Klockan tickar fortfarande, Wenger

Jag, D&M, har inte på något sätt skakat av mig söndagens vedervärdiga upplevelse, den ligger fortfarande över mig som en tung och mögelfuktig pläd. Tyngden och stanken gör sig ständigt påmind och inte en stund längre än en kafferast, går utan att jag tvingas se mig över axeln efter den rakt igenom vämjeliga fotbollsmatch som inte släpper mig ur dess stenhårda grepp.

Och om behoven inte var tydliga nog före, så finns det inte ens en gentilt wengersk möjlighet att bortse från det uppenbara, efter. Det står två onda sanningar i vars ett hörn och samlar ihop mörker att fördunkla oss i. Två ting som kanske inte helt omöjligt går hand i hand, men som håller klubben i ett allt fastare strypgrepp. 1: Vi saknar helt och hållet försvarsspel. 2: Vi saknar helt och hållet förmåga att ta hit världsklasspelare. Om möjligt skall jag nu försöka angripa de båda tengilska riddarna och föra dem ut i ljuset för en stunds skärskådning.

1: Det totala avsaknaden av ett fungerande försvarsspel: Den gamle husguden Martin Keown satt i en BBC-soffa för ett tag sedan och analyserade Arsenal och självklart kom han in på försvarsspel. Han kommenterade bilder av en Johan Djourou som ägnade sig åt allt annat än effektivt försvarsarbete, men hade den goda smaken att inte hänga spelaren personligen, utan angripa problemet genom att hävda att Djourou inte blivit ”well educated” i försvarsspel. Nu är förvisso Keown som före detta spelare men framför allt före detta assisterande tränare med ansvar för försvarsspel part i målet, men hans poäng var uppenbar. Arsenals försvarsproblem hänger bara delvis på uteblivna inköp, utan mestadels på att Wenger inte kan konsten, eller inte vill/underskattar vikten av, att träna spelarna på att försvara. Att Wenger inte heller har erkänt bristen och tagit någon annan till hjälp. Som han exempelvis gjorde när just Keown, under CL-finalåret 05-06 fanns med som ansvarig för defensiven.

Så Keowns åsikt var att vi absolut måste köpa in någon eller några bättre försvarsspelare, men att detta bara skulle vara en temporär lösning, då deras kompetens under Wengers ledning, inte skulle komma att underhållas och således gå förlorad under årens gång. Jag tycker detta är en oerhört viktig poäng och undrar hur den kan vara så uppenbar utan att någonting görs åt den. Hur är det möjligt att vi ännu inte har någon som Keown, någon som Parlour eller någon som Adams i staben av assisterande?

2: Vår oförmåga att ta in världsklasspelare: Visst var Arsjavin grej of the day, när han kom hit, men oj vad den transfern drog ut på tiden. Och visst var Nasri nästa stora sak när han kom till oss, men vart tog han vägen? Vi kan kasta hur mycket dynga på Wengers så kallade transferpolicy och på hans naiva Project Youth. Men tänk om dessa inte är hans ändamål, utan bara olika medel han tvingats ta till? Om det inte är hans naivitet som gör att han agerar och låter som han gör? Tänk om hans händer är bakbundna av styrelse, ägarstruktur eller annat och att han endast är en presstalesman lojal med sin arbetsgivare? Som Svennis när han redan visste att han skulle få kicken av shitty, men ändå höll god min vid Thailand-resan.

Tänk om det vi ser bara är toppen på ett isberg. Om den lönepolicy vi har inte är Wengers utan de ovanför honom styrande? Om han är ombudet som levererar beskedet och att han gör det, inte bara av lojalitet till sin arbetsgivare, utan även av kärlek till klubben? Att han önskar klubben ett bättre öde, men inte tillåts ge de löner som toppspelare kräver?

Om detta kan vi endast spekulera, men en sak jag med säkerhet saknar i denna svåra tid, vad som än är roten till den, är den pusselbit vi famlat efter ända sedan september 2008. En David Dein. En streatsmart länk mellan Wenger och klubbens styrelse. Ett socialt unikum och en brobyggare av högst ickeidealistiska sort. Nära vän till Wenger, men också en institution i klubben, utan den där gammelengelska jag-vet-bäst attityden vi genom åren har sett hos vissa andra i klubbens beslutande organ.

Förvisso var han emot byggandet av en egen arena och förvisso är han del av Usmanovs Red & White Holding. Men han är också en oerhört pragmatisk man, med ett enormt hjärta för klubbens bästa. En man som, tillsammans med Wenger, fått stagnerade, eller till synes helt avsomnade, karriärer att lockas över till Arsenal för att här ta en sådan ny fart. Det är nästan så att man undrar vad Dein/Wenger hade kunnat göra med förra sommarens transferkärlek Yoann Gourcuff..?

För kanske behöver Wenger inte mer av samma, röster som håller med eller talar samma språk. Kanske behöver han sina motpoler. Som en blindgalen Keown som håller i försvarstrådarna och en taktiskt slipad affärsman som David Dein som motvikt till Wengers, vad det verkar, idealistiska syn? Så visst måste vi ha in ersättare till förlorade spelare samt en mittback från det absoluta toppskiktet. Men vi måste också få in nya röster runt Wengers. Detta är D&M´s åsikt, vad är din?