Chelsea nästa

Julafton är snart över för oss och då kan vi på allvar blicka framåt mot den match som faktiskt kan avgöra vårt lags titelchanser. Naturligtvi inte i teorin, men i praktiken kommer vi nu att få en klar fingervisning om huruvida vi ska sikta på en topp-fyra placering eller på allvar kunna ta upp kampen om ett ligaguld 2011.

Ni vill och jag vill så klart att vi ska vinna matchen och genom att stödja laget i vått och torrt gör vi vårt bästa för att det ska bli så till slut, men det frustrerande med att vara supporter är de stunder där man nästan känner ända in i benmärgen att man kunde gjort det bättre själv. Den där passningen, utsparken, friläget eller inkastet. Kort sagt så är vi alla egentligen minst lika bra som Bendtner. Eller Diaby.

Det lag som vi ställer upp med mot Chelsea på måndag kväll kommer att vara taggat, fullpumpat med instruktioner från Wenger och till bristningsgränsen fyllda av självförtroende och tro på att vi kan slå Chelsea på Emirates. Chelsea kommer att ha fått motsvarande behandling av ancelotti och har dessutom statistiken i ryggen, för efter att wenger i stort sett inte tappat poäng mot chelsea de första tio åren så har vi nu fem raka förlust mot Londonrivalerna.

Didier drogba är deras främsta vapen och han har gjort obegripliga 13 mål på 13 matcher mot oss och det är nu upp till firma Squillaci och Koscielny att stoppa honom. Vi har säkerligen inte kunnat spela våra bästa mittbackar mot Drogba på mycket länge och han verkar alltid ha en riktigt bra dag när han möter de rödvita hjältarna från Highbury.

Hur stoppar vi då Chelsea? Tyvärr så måste det bli på samma sätt som vi försökte stoppa dem sist; genom att spela vårt spel och dominera matchbilden. Till det måste vi tillföra förmågan att stå emot kontringar dvs inte tappa boll i offensiva lägen. Får vi in ett mål under de första 30 minuterna så har vi en chans att slå dem. Det vore fint, det skulle smaka pepparkaka, det skulle vara löken på laxen på moset och grädden skulle vi slicka i oss som vore det chokladsås på en nakenmodell. Eller den bästa julklappen hittills.

Jag åker över och övervakar matcherna mot Chelsea och Wigan och har därför begränsad möjlighet att blogga under tiden. Jag ska försöka lägga ut något, men lovar ingenting. I annat fall så hörs vi på torsdag vid hemkomsten. God fortsättning!