Tankar om morgondagen

God kväll! Säsongen går vidare i raska steg och den kommande veckan kan komma att bli den viktigaste under hela säsongen. Två turneringar står på spel medan ligan görs upp mellan Manchester United och Arsenal. Manchester City kommer absolut inte att hålla i längden, men de har gjort det bra den här säsongen och i slutändan tror jag att de är nöjda med den förmodade tredjeplatsen de kommer att få. Chelsea och Tottenham? Ja, de är avsågade sedan en lång tid tillbaka.

Imorgon spelar vi mot Sunderland hemma på Emirates Stadium och jag kommer precis som vanligt att finnas på plats på North Bank.  En sak som ofta slår mig är hur priviligerad jag är som kan gå på varenda hemmamatch (och även ett par bortamatcher). Det hade jag aldrig i hela mitt liv trott för ett år sedan. Ibland har jag fortfarande svårt att förstå det och det händer att man nyper sig i armen då och då.

Ni som vill veta allt inför morgondagens möte kan checka in inför-rapporten som går att hitta här. Mina egna tankar om matchen? Well, det finns egentligen inte så mycket att tillägga till det som redan är sagt. Det kommer bli ett svårt möte - det finns inge enkla matcher i Premier League - och trots att en vinst ligger närmast (har det gjort en bra massa gånger tidigare när vi förlorat...) får man ändå se upp för Sunderland. Trots deras dåliga form (fyra raka förluster) kan man ingenting annat göra än att fortsätta vara nervös.

Just nu lutar det mer åt en uddamålsseger än en målorgie á la Leyton orient. Men om vi vill se ut som genuina titelaspiranter är tre poäng ett absolut måste. Manchester Uniteds förlust mot Chelsea har gynnat oss enormt och ligaledarna åker nu till Anfield för ännu en supersvår bortamatcher där Kenny Dalglish mannar mycket väl kan skrälla till åtminstone ett likaresultat. Om vi leker med tanken att det blir 1-1 på Anfield och vi vinner mot Sunderland har vi för första gången på flera månader chansen att gå om United och positionera oss i täten.

Det är naturligtvis just nu ett enda stort drömscenario eftersom allt lika väl kan skita sig. Vi alla känner Arsenal för väl och det skulle inte förvåna mig om jag får lämna Emirates imorgon med en ångestladdad känsla som får mig att bli arg. 0-0 duger inte, det gör inte 1-1 eller 2-2 heller. Vad som helst duger förutom ett likaresultat eller en förlust. Jag tar 5-0, 4-3 eller 1-0, whatever, så länge vi vinner och tar dom där tre poängen!

En ynka poäng med endast tio omgångar kvar är ingenting och Patrice Evra får nog börja akta sig, eller just ja, han håller ju bara koll på Chelseas resultat.

Hur som helst kommer matchen mot Manchester United på Emirates mycket väl komma att avgöra ligan. Att inför den matchen ha gått om United skulle resultera i att ett likaresultat mycket väl kan vara acceptabelt ifall så blir fallet. Men om vi är en två-tre poäng bakom och det slutar lika kan det mycket väl vara över. En vinst känns bara som en dröm och jag vågar helt ärligt inte ens drömma om en vinst.

Hur som helst äger den matchen rum om bra många veckor och det finns inga skäl för att gå runt och oroa sig för den matchen just nu. Det som är viktigast är Sunderland och varken tränare, spelare eller fans ska ha någonting annat än matchen mot Sunderland i deras skallar. Nåja, fansen har väl lov att blicka framåt, men det har inte laget!

Jag förväntar mig att man visar upp en minst lika stor professionalitet som man gjorde mot Leyton Orient, det vill säga att man går och gör jobbet. Inga skandaler, inga krusiduller och inga skador. Ett eller två mål, håll tätt där bak och invänta domarens slutsignal - enklare än så kan det inte bli!

Det vore skönt om jag imorgon kväll kunde sätta mig ner vid datorn och skriva hur bra vi spelat och hur optimistisk jag är inför matchen mot Barcelona. Dessutom är det fortsatt viktigt att många spelare fortsätter att leverera. Spelare som Nasri, Wilshere, Sagna och Clichy kan vi alltid lita på, men kan Bendtner fortsätta ösa in mål? Kan Rosicky hitta tillbaka till 2007? Kan Szczesny glömma matchen mot Birmingham? Kan Diaby göra jobbet som defensiv mittfältare? Kan Arshavin fortsätta sin formtopp? Kan Djourou och Koscielny skapa det mittlås som bara släppte in två mål under en hel månad? Det är frågor som kräver svar imorgon och jag hoppas innerligt att vi imorgon kväll har svaren på åtminstone ett par av de ovanstående frågorna.

Det här var dock allt för den här fredagen! Vi hörs imorgon igen! Ha det bra!

P.S. Jag älskar Bobby Ryan! D.S.