Medlemmar: 8834 st.
Visa menyn

Extra allt tack!

peripetie
lör 27 aug 2011 kl 22:08

17 timmar kvar till avsprak och knappt nitton innan förlusten - i värsta fall förnedringen är ett faktum. Jag har fått mycket skäll i kommentarsfältet för att jag är positiv till Arsenals och Arsene Wengers sätt att sköta klubben, men imorgon finns det verkligen inte mycket att sätta sitt hopp till. Vi är otroligt skadeskjutna av skador och avstängningar och det kan mycket väl bli så att några av de spelare som sitter på bänken imorgon inte kommer att vara i närheten av A-laget fler gånger denna säsong.

Vi får hoppas att Koscielny är klar för spel så att Djorou kan användas i Song-rollen och vi får hoppas att Arsjavin är på spelhumör. Vi får hoppas att Walcott kan åstadkomma ett trick eller två och att van Persie håller uppe sitt fina målfacit. Hoppet står till att Rosicky och Ramsey inte drar på sig några skador och att de orkar spela nittio minuter. Jag vill inte se Miyachi, Oxlade-Chamberlain eller någon annan yngling göra debut på OT mot Man U,

Manchester United kommer inte heller till spel med sina allra bästa spelare, men rider åtminstone på en framgångsvåg. Deras ungdomar hyllas överallt eftersom de vinner medan våra ungdomar kallas talangfulla men oslipade. Man U har en tränare som kan kosta på sig att berömma vår tränare, vi har en tränare som är angripen från alla håll och som har fullt upp på transfermarknaden.

Vi slår ur ett större underläge än på väldigt många år och även om jag vet att vi kan prestera fin fotboll och med våra bästa gubbar åstadkomma ett resultat även på OT så kan jag inte se det framför mig nu. Vi saknar en defensiv mittfältare, vår bäste offensive mittfältare är skadad, vi har ingen vänsterback, en väldigt formsvag ryss på vänsteryttern och ingen som kommer att skrämma hemmalaget eller ens jaga efter dem.

Vi kommer att behöva flyt, både sånt flyt som vi själva skapar och sådant som Man U ger oss. Vi behöver tuga taggtråd innan match och vi behöver få veta att de som inte gör sitt bästa får gå hem. Vi ska inte göra Man U några tjänster och spela på halvfart eller spela svårt och naivt. Spela enkelt, primitivt och hänsynslöst. Stoka dem.

Det är i sådana här lägen som man skapar hjältedåd, som legender kliver fram, som giganter faller. Kan vi resa oss på nio och ge the northern bastards en uppercut precis där det sårar dem mest? Ett självmål av Rio, två oljade handskar på De Gea, ett dunerskott av Rosicky eller en slumpartad straffspark? Drömmar, fantasier och utopier. Bollen är rund och det tar vi med oss till morgondagen. Låt lidandet börja!