Växlar

Dagen efter. Den sköna känslan är fortfarande kvar. Mycket på grund av att det är en frisk vind i en annars så dyster tillvaro. Äntligen kunde vi vinna. Äntligen kunde vi hålla i en ledning. Äntligen knipte vi igen käften på Patrice Evra (åtminstone lite). Att vinna 1-0 mot Manchester United är alltid lika skönt, men när vi nu lugnat ner oss lite är det dags att tänka efter - och inte dra för stora växlar.

På grund av läget vi befunnit oss i har många börjat dra alltför stora växlar efter gårdagens seger mot de artonfaldiga Premier League-mästarna. Jag har hört folk prata om att vi inte behöver Cesc Fabregas då vi har Jack Wilshere och Aaron Ramsey. Jag har hört folk säga att vi fortfarande kan vinna ligan, och matematiskt sett kan vi fortfarande göra det, men det tåget har gått. Det skulle krävas ett mirakel om vi skall förbi både Chelsea och United när tre matcher återstår, vilket alla borde förstå. Vad jag även sett är folk som efter gårdagens styrkebesked anser att vi knappast behöver värva då vi trots allt slagit lag som Barcelona, Chelsea och Manchester United den här säsongen.

Naturligtvis skall man vara glad efter gårdagens seger, och jag skall inte ta bort någonting av den glädjen, men innan man ropar ut sina åsikter hej vilt får man ta och tänka tillbaka på vad som egentligen hänt under säsongen. En vinst mot United gör den knappast perfekt. Vi har fortfarande enorma problem, och det krävs fortfarande förbätringar, värvningar och förändringar. Vad vi däremot såg igår var den framtid som Arsène Wenger så ofta talat väl om.

Samtidigt som jag ber andra att inte dra för stora växlar får jag inte göra det själv heller. Aaron Ramsey var väldigt bra, men även han gjorde sina misstag igår. Det är hur som helst fint att se honom tillbaka och sett överlag gjorde han en mycket bra match. Med en försäsong i benen och en nystart kanske han kan börja leverera på samma nivå som han gjorde innan skadan. Jack Wilshere har blivit lite sval mot slutet av säsongen, men det vi sett från honom under hela säsongen har varit nog med bevis för att förstå att han har det där lilla extra som krävs för att gå från spel i ungdoms- och reservlag till en startplats i ett av världens bästa lag. Wojciech Szczesny gjorde en toppenmatch och har överlag hållt bra nivå sedan han fick hoppa in efter Fabianskis skada.

Även de med lite mer erfarenhet, men fortfarande unga, gjorde bra ifrån sig. Theo Walcott, Johan Djourou, Samir Nasri och Alex Song är fortfarande väldigt unga spelare fotbollsmässigt, men har alla fyra gjort en bra säsong överlag. De spelare vi har kommer bara bli bättre och bättre och det råder ingen tvekan om att laget bara kan bli bättre - så länge det hanteras väl - och i slutändan kanske allt som krävs är lite tålamod. Barcelona väntade fem och ett halvt år på sin första titel sedan 1999. Men den väntan betalade av sig.

Självklart krävs det mycket mer än tålamod - som jag tagit upp en tiotal gånger nu - men det här laget är inte så dåligt som vissa får det att framstå. Segrar mot Chelsea, Barcelona och Manchester United bevisar det. Tennisresultat i Champions League-gruppspelet bevisar det. Tunga skalper i bortamatcher bevisar det. Arsenal är ett bra lag, men inte riktigt där än. Det gäller för Wenger att se sig om i sommar efter spelare som kan ge det här laget den där extra pushen som krävs för att springa förbi mållinjen och inte stanna precis innan.

Ett Arsenal i form. Ett Arsenal som vill. Ett Arsenal som krigar. Ett Arsenal som glömt bort att man annars saknar mental styrka är ett Arsenal som oftast vinner mot allt och alla. Vi kan vinna mot världens bästa lag för att matchen efter förlora eller spela lika mot ett lag från den engelska fjärdedivisionen. Tyvärr är det så vi fungerar och fungerat de senaste säsongerna. För att det skall se annorlunda nästa säsong krävs helt enkelt ett par förändringar, någonting jag tjatat om så mycket att ni vid det här laget bör vara trötta på att höra det ordet.

2009 slutade vi fyra, arton poäng bakom Manchester United. 2010 slutade vi trea, elva poäng bakom Chelsea. 2011 kommer vi sluta fyra, trea, eller tvåa, men poängavståndet lär bli mindre än elva poäng om vi bara ser till jobba ända fram till slutet. Vi kommer närmare år för år och medan vi alla är trötta på att höra att "det finns en nästa säsong" kan vi kanske komma ännu närmre nästa säsong, så länge de förbättringar som behövs genomföra åstadkoms och lyckas.

Det mesta som skrivs i media handlar fortfarande om gårdagens vinst och däribland kan vi bl.a. hitta ett citat från Wenger där han säger mot sig själv. Jag tror ni förstår vad jag menar. Annars florerar transferrykten precis som vanligt och det har twittrats rejält om en viss Phil Jagielka. Jag kan även bjuda er på dagens skratt som faktiskt har en svensk anknytning! Läs då denna artikel med rubriken "The one signing that would show Arsène Wenger's genuine intent to improve". Första april kom lite sent i år?

Andrey Arshavin har även erkänt på sin klassiska Q&A att Arsenal kommer åka på försäsongsresa till Malaysia och Kina istället för det annars så "tråkiga" Österrike. Kan bli intressant då Arsenal för första gången sedan mitten av 90-talet åker utanför Europas gränser! Lär även ge ett välbehövligt klirr i kassan, trots att det inte är någonting som behövs akut.

Sist men inte minst måste jag erkänna att det är skönt att vara tillbaka! Innan jag ser fram emot en trevlig sommar och en intressant försäsong har vi dock tre matcher att spela klart - Aston Villa, Stoke och Fulham. Låt oss hoppas att vi får avsluta säsongen med fyra positiva resultat. Men kom ihåg att tänka rationellt, sansat och dra för guds skull inte för höga växlar! Cheers!