En rosenrasande Darren Fletcher

God morgon! Efter en tre år utdragen transfersaga blev Cesc Fabregas igår eftermiddag till slut helt klar för FC Barcelona. Jag vet att det fortfarande finns många av er som vill ha mina åsikter om det som hänt, men jag anser det vara ett avslutat kapitel för Arsenal. Om ni däremot vill läsa exakt allting jag tycker om den här sagan kan ni göra det i förra veckans inlägg där jag tog upp allt det jag egentligen skulle tagit upp idag.

Sedan 10-årsjubileumet i lördags har det faktiskt hänt en hel del nytt på Arsenal-fronten. Song har blivit bötfälld för sin stämpling på Joey Barton medan bägge klubbarna blivit bötfällda för att de inte hade kontroll på sina egna spelare. Gervinho är avstängd sedan tidigare - på grund av det röda kortet - och kommer missa matcherna mot både Liverpool och Manchester United. Song riskerar nu att göra exakt samma sak, men det har ännu inte kommit ett domslut. Joey Barton kommer undan helt och hållet på grund av den något idiotiska regeln att domaren - Peter Walton - såg incidenten och hanterade den på plats.

I övrigt har Shaktar Donetsk tränare Mircea Lucescu bekräftat att Arsenal är intresserade av Jádson, som jag av någon anledning börjat kalla Jargong:

I can confirm Jadson is wanted by Arsenal. Now it all depends on him.

Shaktar Donetsk vägrade först att börja förhandla med Arsenal eftersom man ansåg att man kunde nå längre i Champions League än Arsenal, vilket ironiskt nog var exakt det man gjorde redan förra säsongen. Nu har man dock öppnat förhandlingarna igen och allt tyder på att den Jádson blir en Arsenal-spelare inom kort. Om ni vill se vad för typ av spelare brasilianaren är kan ni ta och titta på hans höjdpunkter under den gångna säsongen.

Samtidigt har Arsène Wenger hållt presskonferens där han sagt att han varken är intresserad av Juan Mata eller Jádson, vilket kan tyckas är enormt konstigt då vi dels lagt ett officiellt bud på Juan Mata sedan tidigare och då Shaktar-tränaren Lucescu själv bekräftat att Arsenal är intresserade. Samtidigt som han för bara ett par dagar sedan antydde att truppen var för stor antyder han nu det motsatta - att den är för liten. Visst har vi förlorat Cesc Fabregas, men att på tre dagar gå från "för stort" till "för liten" är något överraskande. Well, vad skall man säga? Det är Wenger i ett nötskal.

Blir det fler bittra miner när augusti är över? Foto: Bildbyrån.

Innan vi tar och skriver om den kommande matchen mot Udinese tänkte jag berätta lite om gårdagen. Eftersom jag hade sovit hela söndagen - då jag kom hem efter jubileumet - hade jag återhämtat mig när jag klev upp på måndagmorgonen. Och vad finns det för bättre sätt att avsluta en måndag än att gå på en Arsenal-match?

Barclays Premier Reserv League South drog nämligen igång igår kväll och vad finns det för en bättre premiär än Arsenal mot Manchester United på Underhill Stadium? Det blev att ta Northern Line upp till High Barnet och ta den korta promenaden till arenan för att sedan inta ett säte och noggrannt följa matchen. För er som följer Arsenal Sweden på Twitter kunde man även få liverapporter.

The Gunners ställde upp med ett relativt starkt lag med spelare som bl.a. Armand Traoré, Benik Afobe, Vito Mannone och Sanchez Watt. Manchester United hade dock ett mycket bättre lag på pappret då bl.a Darren Gibson(!) och Darren Fletcher(!) var med på deras mittfält. Dessutom vaktade Tomasz Kuszczak deras mål.

Arsenal var laget som tog över mycket av spelet i första halvleken och trots att både Traoré och Afobe gick av skadade inom de första tjugo minuterna lyckades man göra 1-0. Efter att man vunnit tillbaka bollen på mittfältet tog Luke Freeman hand om den utanför straffområdet där han på ett mycket elegant sätt lyckades hitta Sanchez Watt inne i straffområdet dit han tagit en löpning. Watt som befann sig i en snäv vinkel kunde ändå trycka in bollen i nättaket och 1-0 var ett faktum.

Efter målet fortsatte Arsenal att pressa, men efter ett tag tog det stopp och Manchester United började helt plötsligt ta över spelet mer och mer. Efter att United dominerat i 5-10 minuter fick man även utdelning precis innan halvtidsvilan då Paul Pobga kvitterade med ett skott som var otagbart för Mannone.

Andra halvlek började tempofattigt, men blev bättre med tiden. Det var mycket tuffa närkamper på mittfältet och ett helt annat spel än vad man hade förväntat sig. Både reserverna och ynglingarna gav allt i varenda duell, vilket var fantastiskt roligt att se. Efter att matchen stått och vägt ett tag fick dock Arsenal ett gyllene läge att sätta 2-1. Inbytte nummer 14 Jernade Meade gjorde en väldigt bra match och kom framstörtandes på vänsterkanten. Där hittade han Chuks Aneke som valde att skjuta utifrån straffområdet. Bollen tog på en United-försvarare och gick som tur var in - 2-1!

Eftersom det trots allt är Arsenal vi följer var de flesta beredda på att det skulle sluta 2-2, men till vår stora överraskning lyckades försvaret hålla undan, mycket tack vare Vito Mannone som gjorde en briljant insats. Mannone gjorde bl.a. en fantastisk dubbelräddning i slutet av första halvleken som Gerry Peyton minst sagt hade varit stolt över.

Bakom mig satt ett par italienare under hela matchen och skrek vilt så fort Mannone fick tag på bollen eller gjorde en räddning. "Si sono brillianti", "V-I-T-O" och "bellissimo" hördes med jämna mellanrum. De gjorde till slut så pass mycket väsen att Vito själv kikade över sin axel (han hade ignorerat dem fram tills slutet av matchen) och gav dem tummen upp.

Vito - den italienska hingsten.

Efter matchen fick Arsenal Sweden tag i två stycken Arsenal-spelare som bägge intervjuerades av undertecknad. Jag kan absolut inte avslöja vilka två det handlade om, men det är ansikten som ni alla känner igen. Om ni vill läsa intervjuerna är det bäst att ni är medlemmar då ni kommer att kunna läsa allt i nästa nummer utav Kanonmagasinet.

Nu kanske ni undrar: vad menar karln med dagens bloggrubrik?! Jodå, jag råkade nämligen träffa på Darren Fletcher efter gårdagens match och det blev en sällan skådad syn. Fletcher lackade nämligtvis ur totalt på en Manchester United-supporter som försökte att få en autograf av honom. Ett par United-supportrar i de äldre tonåren stod nämligen och väntade på United-spelarna efter matchen. En av dessa hade en engelsk landslagströja som redan var välsignerad, gissningsvis av engelska landslagsmän.

Denna kille försökte nå fram till Fletcher som redan skrev autografer åt småbarn. Han tryckte på lite, men inte så att man skulle bli störd av det. Efter ett par sekunder tappade Fletcher vettet, kastade en penna och tittade upp mot killen och skrek något liknande (minns inte ordagrant): "What the f*** are you doing shoveling up that shirt in my face? You want me to sign an England shirt? What are you thinking? No, seriously, what are you thinking?". Killen vände sig om direkt och sökte stöd hos sina kamrater. Fletcher tog upp pennan och fortsatte att skriva autografer åt småbarnen. Skön snubbe är allt jag har att säga.

Tilläggas är också att Tomasz Kuszczak såg minst lika rosenrasande ut när han störtade ut från arenan. Han såg förbannad ut så in i helvete och knuffade till och med undan vissa supportrar för att nå fram till bussen som stod utanför. Man kan ju verkligen undra vad Manchester United-spelarna går på för piller.

Nåja, det var det! Nu är alla blickar riktade mot Emirates Stadium och kvällens match mot Udinese. Arsenal har fortfarande ett väldigt tunn trupp - det räckte med att titta på bänken under förra helgen för att förstå att någonting är fel - och det är både oroande och skrämmande. Att Robin van Persie, Samir Nasri och Arsène Wenger alla är avstängda idag gör inte saken bättre.

Ingen Robin van Persie som kan rädda oss. Foto: Bildbyrån.

Inför-rapporten som jag knåpade ihop dök redan upp igår eftermiddag och går att läsas här. Där hittar ni all information ni behöver veta om matchen! Vad som står klart och tydligt är att det här kan vara Wengers viktigaste match på flera år, ja, kanske under hela sin karriär. Under Arsenal Swedens 10-årsjubileum sade Johan Luks att det som händer under de här två kommande veckorna kommer att definiera resten av hans tid i Arsenal.

Inte nog med att han har två stentuffa ligamatcher att vinna - Liverpool på Emirates och United på Old Trafford - så har han även ett extremt viktigt Champions League-kval att vinna samtidigt som han måste hitta en, två, ja, kanske till och med tre spelare innan transferfönstret stänger. Om jag vart i Wengers skor hade jag inte sovit en blund.

Lägg där till att Samir Nasri fortfarande uppges vara på väg bort. Han gjorde knappast saken bättre genom att skylla på fansen igår eftermiddag. Han lägger upp det på ett väldigt intelligent sätt inför hans farväl, det får man ge honom. Han kommer att kunna använda fansens frustration mot både laget, klubben och sig själv som en ursäkt till varför han väljer att lämna. På så sätt blir det mindre svårt för honom att hitta en riktig anledning. Det finns trots allt en anledning varför supportrarna sjunger detta och inte detta.

Arsène Wenger har minst sagt en hel del att tänka på, men att kvällens match mot Udinese fortfarande inte är utsåld på långa vägar är ett bevis på att saker och ting är på väg utför. En dålig start kommer att visa sig på flera plan och snart kan ett stort kaos vara ett faktum. Det är mycket på grund av detta som en vinst mot Udinese är viktigare än någonsin. Det skulle inte bara ge ett bra utgångsläge inför returen, utan självförtroende och hopp om en bra start.

En dålig start på augusti följt av ingen värvning alls eller endast en värvning kommer betyda att vi inte har någon hans att skruva tillbaka tiden när transferfönstret väl stänger. Räkna då med att supportrarna kommer att gå bananas om resultaten uteblir. Det är mycket som är oroligt i Arsenal-lägret just nu, men det kan räddas upp av en bra start. Fyra poäng mot Liverpool & United och ett avancemang i Champions League skulle ge oss en del nödvändigt andrum, men tiden börjar bli knapp. Och med Gervinho avstängd - och kanske även Song - kommer det bli svårare att vinna.

Song - snart avstängd? Nasri - snart såld? Chamakh - snart bänkad? Foto: Bildbyrån.

Kvällens match mot Udinese är en bra början på något nytt. En bra början på livet utan Cesc Fabregas. En vinst skulle smaka fågel för både Wenger, spelarna och supportrarna. En vinst är nästan ett måste. Annars blir kritiken mer allvarlig, pressen höjd och supportrarna förbannade. Som jag sade tidigare borde det vara en rejäl varningssignal att vi inte kan fylla arenan mot Udinese och om någonting ett tecken på att supportrarna är missnöjda.

Nu gäller det att lära sig av sina misstag (...), glömma allt som glömmas skall och ge allt för att vinna. Vi behöver det, allihopa. Come on you Gunners!