Längtan till måndag

Tisdag kväll och mindre än 24 timmar till avspark i den match som vi bara skulle ställa upp med resrvlaget i. Allting var ju klart efter 9 poäng på tre omgångar i gruppspelet, men Arsenals försvarsspel förrådde oss och helt plötsligt kan denna matchen betyda att vi inte ens har en åttondelsfinal att se fram emot.

Det ska mycket till för att vi ska tappa ett avancemang och jag är i princip beredd att lova er att vi går vidare, men precis som Kicken skriver så kan verkligen allt hända.

Jag tror dock att vi har fin form med spelare som vill visa att de är hungriga nog att vinna någonting denna säsongen, hungriga nog att visa att de vill spela matchen på måndag mot Man U och hungriga nog att försöka hålla nollan.

Vinstmarginalen imorgon är i sig oviktig även om jag tror att många supportrar väntar sig många mål mot serberna. Det gör nog jag också och jag förväntar mig faktiskt också att några av våra spelare koncentrerar sig lite för mycket på det offensiva och glömmer det defensiva arbetet. Det kommer att göra att Partizan får några hårresande chanser. Precis som mot Braga.

Men innerst inne vill vi alla avverka denna matchen med en vinst så fort som möjligt för att börja kunna ladda för måndag. En helt vanlig måndag som guldkantas av en match mellan Manchester United och Arsenal. Sällan har väl en måndag varit så efterlängtad.

Jag ska inte prata om den matchen så mycket förrän på torsdag och framåt, men vilken match det kan bli, vilket epos vi kan skapa på OT och vi har möjlighet att göra vad de gjorde på oss - stoppa en unbeaten run. Det finns så mycket att vinna att insatserna nästan kan vara hur höga som helst. Därför ska wenger också spela ett lag imorgon som gör att de allra bästa inte riskerar att missa måndagsfajten. En svår balansgång.