Negativt och positivt

God morgon! Det är skönt att se Ahldén hålla upp bloggosfären här på Arsenal Sweden! Semestern fortlider och det räckte med att läsa runt bland nyheter och rykten imorse för att få mig att förstå hur skönt det är att faktiskt slippa läsa allt trams i timtal varje morgon och kväll.

Min bloggkollega skrev för bara ett par dagar sedan att Arsenal satt sig i en situationen där Cesc-gate och Nasri-gate nu gått så långt att sommaren vore en vinst i andras ögon bara genom att behålla dessa två spelare. Så verkar fallet även vara, vilket i de flesta supportrars ögon är mer eller mindre förfärligt.

Mr. Wenger har under de senaste dagarna bl.a. berättat att han bara är ute efter "en eller två spelare", att "Kieran Gibbs, Armand Traoré och Thomas Vermaelen" kommer få husera på vb-positionen och att "det här laget blir bättre för varje säsong".

Det positiva, det som många hellre väljer att fokusera på, är att både Fabregas och Nasri ser ut att stanna, vilket naturligtvis är fantastiskt. Det är och har alltid varit prio ett, och att lyckas behålla två av ligans bästa spelare är ett positivt styrkebesked. Det är bara bra, men det är samtidigt inte det som stör mig.

Jag är vid det här laget trött på allt gnäll, allt tjat och alla glåpord (vilket i stor grad inkluderar mina utsagor), men hur mycket jag än försöker är det omöjligt att låta bli att bli irriterad. Vad förväntar sig Wenger att göra när (det är en tidsfråga, ja) Gibbs går sönder? Skall Traoré - som även han varit extremt skadedrabbad under sin lånetid i Juventus - förvänta sig ersätta honom? Och det finns ingen chans i världen att vi förstärkt laget genom att låta Clichy lämna, bara för att ersätta honom med Gibbs.

Och vad gör vi ifall både Gibbs och Traoré är skadade (vilket inte är det minsta orealistiskt)? Då får naturligtvis Vermaelen kliva ut till vänster, men då finns all chans i världen att vi får genomlida samma mittbackskaos som vi fick genomlida under säsongens sista månader.

Jag har, som många av er kanske kan tro, ingenting mot Kieran Gibbs. Jag gillar honom och vi har tidigare sett vilken fantastisk spelare han kan vara när han slipper sina skadeproblem och formsvackor. Men det gäller att tänka på hela laget och inte en enda spelare. Om Gibbs får spela vecka in och vecka ut samtidigt som han har turen att slippa sina skadebekymmer är jag mer än säker på att han kan göra succé,. Problemet när man pratar om skadedrabbade spelare á la Peter Forsberg, Robin van Persie eller Christian Olsson är att man alltid måste ta med skaderisken i sina uträkningar. Kieran Gibbs har all chans i världen att bli bättre än Clichy, men det är en riskabel chans att ta, speciellt i det läge vi befinner oss i just nu.

Att Arsenal blir bättre för var säsong som går är rent skitsnack som bara gör mig förbannad. Det räcker med att titta på tabellen för att inse att så inte är fallet. 05/06 - 67p. 06/07 - 68p. 07/08 - 83p. 08/09 - 72p. 09/10 - 75p. 10/11 - 68p. Hur man i det långa loppet kan tolka det som att man blir bättre år efter år är smått absurt. Naturligtvis har vi i större grad visat vad vi kan gå för (vinster över många storlag), men det räcker inte för att styrka argumentet "vi har blivit bättre år efter år".

Helst av allt vill jag glömma allt som pågått och fortfarande pågår under sommaren, men det finns trots allt positiva saker att skriva om också. Arsenal har påbörjat sin Asien-turné och Wenger skall själv ha bekräftat att Gervinho är 99,99 % klar för klubben. Samtidigt har vårt svenska löfte Kristoffer Olsson lämnat Norrköping (han har varit klar för klubben i flera månader) och siktar nu in sig på spel i U18-laget med spelare som Hector Bellerin, Jon Toral Harper och Liander Siemann. Inga dåliga ynglingar det!

Att Cesc Fabregas och Samir Nasri med största sannolikhet lär stanna är naturligtvis det man bör vara mest glad över. Ingenting är ännu klart, men med tanke på alla ihärdiga rykten, domedagskrönikor och löpsedlar är det ett styrkebesked om man lyckas behålla dem. Naturligtvis kommer det uppstå problem under nästa sommar, speciellt om vi ännu en gång går miste om en titel, men det viktigaste just nu är att fokusera på nästa säsong och inte nästa sommar.

Att hålla ihop laget är på många sätt och vis viktigare än att köpa massvis med nya spelare. Som vi sett i fallen Real Madrid och Manchester City räcker det inte att köpa ett gäng stjärnor och förvänta sig att de skall besegra alla lag. Det bästa som man kan uppnå truppmässigt är att ha ett bra l a g. Det räcker med att titta på Manchester United för att förstå det. De har inte ett lika stjärnspäckat lag som många andra topplag ute i Europa, men ändå tog de hem Premier League och gick till Champions League-final.

Samtidigt räcker det inte med att sitta stilla och inte göra någonting om man den gångna säsongen slutade fyra med endast 68 vunna poäng. Då måste man förstärka laget, oavsett om man vill det eller ej. Gervinho är ett första steg, men med tanke på att Bendtner och Denilson är på väg att lämna och Clichy redan gjort det gäller det att ligga i och inte slappa.

Det finns just nu både mycket gott och ont att tala om, men vad vi kan ställa fast är att vi fortfarande har en hel försäsong framför oss. Det är många veckor kvar av sommaren och jag är säker på att vi har många överraskningar framför oss. Vi får helt enkelt hoppas att det är behagliga sådana.

Nu skall jag dock ut i solen och njuta av den svenska sommaren. En gästblogg lär dyka upp imorgon eller övermorgon, så ni behöver inte deppa allt för mycket! Ha det!