Arsenal, mycket Arsenal...
tis 16 nov 2010 kl 16:22
God eftermiddag! Den bistra måndagen har redan blivit tisdag för att alldeles snart bli onsdag. Veckan har nämligen kommit igång på riktigt. Tragiskt nog befinner vi oss i ännu ett landslagsuppehåll där ännu fler onödiga landskamper skall spelas av. Vi får precis som vanligt be till fotbollsgudarna och hoppas på att de hör våra böner. För det vore bara tragiskt om någon av våra nyckelspelare skulle komma tillbaka skadad från en landskamp som i stort sett bara landslagstränarna bryr sig om.
Hur som helst går det inte att göra någonting åt saken. Landslag är landslag och tränarna måste få sin chans att lufta spelarna i landslagströjan samtidigt som man prövar på ett par nya alternativ. Hela tre Arsenal-spelare har blivit uppkallade till Englands landslag - Gibbs, Walcott & Wilshere - men enbart två av dessa kommer att kunna medverka. Efter smällarna Wilshere drog på sig mot Everton kommer han att missa landskampen mot Frankrike. Någonting han även bekräftade på sin officiella twitter.
Kieran Gibbs och Theo Walcott väntas dock spela från start bägge två. Walcott har pratat ut lite om landslaget, om de nya Arsenal-spelarna i landslaget och lite annat. Bl.a. säger han följande:
Gibbsy and Jack have been doing fantastically well for Arsenal when they get the opportunity to play and that is going to continue for years to come, I believe. I've always believed that if you're good enough you're old enough to play even in the Premier League.
Arsene Wenger has given me everything. He is the reason I've been picked for England in the first place. He gave me my chance to play for the club. He gives a lot of young players the chance as well. That's a big part of what he does. He gives me a lot of confidence when he talks to me. That brings the best out of you and he does it every day with all the players at the club.
Precis som BBC:s Phil McNulty skriver twittrar är Ashley Cole bästa vänsterbacken i England (trots att han är en ni-vet-vad), men framtiden heter trots allt Kieran Gibbs. Han imponerade i sin första match i seniorlandslaget, så det ska bli kul att se om han kan fortsätta den succén. Lite orolig är jag dock, med tanke på att han nyss är tillbaka från skada.
Theo Walcott lär vara given i startelvan efter den höst han haft och Jack Wilshere kunde mycket väl ha fått en hel del speltid om han varit frisk. Här i England har de flesta journalister gått bärsärk över hans säsongsinledning och det märks i alla möjliga tidningar. Superlativen öser ner från himlen när man talar om unge Jack. Det märks att han är en av de mest lovande talangerna - om inte den mest lovande talangen - som England producerat fram det sista årtiondet.
Om ni vill läsa mer om Jack kan ni alltid läsa denna artikel som tar er från hans början till vart han står idag. Ganska intressant, trots att det inte handlar om superb journalistik.
Det pratas mycket om Wilshere just nu. Foto: Bildbyrån.
Hela sexton gunners kommer att vara inblandade i landslagsspel i helgen och Arsenal.com har som vanligt all information ni kan tänka er att behöva ha.
En annan man som haft en bra höst är Lukasz Fabianski som nu känner sig riktigt självsäker mellan stolparna:
I just feel happy to be playing regularly every three days. I'm enjoying that and I just want to keep working hard and keep playing as best as I can. It's not only with me, every player is like that - if he plays regularly his confidence grows and he feels more comfortable on the pitch.
I'm just happy that in some way I helped the team to win the game [against Everton]. That's the main thing for me. This week we had two very difficult away games and we got six points from those games so of course we are all happy and looking forward to the next games. We are more focused on every single game rather than thinking about the title. We want to be focused on the next game and the next game is Tottenham.
Sp*rs kommer inte ha en chans...
Tänk er vad lite självförtroende, lite matchspel och lite stöd i ryggen kan göra för en målvakt. Helt osannolikt. Fabianski har dock massor av potential kvar att uppfylla, men just nu går det som på räls för honom. Om han bara kan spela lika bra resten av säsongen, ja, det återstår att se.
Fabianski är en förändrad man. Här skriker han ut glädjen efter bortavinsten mot Everton. Foto: Bildbyrån.
Efter vinsten mot Everton har Evertons lagkapten Phil Neville gått ut i media och berömt Arsenal. Neville säger följande:
They have developed with each year. They've got more experience and now maybe they're getting the things you need to win at places like Everton, Stoke and Bolton, where it's not perfect conditions and they have been beaten up in the past. They have a great manager and you know in years to come that these youngsters will come to fruition. But they're getting more experience each year, so you never know.
Personligen tycker jag det är smått konstigt att folk fortfarande hyllar oss för svåra bortasegrar och säger att det är just det vi saknat de senaste åren. Ja, visst är det så och visst är det just det som varit en av våra största svagheter, men det här är långt ifrån första gången vi visat upp den styrkan, den mentaliteten och den kampviljan som behövs för att vinna på Molineux, Goodison Park, Ewood Park och liknande arenor.
Visst, det är alltid kul att höra folk säga att Arsenal är mycket starkare, tyngre och bättre, speciellt på bortaplan, men det jag blir förvånad över är att vi fortfarande får så mycket cred för det. I mina ögon kom vändpunkten under andra halvan av förra säsongen. Det var då som vi för första gången började visa upp den styrkan som vi bär inom oss än idag. Efter bortavinsterna mot Bolton, Stoke (speciellt den matchen) och Hull gav i stort sett alla exakt likadana uttalanden som Neville gav idag.
Och i början av säsongen fortsatte vårt starka bortaspel. Vi besegrade Blackburn, var en hårsmån ifrån en likadan utgång mot Sunderland och lyckades även vinna mot Manchester City på City of Manchester Stadium. Jag vet att jag är lite konstig som tycker på det viset jag tycker, men bortavinsterna mot Wolverhampton och Everton har bara bevisat att vi fortfarande "har det". Att döma av flera uttalanden från journalister, spelare och tränare verkar det som om det är första gången vi bevisat detta genom att vinna på Molineux och Goodison Park, trots att så inte är fallet.
Hur som helst, det är nog bara jag som tycker så. Vad som dock kan fastställas är att Arsenal hittills tagit flest poäng på bortaplan av alla lag i hela Premier League.
Tänk om vi bara vunnit hemma mot WBA och Newcastle...
De förlusterna tillhör dock historien just nu. Bara att blicka framåt och acceptera den positionen vi är i just nu, som trots allt inte är en så dålig position.
Arshavin, Fabregas och Nasri. Foto: Bildbyrån.
Andrey Arshavin har precis som vanligt kommenterat senaste matchen på sin personliga hemsida och jag blir förundrad över hur han får fotboll att låta så simpelt... (syftar på mellersta stycket):
I like to play in Liverpool. And I haven't changed my mind after this match. They have a good atmosphere; the stands are close to the pitch, so the fans create all the tension. It's difficult to play in such an atmosphere, but it's very nice to win.
I just happened to be [on the right wing] at that moment because of the way of the game. After Howard hit the ball, I went to finish this chance. I took the ball, saw a free player and gave him a pass. [This week] was much better than the previous one. We managed to bring home 6 points from 2 away games, and that allowed us to get into the second place.
When you win, score points, it gives you additional strength. Of course, it's always better to top the table throughout the whole championship. But, if you go second in the table, it's psychologically easier to catch up with the leader than when your team is lower in the standings.
Good 'ol Arshavin. Tyvärr har han varit långt ifrån sitt vanliga jag de senaste månaderna. Jag var en av få som hackade på honom redan i början av säsongen, men fick då som svar att han trots allt var effektiv. Well, nu har han inte gjort mål på en 7-8 matcher och varit hur blek som helst. Visst finns det sekvenser då han blixtrar till lite (finns det nästan i varenda match), men det händer alldeles för sällan nu jämfört med tidigare (läs: 2009).
Sedan gjorde han visserligen en assist mot Everton och enligt Wenger skall hans statistik vara totally awesome, men det känns som att någonting ändå är fel med ryssen.
Jag har dock ingen aning om vad det handlar om. Har han bara tappat formen? Är han på väg neråt i sin karriär? Är han given i startelvan? Vad krävs det för att han ska komma i form igen? Är han bra nog just nu? Frågor som bör ställas - och besvaras.
Nasri är i storform både på och utanför plan och har pratat ut om allt möjligt de senaste dagarna:
Om Chelseas förlust: I was very surprised by Chelsea's defeat. Three-nil at home against Sunderland? No. I'd thought perhaps at the most a draw, or a 1-0 defeat, but 3-0? Not at all.
But the absence of John Terry, Alex, Essien as well, that made a big difference. Chelsea have lost Ballack, have lost Deco in the midfield, Ricardo Carvalho also and they haven't really replaced them. So much the better. Their first-choice XI is good but the group I think has lost a bit in terms of quantity and quality compared to last season.
Om Arsenals vecka: You have got to say it was an excellent weekend for us with United drawing and Chelsea defeated. Having done so well, now we must look ahead to what will be a very difficult game on Saturday (against Tottenham).
Om titelchanser och framtiden: Is it our title year? It is definitely a case of being optimistic for the future and, maybe, it could be our turn. We are in a good position, just behind Chelsea, which is quite exciting for us and the league as a whole. We will have to fight hard to get the result but I feel our reputation is restored and we can do well.
Analysen han gör om Chelseas svacka är spot on, utan tvekan. Om jag fått en liknande fråga skulle jag antagligen svarat exakt likadant. Chelsea har ju nämligen en sjuk elva när näst intill alla är friska och spelklara. Men när de tappar en Terry som rensar undan allt i försvaret, en Essien som krigar för kung och fosterland på mittfältet och en Lampard som ständigt lyfter hela laget är Chelsea inte längre Chelsea.
Deras trupp är i mina ögon tunnare än Arsenals och det kan jag säga med mina objektiva glasögon på mig. Visst, nu låg Chelsea redan under med 2-0 när Ancelotti valde att göra sina byten, men såg ni vilka spelare som väl kom in när de skulle trycka in en reducering? Josh McEachran (som såg tunnare ut än Craig Eastmond) och Gael Kakuta. Visst, bägge är stora talanger, men jämför det med Arsenals bänk - till och med när vi har ett par spelare skadade. Vi kan stoppa in Bendtner, RvP/Chamakh (beroende på vem som startar), Rosicky, Ramsey (när han blir frisk), Denilson/Diaby, Gibbs, Eboue och en massa fler. Allt beror naturligtvis på vilka som startar eller ej, men det är inte en tråkig bänk vi skaffat oss.
Till och med om Fabregas, Vermaelen och RvP skulle vara borta samtidigt (som många gånger varit fallet) kan vi alltså slänga in några av de spelare jag nämnde ovan. Visst tappar vi i kvalitet, men om man jämför bänken med andra topplag är den inte så jäkla dålig trots allt. Inte längre. Den har varit väldigt tunn föregående år (även förra säsongen), men om det är någonting vi förbättrat i år är det just spelarmaterialet på bänken. Det är i varje fall vad jag tycker.
Har Arsenal en bättre bänk än Chelsea? Foto: Bildbyrån.
Idag har vi en massa smånyheter och transferrykten! Ian Wright lackar ur på Chelsea - med all rätt - och menar att de inte har någon som helst class. Jag kan inte göra annat än att instämma. Speciellt efter den märkliga incidenten med Ray Wilkins. Nu måste det visserligen ha hänt någonting allvarligt för att han skulle fått sparken, men är det inte då bättre att gå ut med vad han gjort och låta honom stå för vad han nu kan tänka sig ha gjort? Istället gav man honom sparken helt utan förvarning - vilket han fick veta mitt under en reservlagsmatch - och valde då att bryta alla band man hade - omedelbart. De hade alltså inte ens mage nog att vänta tills matchen var färdigspelad, utan man var tvungen att sparka honom direkt. Sjukt konstigt om ni frågar mig. Shedloads of cash, but no class. Huvudrubriken i Wrights kolumn säger allt.
Aston Villa har vunnit dragkampen om Robert Pires signatur och alla stora sportsidor har den senaste timmen gått ut med att han kommer att skriva på för Villa. Det kommer bli konstigt att se honom i en Villa-tröja, men ja, man kan inte annat göra än att önska honom all lycka till i Birmingham.
Wenger ångrar fortfarande att han lät Jay Bothroyd gå. En hemlis jag ville dela med mig av är att han egentligen inte bryr sig. Varför skulle han göra det? Ett spel för medierna, utan tvekan.
Marc Overmars har besökt Emirates Stadium och pratar även lite om vilka känslor som återuppstår när han befinner sig i norra London igen. Ni finner intervjun hos ATVO.
Efter Bendtners uttalanden om för lite speltid verkar det som om Juventus, Bayern München och AC Milan alla är villiga att ge honom lite mer speltid. Ja du Nicklas, stanna kvar och kämpa eller flytta till Juventus (hört att det är ett bra lag...), Milan (dags att peta Zlatan?) eller Bayern München (tyska ligan må vara underhållande, men vad ska han göra i Bayern?). Well, vi får se vad som händer.
Sist men inte minst dementerar Clichys agent alla rykten om en flytt. Och missa för guds skull inte den här underbara photoshop-kompilationen med Chamakh som huvudrollsinnehavare.
Det var allt för idag! Ha det så bra, tack och hej!