledande matcherna är insane. I slutändan kan det mycket väl bli en kamp mellan Chelsea och Arsenal (om ni tillåter mig att vara optimistisk) och då kommer varenda trepoängare att vara viktig.

För er som vill se höjdpunkter från gårdagens match kan klicka er in här. Där finns allt ni önskar! En smårolig sak jag måste dela med mig av är att Blackburn-fansen igår sjöng "Aren’t you supposed to be in Spain" när Cesc hade bollen. Frågan är då vad vår bortaklack sjöng tillbaka? Jo, de sjöng följande: "Aren't you supposed to be in The Championship". Haha, underbart!

Även Wenger var nöjd med segern över Blackburn. Han sade följande om vinsten:

Last year we had bad memories here and because we knew they would play the kind of game we don't like we had not enough confidence to deal with that. If you have ambition in this league you have got to win at Blackburn. If you fail to win at Blackburn – if you go to clubs like that and you don't win – your ambition will not be respected by the other teams so it was an important test for us. The players are committed and we had that little bit more experience today, even if on just one or two occasions we were a bit lucky.

Naturligtvis har Wenger rätt i det han säger. Det är även därför många journalister idag pratar om att Arsenal klarade ett test som de tidigare misslyckats med. Kom dessutom ihåg att vi fortfarande inte förlorat sedan försäsongen inleddes.

Wenger har all anledning att le, åtminstone just nu! Foto: Bildbyrån.

Alan Hansen är en man de flesta känner igen. Efter matchen mot Blackpool sågade han Theo, trots att han gjort en galant match. Igår verkade han ha glömt vad han hade sagt veckan innan. Han hyllade nämligen Walcott till skyarna. Detta sade Hansen om Walcott:

There is no doubt about it, Theo is an exciting talent, he's got pace to burn. Some people would say I would struggle to play against him and that would be right, I would have hated to play against him.

He was sensational last week and he was excellent today. As I say, he's got four goals already this season. The way to answer your critics if you've got any, is not verbally but by doing it on the pitch and he certainly did that today.

A lot of people say, again quite rightly, that he's only 21 and when I was 21-years-of-age I was still at Partick and he's playing in the Premiership, the toughest league in the world.

He's playing under a great manager that will coach him. I think without a shadow of a doubt he is stronger this season than he was last, we've seen that already. So there is exciting times ahead for Theo Walcott.

Den största frågan av dem alla handlar egentligen inte om Walcott, utan om Nasri. För vad händer med Nasri när han är tillbaka från skada? Om Walcott fortsätter sin hysteriska målform finns det ingen plats åt Nasri i startelvan, trots att Nasri varit en av våra bästa spelare under försäsongen. Det är första gången på länge Wenger står inför lyxproblem. Däremot har jag hellre lyxproblem än riktiga problem.

Walcott sätter 1-0 till Arsenal! Foto: Bildbyrån.

Även jag måste nämna att Theo Walcott varit fantastisk. Han har inte bara gjort mål, utan han har spelat briljant fotboll. Hans prestationer har varit outstanding och nu syns det tydligt vad lite självförtroende kan göra åt en spelare. Theo var ostoppbar på Ewood Park igår. Han sprang, han sprang och han sprang, men vi får även komma ihåg att han passade, testade Robinson flera gånger om och även gjorde mål! Och vilket avslut! Visst, det var ingen balja, men avslutet var perfekt. Med tanke på att världsspelare missar sådana lägen vecka in och vecka ut, kan man ingenting annat göra än att vara glad för Walcotts skull.

Lite smånyheter finns också att bjuda på en dag som denna! Stoke tänker anmäla Arsenal till FA på grund av de kommentarer Wenger slängde ur sig om Stoke här om veckan. Arsenal kommer att möta Tottenham på White Hart Lane i Carling Cup. Robin van Persie blir bara borta i tio dagar och Armand Traore ryktas gå till West Ham!

Enligt bortaklacken som fanns på plats på Ewood Park skall Almunia ha slängt sin tröja och sin kaptensbindel till bortaklacken. Dessutom skall han ha vinkat "hejdå". Den stora frågan är vad som händer med målvaktsfrågan just nu. Enligt rykten skall Fulham ha kontaktat Manchester City som i sin tur skall ha kontaktat Arsenal. Vad som sagts är att Arsenal kommer att få köpa Schwarzer ifall Fulham lyckas hitta en ersättare i tid.

En sista sak jag måste nämna är att Almunia spelade mycket bra igår. Han var självsäker, bra i luftrummet, dirigerade sitt försvar utmärkt och tog ner alla höjdbollar som kom emot honom. Om Almunia kan spela så bra och självsäkert resten utav säsongen är fortfarande en fråga som ingen kan besvara. Frågan är även om det är en risk vi är villiga att ta. Jag vet inte vad jag vill, vad som kommer att hända eller hur allt kommer att gå. Det enda jag hoppas är att den målvakt som står i buren i varenda match ser till att prestera. Må det vara Almunia, Fabianski, Schwarzer eller någon helt annan, så länge den målvakten gör bra ifrån sig och ser till att vinna viktiga poäng åt oss.

Det här var dock allt för idag! Jag har blivit aktiv på Twitter igen, så om ni vill kika förbi där någon dag är det bara att göra så! Nu får ni se till att ha en bra dag. Tack och hej!