Den perfekta blandningen
ons 15 jun 2011 kl 21:00
Det blir ett kort inlägg idag och det glädjer kanske en del.
Fabregas har uttalat sig om ingenting egentligen. Han är lycklig här, han är under kontrakt och han håller sig diskret i sina uttalanden kring en flytt till Barcelona. Jag är otroligt likgiltig inför uttalanden som vi hört tusen gånger förut. Även om det är skönt att han inte säger "Jag flyttar garanterat till Barcelona i nästa vecka", så vore det också skönt om han garanterade motsatsen. Istället vet vi att han i princip bad Wenger på sina bara knän om en transfer ifjol men managern sade nej. Fabregas biter i det sura äpplet och håller sig lugn i båten precis som han ska. Inga Rooneyfasoner där inte.
Nasri sitter faktiskt också still i båten numera. Efter några tuffa uttalanden tidigare där han inte ska ha avfärdat en flytt till Man U så säger nu hans agent att de allra först har för avsikt att prata med Arsenal. Kan vi hoppas på att det samtalet handlar om en kontraktsförlängning? Kan vi hoppas att Nasri tycker det är okej att tjäna £97 000 i veckan som det ryktas om. Det är rätt bra betalt för någon som inte är en fullfjädrad stjärna ännu och som inte har en massa utmärkelser till sitt namn.
Annars ryktas det faktiskt mest om samma namn hela tiden och jag får hoppas att det inte bara beror på bristande fantasi hos ryktessajterna utan att det ligger något i dessa rykten. Allra först är jag nöjd med att vi hela tiden kopplas ihop med stabila mittbackar. Inte Vidic eller Terrybra kanske, men sådana som är bättre än Squillaci.
I mina ögon kvittar det var de kommer ifrån, men det är viktigt med Premier Leagueerfarenhet, något vi inte alltid har värdesatt. Det är klart att det är svårt att som Koscielny anpassa sig blixtsnabbt till ett annat tempo och en annan spelstil.
Tar vi in en mittback så ska det vara någon som inte går omkull i motvind och som kan nicka bort en boll med precision, det vill säga inte rakt till en motspelare. En primitiv "gammaldags" mittback som starkt ogillar att spela sig ur situationer.
Försvaret var vår akilleshäl även om det är en halvsanning. Vår mentala styrka var vår största svaghet. Vi litade inte på varandra, vi litade inte på oss själva och vi litade framförallt inte på att matcherna var avgjorda ens i en tvåmålsledning. Den svagheten måste allra först rättas till så att vi får ett lag som vet att de är bäst och också visar att ingen jävel sätter sig på dem. Gör motståndarna mål så gör vi ett till.
Ryktena visar att Arsenals ledning tog åt sig hårt efter förra årets debacle. De spelare vi kopplas ihop med är kanske inte världsklass men å andra sidan visade Man U detta året att man inte måste ha särskilt många världsklasspelare för att vinna Premier League. Blandningen är det viktigaste. Vi behöver bara röra om lite till för att få den perfekta konsistensen.