Om Fabregas, Nasri och Jones

God kväll! Det har snart gått en månad sedan säsongen tog slut och det är snart lika lång tid kvar tills det röd-vita planet lyfter med destination Kina. Ibland flyger dagarna förbi snabbare än man tror, men att vänta en månad på att försäsongen skall ta vid är trots allt en väldigt lång väntan, oavsett hur mycket tålamod man har inom sig.

Transferrykten florerar som vanligt och för varje dag som går verkar de bli allt intensivare. Innan vi tar och hugger i oss de senaste rykten tänkte jag dock låta er höra de senaste uttalanden, som idag kommer från bl.a. Johan Djourou och Lee Dixon. Låt oss börja med att se vad Djourou har att säga:

You expect better for Arsenal, of course, but I think that when this long run ends it will just go crazy and we will win everything that is there because this club's got so much potential. It has been six years, but I am just waiting for the moment. I wanted to win something so bad to say to those people 'shh, that's it, it is finished with and we have won something' .

Unfortunately I can't say that now because it is not the case, but it is not even to say that people are wrong, it is for us to show that we are good enough because we know in ourselves that we are good enough.' We are always so close to winning and we were missing a little thing.

People say it is players or people say it is experience, but then who really knows? I think that we have experience because the players have been together for a long time. What is the real story behind it? I couldn't really tell you, but what I can say is that I think the way Arsene Wenger builds this team is the right way.

Schweizaren (krävs alltid en googling för att inte stava fel...) menar bland annat att en titelvinst skulle fungera som en katalysator som i sin tur skulle resultera i att titlarna skulle börja rulla in på löpande band. Det han beskriver har jag varit inne på minst en dussintal gånger de senaste åren och min direkta motfråga är: varför inte?

1987 vann Arsenal ligacupen (nuvarande ligacupen = Carling Cup) efter en lång titeltorka och åren därefter följde såväl liga- och europatitlar. 2005 vann Chelsea sin första ligatitel på över femtio år och åren därefter följde framgångar i både ligan och de inhemska cuperna. 2006 vann Manchester United Carling Cup efter en nästan tre år lång titeltorka. Vad som hände därefter vet vi alla.

Eller varför inte prata om Barcelona som vann både ligatiteln och Champions League 2006 efter en nästan sex år(!) lång titeltorka. Efter den dubbeln tog de över efter en lång Real Madrid-dominans och är än idag världens bästa klubblag.

En titel kan vara allt som krävs för att det här laget skall blomma ut, hitta rätt och börja vinna. Just nu är vi som en nyfödd blomma som ännu inte knoppat ut. Som en oskuld som varit för blyg att gå hela vägen. Som en elev som bara är några poäng ifrån MVG på alla prov.

För många lag, bl.a. de jag listat här ovan, blev en titelvinst den avgörande faktorn som tog laget från att vara bra till att vara bland de bästa. Jag vill inte ens tänka på vad som kunnat hända om vi faktiskt vunnit på Wembley den 27 februari. Det må ha varit en sketen minititel, men som vi sett så många gånger förut kan även de minsta titlarna få lag att hoppas, tro och utföra stordåd.

En tråkig avslutning på en trevlig afton. Foto: Bildbyrån.

En av de största frågorna nästa säsong kommer vara ifall det här laget fortfarande är hungrigt eller om man redan dött på grund av svält. Lika mycket som hunger kan hjälpa ett lag kan en för lång väntan på föda stjälpa ett lag.

Dick Advocaat, landslagstränare för Ryssland, menar att Arsène Wenger inte förstår sig på Andrey Arshavin:

One of his problems is that he plays only 20minutes per game. Arsene Wenger uses him as a player who can be fielded in the second half and who can refresh the game. Andrey is showing willingness to give the team the best of what he has. I worked with him for over two years at Zenit and I know who he is. Expecting from him 90-minute running means not knowing and not understanding Arshavin.

Personligen kunde jag inte ta den här artikeln seriöst eftersom rubriken löd så här: Andrey Arshavin will be like a new signing for Arsenal, says Dick Advocaat. Någon som hört den förut? Hah!

Hur som helst är det förståeligt, men det beror självklart på att vi har ett 4-3-3-system där många av våra spelare inte spelar i sina favoritiserade roller. Samir Nasri har under säsongen som gått flera gånger klagat på att han inte trivs bäst på kanten och detsamma har spelare som Arshavin, Rosicky och Bendtner gjort.

Sedan finns det ju en anledning varför han över huvud taget bänkades och på sistone bara haft en super-sub-roll, men Advocaat verkar ha glömt bort de svaga och tamlösa insatserna tidigare under säsongen. Att förvänta sig att han skall springa 90 minuter gör nog ingen, men trots att han varit underskattad (kolla in hans poängsnitt!) finns det saker han kunnat ha gjort mycket bättre.

Well, vi får väl se hur det ligger till nästa säsong, både med spelsystem, nya värvningar och taktiker. Det skulle inte förvåna mig om han exploderar en sista gång, men ju äldre han blir, desto mindre sannolikt är det.

Det största diskussionsämnet på sistone har varit två av de bästa Arsenal-spelarna vi har, nämligen Cesc Fabregas och Samir Nasri. Dag in och dag ut ryktas det om att Cesc är på väg bort, vilket vi alla blivit vana vid. Samma sak sker dock just nu med Nasri, som dag in och dag ut vägrar skriva på ett nytt kontrakt och ryktas vara på väg bort till klubbar som Inter och Manchester United.

Både Lee Dixon och Theo Walcott har sina tankar och funderingar kring detta och jag låter dessa två herrar berätta vad de tycker och känner:

Lee Dixon: Every year it's a case of is Cesc going or is he staying? It will be no different this summer and it's inevitable that he will be linked with a move to Spain. At some point, it's also inevitable that he will actually leave.

With Nasri, he had a great start to the season and I think he benefitted when Cesc wasn't in the team. He seemed to come into his own game a lot more in a central role instead of being out on the wing.

I said at the start of last season that if Arsenal didn't start well, you could quite easily see his head dropping. I think he got the captaincy as a result of that to try and keep him at the club and inspire him to push the team on to win trophies. But that didn't happen and I don't particularly think he's a good captain anyway.

Will Cesc go? I think he'll definitely go at some point but to lose both of them will be a big, big blow.

Theo Walcott: I don't know what is going to happen with Cesc. He wants to win things and it's difficult for him. But he is our captain and he means so much to the team and to our fans. He has won a World Cup and a European Championship. Having him in the dressing room is great for the younger generation and he'll help attract players to the club. It's the same with Samir Nasri. He's one of our best players and we want to keep hold of him. We'll all be disappointed if he goes but it's his decision.

He’s important for the team [Nasri], you want to keep hold of all of your best players. He’s a great player; he was nominated for PFA Player of the Year after the disappointment of not going to the World Cup. I see him every day in training. He’s a danger-man.”

Förutom Dixon och Walcott finns det ett antal journalister, tränare och framför allt supportrar som diskuterat det här flitigt de senaste dagarna. Ja, vad ska man egentligen säga? Att behålla både Fabregas och Nasri måste ses som prio ett och frågan är hur länge till man tänker låta Nasri sia om sitt nya kontrakt.

Fabregas har varit på väg till Barcelona sedan Jesus dog och det vore inte det minsta överraskande om han stannar, trots att det katalanska så gärna vill lägga händerna runtom honom. I princip 99,5 % av alla rykten som kommer gällande Cescs framtid är lika falska som Ryan Giggs äktenskap.

Det gör mig fortfarande irriterad, förbannad och upprörd att folk faktiskt går på rykten som om varenda sak som skrivs skulle hända i verkligheten. 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 har El Mundo Deportivo, Sport, Goal.com och allt vad de heter varit "säkra", "absolut hundraprocentiga" och "klara" i att Fabregas skrivit eller kommer att skriva på för Barcelona. Ändå har det varenda sommar slutat med att han stannar i Premier League, i London och i Arsenal. Varför skulle det se annorlunda ut i år?

Cesc har varit "på väg" till Barcelona sedan dag ett. Foto: Bildbyrån.

Barcelona har en ytterst dålig relation med Arsenal, de har ekonomiska problem, de har inte en given plats för Cesc i startelvan och de måste övertala Wenger som kommer kämpa in i det sista för att behålla Fabregas. Det hjälper inte att buda £30 miljoner, påstå att Cesc är katalan i hjärtat eller försöka prata med Wenger.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: det är tur att Cesc skrev på ett långtidsskontrakt till 2015. Annars skulle han vara i en liknande situation som Nasri befinner sig i just i detta nuet. Så länge Cesc har kontrakt, så länge Wenger vill behålla honom och så länge Cesc själv inte lämnar in en transferansökan kommer det inte hända någonting på den fronten.

Problemet knyts dock samman för dessa två spelare då Cesc just nu har den rollen Nasri strävar efter att ha. När Fabregas var skadad i höstas klev Nasri fram i Cescs roll och vi alla vet hur det gick. Han pangade in mål som om det var världens enklaste sak att göra. Om säsongen skulle halverats skulle han antagligen ha blivit utvald till säsongens spelare, för i dået saknade han all sorts konkurrens (trots att vissa tyckte att Bale var världens bästa spelare någonsin....)

Tidningarna älskar det här dramat lika mycket som barn älskar godis och det syns på fler än ett sätt. Just nu kopplas han ihop med Manchester United, en affär som mycket väl skulle kunna vara realistisk, men vi har inte hört någonting konkret om ett sådant intresse. Sedan sade Wenger för bara ett par dagar sedan att han vägrar sälja Nasri till United, ifall han nu väljer att lämna.

Samtidigt är jag inte naiv nog att tro att de bägge är immuna. Nasri kan mycket väl komma att lämna och om någonting speciellt händer i Cesc-gate kan det bli mer komplicerat än vissa tror. Det gäller dock att se vad man har framför sig och inte hålla på att gissa fram resultat.

Om vi tittar på det vi sett, hör på det vi hört och läst det vi läst (konkreta uttalanden och bevis) är det säkerligen en 90%-ig chans att Cesc stannar medan det i Nasri-fallet är helt 50/50 där det dock lutar åt 35/65. Någon som inte håller med mig? Någon som tycker samma sak? Tyck till i kommentarspåret!

Nasri - 50/50? Foto: Bildbyrån.

Innan vi lämnar vår spanska kapten i fred tänkte jag bara dela med mig av lite statistik! Xavi har ofta klassats som en av världens bästa spelare och kom bl.a. tvåa i förra årets omröstning gällande världens bästa spelare. Det roliga är dock att Fabregas sedan 2004 (då han blev given i startelvan) har en bättre statistik än sin spanska landslagskollega:

Xavi - 357 matcher, 49 mål och 67 assist.

Fabregas - 310 matcher, 52 mål och 88 assist.

Räkna även med att Cesc spelar i världens tuffaste liga och har spelat hela 47 matcher mindre än Xavi. Nu undrar ni naturligtvis varför Xavi höjs till skyarna medan Fabregas ofta hamnar i hans skugga? Well, den här bilden förklarar exakt varför.

I morse kom det fram att Arsène Wenger försökte köpa loss Phil Jones från Blackburn, samma man som bara ett par timmar senare genomgick en läkarundersökning hos Manchester United. Det sägs enligt troliga rykten att Wenger lade hela £17 miljoner på Jones - lika mycket som Manchester United - men att Jones själv valde att gå till mästarna, trots att han tidigare talat gott om The Gunners.

Det här chockade nog inte bara mig, utan många andra. Ingenting är 100 % säkert och det finns även rykten som säger att vi inte matchade Uniteds bud, men det mesta tyder i detta nuet på att Arsenal faktiskt lade en rekordsumma (i Arsenal-mått mätt) på en spelare som knappast skulle promenerat in i vår startelva.

Det visar oss inte bara att Wenger är villig att spendera pengar (hur skönt är inte det att veta?), utan att vi även är ute efter en stor, stark och bra brittisk mittback. Eftersom vi gick bet på Jones ryktas det nu självklart om att vi skall vara ute efter Christopher Samba och Gary Cahill, men Blackburn vill nog inte göra sig av med två av sina två bästa mittbackar på samma gång medan Gary Cahill kostar £17 miljoner, trots att han bara har ett år kvar på sitt kontrakt.

Gary Cahill - ett av många alternativ. Foto: Bildbyrån.

Ni vet redan vad jag tycker om Samba och Cahill, men oavsett vad är alltså Wenger ute efter en mittback som troligtvis kommer fungera som andra- eller tredjeval. Vermaelen är som vi alla vet given, men bakom belgaren pågår en kraftkamp mellan Koscielny och Djourou. En kamp som i sådana fall skulle bli hårdare ifall ännu en mittback anslöt. Det skulle nog även betyda ett farväl till Squillaci, eller?

Idag kan vi även läsa att Manchester United sägs sno Alex Oxlade-Chamberlain framför Wengers ögon samt att vi inlett samtal med Lille om Eden Hazard, troligtvis som en försäkring ifall Nasri skulle lämna. Även Radamel Falcao har uttalat sig om intresset från bl.a. Arsenal, men säger att han helst vill stanna i Porto.

Sist men inte minst är det ett mirakel att Robin van Persie inte bröt bägge benen efter den här vansinnestacklingen, den officiella huvudsidan har bytt ut fjolårets "Transfer Watch" till "Media Watch" och att det officiella hemmakitet nu är släppt.

Med detta säger jag farväl för idag! Tack för att ni läser bloggen och ha en underbar torsdagkväll!